Framtidens matpolitik

Skribent:

Hur ser framtidens matpolitik ut? Den frågan ställde jag, Linus Källander från Dyrare mat, nu! under konferensen Gastronomiska Samtal i Nyköping förra veckan. Frågan ställdes under ett så kallat Open Space och trots att frågan efter workshopen röstades fram som en av de fyra högst prioriterade frågorna på konferensen var vi bara en handfull som ville slå våra kloka huvuden ihop för att lösa frågan.

Framtidens matpolitikPolitiken måste vara mer långsiktig. Det betyder långsiktiga spelregler för producenter som vill investera i sin verksamhet. Men gruppen lyfte också att politiken skulle behöva ett 200-årsperspektiv. Det skulle led till en mer hållbar livsmedelsproduktion i Sverige. Här är resultatet:
Ett exempel lyftes: Slutsatsen att köttproduktion är dålig för miljön bygger på dagens ohållbara produktionssystem. För att minska köttets miljöpåverkan måste vi istället öka den inhemska produktionen med rätt metoder.

Kraven på den offentligt inköpta maten måste leva upp till samma krav som ställs på den svenska produktionen. Detta lyftes som väldigt viktigt av gruppen.

Hur säkerställer vi att matfrågorna ligger högt på den politiska agendan oavsett politisk majoritet? Gruppen var inte överens om att detta var ett problem utan att maten ÄR en viktig fråga för alla partier men det är inte en fråga man går till val på. Diskussionen ledde in på konstaterandet att en styrka med Matlandet Sverige har varit fokuset på småskalighet.

Ett annat övergripande perspektiv är att svensk matproduktion bör sträva efter resiliens för att på så sätt säkra livsmedelstryggheten. Idag är vi helt beroende av import.

Ska vi skilja på matpolitik och landsbygdspolitik? Frågeställningen mynnade ut i konstaterandet att det är primärproduktion som driver landsbygden. En stor gård med 600 kor är sämre för livet på landsbygden än 10 gårdar med 60 kor. Systemet/politiken behöver därför främja småskalig produktion. Men även bredda fokuset från småskalig förädling till att även främja små gårdar. Med den slutsatsen måste matpolitiken samspela bättre med jordbrukspolitiken som idag driver på mot storskalighet och effektivisering.

Framtidens matpolitik 2

Diskussionen ovan ledde till ett resonemang om att matpolitiken bör anses vara tvärsektoriell, det vill säga att målen för matpolitiken måste förverkligas genom andra politikområden. Skolpolitiken har till exempel ett viktigt uppdrag att utbilda dagens unga generationer om maten. Matpolitiken är också både nationell, europeisk och kommunal. Mål behöver finnas på alla nivåer som strävar mot hållbarhet. Idag är det upp till intresserade kommunalråd att driva frågorna lokalt. Det ansågs vara ett problem.

Avslutningsvis konstaterades att sektorsövergripande dialog så som den som fördes under Gastronomiskt Forum är viktigt för sektorns utveckling.

Kategorier: Åsikt & debatt Inga kommentarer

Fårfanfarer och framtidsvisioner

Skribent:

Var ifrån ska vi få vår kunskap om mat? Vad är egentligen kvalitét? På hur många kreativa sätt kan du använda ett vitkålshuvud? Dessa och många andra frågor fanns utrymme att diskutera under Gastronomiska Samtal i Nyköping.

Manifestet skrevs på av deltagarna

I dagarna tu har jag och Elsa Fries i rollen som talespersoner för Dyrare mat, nu deltagit på Gastronomiskt forum i Nyköping. Konferensen som för andra året i rad siktar på att bredda, föryngra och förnya den Svenska gastronomin. Konferensen samlar på ett sätt som få andra tillställningar klarar av en stor bredd av aktörer. I samtalsgrupperna möter vi grönsaksodlare, getbönder, charkuterister, kommunala upphandlare, lokala politiker stjärnkockar, intresseorganisationer och myndighetspersoner. Man skulle kunna säga – alla utom ansvariga politiker eller deras departement.

Och jag tror många av oss 140 deltagare kan hålla med om att just detta är styrkan. Under hela konferensen hålls inte ett enda föredrag. Vi sitter i en ring eller går ut i arbetsgrupper där vi själva lyft ämnena. Vi är genuint nyfikna på varandras perspektiv och erfarenheter. Och vi kan förenas i känslan att om vi vill utveckla Sverige som matland så är det upp till oss, inte till den minister som för tillfället ansvarar för våra frågor.

Men trots arrangörernas idoga försök att få oss att tala om vad VI som är här just NU kan göra, så tränger nån-annan-ismen in även i dessa samtal. Jag tänker särskilt på samtalet kring frågeställningen ”Var och när börjar vi – kunskapen om mat” som tenderade att landa i konstaterandet att det är ungdomarna det är fel på och det är skolan som måste ta sitt ansvar.

Förutom samtalen fick ett mathantverket mycket välförtjänt visa upp sig i all sin stjärnglans. Under kvällens middag tillkännagavs vinnaren i riksfinalen i mathantverk.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Bland de tävlande, som alla vunnit regionala tävlingar, fanns bland annat Aroniasnaps från Sörtorp, Handrullade gotländska lammköttbullar från Bröderna Wikströms och inte minst vinnaren – getglassen Gelato från Gettergod.

Dessa tävlandes gedigna kunnande och mångåriga erfarenhet satte guldkant på såväl kvällens meny som på samtalen.

Hur var det då med hållbarhetsperspektivet? Jo visst finns det där. Små- eller lagom-stor-skaligheten som kännetecknar den svenska gastronomin förutsätter en syn på kvalitet, pris och resurshantering som skiljer sig från industrimaten. Men jag kan trots det sakna samtalet. Att vi kunde enas bakom en vision om hur svensk mat ska produceras och konsumeras i framtiden.

Därför gläder det att i konferensens sista moment, där deltagarna fick rösta fram de frågor som man ansåg mest viktiga att arbeta vidare med under året så fanns båda de frågor som vi i Dyrare mat lyfte med. Nämligen ”Framtidens matpolitik” och ”Hur tar vi matkunskapen från finrummen till verkligheten?”

Mer om dessa frågor i egna inlägg.

Sammanfattningsvis alltså en välvillig storm i ett vattenglas där vi hoppas kunna bidra till att en och annan droppe rinner över kanten och gör avtryck i verkligheten.

Kategorier: Fördjupning Inga kommentarer

Supervalår i matlandet Sverige, vad vill politikerna?

Skribent:

I somras blev jag inbjuden av Matlandet Sverige att delta i en panel under Almedalsveckan. I panelen stod också bland annat Sveriges landsbygdminister Eskil Erlandsson, Jordbruksverkets generaldirektör Leif Denneberg och ett antal höjdare inom matsverige.

En av frågorna jag fick var hur jag tyckte att utvecklingen av Sverige som matland och vad vