Smaklust är en stor manifestation för mathantverket i Sverige, nordens största mässa för mathantverk. Mässan, som är den 25-27 maj vid Sjöhistoriska museet i Stockholm, anordnas av Eldrimner – nationellt resurscentrum för mathantverk.

Eldrimner söker nu volontärer som vill arbeta tillsammans med dem under mässdagarna för att hjälpa till att göra Smaklust 2012 till en minst lika häftig upplevelse som de tidigare Smaklustmässorna (2007 och 2009) varit.

De undrar därför om några av Dyraremat.nu’s medlemmar skulle kunna tänka sig att ställa upp som volontärer på Smaklust?

Volontärarbetet består i att hjälpa Eldrimners personal med våra mathantverksaktiviteter, så som till exempel Scenen, Smakverkstäder och Smakeri (provsmakningsrummet för svenskt mathantverk).

Smaklust 2012 ska visa att Sverige är en betydande del av den europeiska mathantverkskartan. På temat internationalisering, export och turism bjuder Eldrimner och Sveriges mathantverkare in till årtiondets största smakfest, 25–27 maj i Stockholm.

Läs mer i Deklarationen eller i infobladet via länkarna nedan.

Anmäl intresse till linus.kallander@dyraremat.nu

Smaklust 2012- deklaration

Smaklust 2012-infoblad

www.smaklust.se

I en debattartikel publicerad på Brännpunkt den 27 september ställde vi frågan till  Landsbygdsminister Eskil Erlandsson varför han lät de miljömål som regeringen själv satt upp stå tillbaks för frihandeln inom EU. Bakgrunden var att regeringen valt att stoppa processen med miljösmarta kostråd som Livsmedelsverket fått i uppdrag att arbeta fram. Detta efter kommentarer från EU-kommissionen att råden kunde uppfattas som ett handelshinder.

När Landsbygdministern bemötte vår artikel underströk han att regeringens ambition är densamma som vår, nämligen att det är viktigt att sprida information så att konsumenter kan fatta medvetna beslut som bidrar till en hållbar utveckling. Ministern hyllar även vårt beslut att begära ut och själva publicera förslagen till miljösmarta kostråd. Det glädjer oss. Men om ministern menar allvar med sin vision om att Sverige ska vara ett föregångsland när det gäller mat och miljö, är det då rimligt att helt förlita sig till spontana initiativ från ideella aktörer för att nå regeringens egna miljömål?

I motsats till vad ministern påstår i sitt svar till oss har Livsmedelsverket lagt kostråden i byrålådan. Där hade de legat kvar om inte vi hade begärt ut dem. I sin årsredovisning skriver Livsmedelsverket att som följd av regeringens beslut kommer man i stället att “informera om matens miljöpåverkan i annan form än råd”. Beslutet att stoppa processen innebar i praktiken att det blev omöjligt för Livsmedelsverket att ge direkta råd till konsumenter om hur de kan minska matens miljöpåverkan. Det är olyckligt då det är just dessa råd som många konsumenter efterfrågar.

Vi vet att regeringen ser värdet av och inser behovet av kraftfulla åtgärder för att nå miljömålen. Och vi tror att Sverige kan vara det föregångsland som vi vill att det ska vara när det kommer till hållbar produktion och konsumtion av mat. Men Sveriges regering kan inte lägga över ansvaret för att nå målen inom miljöpolitiken på det civila samhället och folkbildningen. Politiken behöver vara den kraft som flyttar fram positionerna och skapar handlingsutrymme för förändring. Då behöver vi modiga politiker som vågar gå före och visa att Sverige lever upp till sin roll som ledande aktör inom EU på miljöområdet.

Vi kommer att göra vad vi kan för att sprida kostråden via våra respektive kanaler och välkomnar också fler, både kommuner, organisationer och företag, att hjälpa oss i detta arbete. Om ministern genom sitt svar till oss menar att han står bakom Livsmedelsverkets förslag till kostråd och anser att de bör spridas till svenska konsumenter bör han ta strid för att kostråden ska godkännas av EU-kommissionen.

LINUS KÄLLANDER

talesperson tankesmedjan Dyrare mat, nu!

SVANTE AXELSSON

generalsekreterare Naturskyddsföreningen

KARL-PETTER THORWALDSSON

ordförande ABF

JAN BERTOFT

generalsekreterare Sveriges Konsumenter

Många röster har höjts när det gäller de miljösmarta kostråden som fått kritik av kommissionen. De uppgifter som cirkulerar om regeringen har stoppat kostråden är dock felaktiga. Tvärtom om välkomnas initiativ som stärker konsumenternas medvetenhet om mat och miljö.

När Livsmedelsverket gjorde bedömningen att kostråden skulle notifieras i EU blev det automatiskt regeringen som skulle svara på EU-kommissionens synpunkter. Efter en tids brevväxling hamnade vi tillslut i ett läge där vi riskerade att få urvattnade kostråd som skrivits av politiker, inte av våra experter på myndigheterna. Regeringen valde då att avbryta notifieringen i EU för att låta Livsmedelsverket börja om processen.

Denna avbrutna notifiering har sedan målats upp som att regeringen har ”stoppat” de miljösmarta kostråden. Här vill jag vara väldigt tydlig: varken jag som Landsbygdsminister eller regeringen som helhet har framfört några synpunkter på de kostråd som livsmedelsverket tagit fram, tvärtom om välkomnas initiativ som stärker konsumenternas medvetenhet om mat och miljö. De kostråd som artikelförfattarna nu sprider på sina hemsidor finns numera också på Livsmedelsverkets egen hemsida.

Däremot välkomnar jag att ni åtar er att sprida kostråden. Sverige är på många sätt ett föregångsland när det gäller mat och miljö. En svensk liter mjölk ger bara upphov till hälften så mycket utsläpp av växthusgaser som en genomsnittlig liter mjölk i världen. Vi har höga krav på miljöhänsyn och skydd av grundvattnet, en av världens högsta koldioxidskatter och bland världens mest ambitiösa klimatmål.

Med visionen Sverige – det nya matlandet vill vi lyfta fram de svenska mervärden som svensk mat bidrar till. Förutom de öppna landskapen, jobb och levande landsbygd, bevarande av kulturlandskap, högre djurskydd, salmonellafrihet och återhållsam antibiotikaanvändning så skapar svensk matproduktion en biologisk mångfald som i vissa ängsmarker kan jämföras med Amazonas regnskogar. Dessutom bidrar svenska bönder till klimatomställningen genom metangasproduktion som utvinns från bondens dyngbrunn och skogens restavfall. Här finns den stora potentialen att vända hela livsmedelsproduktionen från miljötärande till miljöbärande. Men redan i dag bidrar den svenska bonden till miljövinster i samhället.

Att konsumenternas medvetenhet ökar och att fler aktörer i samhället bidrar till att skapa det hållbara samhället jag och regeringen arbetar för är avgörande för att nå miljömålen och bevara matproduktion i Sverige. Därför är det med glädje jag ser det stora engagemang och den livfulla debatt som Livsmedelsverkets kostråd skapat. Det är avgörande både för miljön och för den svenska landsbygden att engagemanget, kunskapen och egna initiativ fortsätter och förstärks.

Jag välkomnar därför alla initiativ som vill bidra till bättre miljö, svensk matproduktion, levande landsbygd och en som har en tro på konsumentens vilja och förmåga att bidra.

Eskil Erlandsson, landsbygdsminister (C)

I dagarna två har Matsverige samlats på Öland för att diskutera framtiden i Eskil Erlandssons vision om Sverige som Europas nya matland. Cirka 300 personer fanns på plats: kockar, producenter, förädlade, handel, grossister, branschorganisationer, myndigheter med mera, med mera.

Eskil Erlandsson invigningstalar på Matlandetkonferensen

Jag, Linus Källander, hade inför konferensen tillsammans med Naturskyddsföreningen, Sveriges Konsumenter och ABF gjort ett gemensamt utspel där vi i samband med nyheten att vi själva släpper Livsmedelsverkets stoppade kostråd, ifrågasatte Eskil för vilka värden som var viktigast i Matlandetsatsningen. ”Går visionen om en fri marknad för visionen om en långsiktigt hållbar matproduktion?”

Frågeställningen var synnerligen aktuell på konferensen. Men tyvärr inte så mycket från scenen som i pausdiskussionerna. Moderator Tomas Tengby avslutade första dagen med att konstatera att ”det verkar som att vi är ganska överens”. Min uppfattning att departementets ambition att hålla fred i lägren inneburit att man lägger locket på över de frågeställningar där vi har olika ambitioner.

Är det en bra eller dålig ambition? Jag måste efter de här dagarna tillstyrka att Matlandet Sverige-satsningen är viktig för att ge självförtroende till en bransch med orättvist låg status. Det finns potential för en utvecklad matkultur i Sverige.  Men trots lovvärda ord om hur viktigt det är att höja statusen för primärproduktionen, alltså bonden, och trots att man pratar om vikten av bra svensk offentlig mat, så är det bara förädlingen som står i fokus.

Kanske beror det på att dessa konferenser ligger mitt under skördetid? Hade lokalen varit full av bönder hade diskussionen sannerligen sett annorlunda ut.

Hur som helst är det kanske inte så konstigt att diskussionen då snarare handlar om att hitta sätt att ”marknadsföra Sverige” istället för att ”uppvärdera vår egen matproduktion”. Och då kanske det inte är så konstigt att visionen om frihandel hamnar före visionen om ett lantbruk som inte tär på jordens resurser.

Eskil nämner ofta just detta jordbruk som framtidens melodi. Men jag ställer mig tveksam till att vi kan nå dit när de goda exempel som lyfts på konferensen presenteras av Mc Donalds och den italienska Parmesanosten.

Eskil behöver våga lyfta på locket och på allvar uttala att Sverige ska gå före vad gäller att producera god mat av hög kvalitet på ett sätt som inte tär på våra ändliga resurser.

Intresseorganisationen Livsmedelsföreningen har utlyst en tävling för att samla in idéer som kan utveckla Sverige som matland. Livsmedelsföreningen samlar aktörer inom livsmedelsbranschen i  syfte att skapa mötesplatser för dessa aktörer och på så sätt öka förståelsen för alla de olika perspektiv som finns på livsmedel.

Johan Ununger, VD för Saltå kvarn och styrelseledamot i nämnda förening skriver på sin blogg om tävlingen:

Nu inbjuder Livsmedels-föreningen till en tävling – Årets Idé – riktat till studenter vid universitet och högskolor som har en idé som kan hjälpa till att utveckla ”Sverige – det nya matlandet”. Uppdraget är att presentera en livsmedelsinnovation inom något av följande fem fokusområden:

• Offentlig mat (skola, sjukvård, äldreboende)
• Primärproduktion (jordbruk)
• Förädlad mat (livsmedelsindustrin)
• Matturism
• Restaurang

Så dra ihop din studiegrupp, din bokklubb, din familj eller vad du har till hands och skapa nya lösningar på hur Matlandet Sverige inte bara handlar om att rädda den gröna näringen utan om hur vi på riktigt kan ställa om vårt samhälle till en mer hållbar produktion och konsumtion av mat.

Läs mer om tävlingen på Livsmedelsföreningens hemsida.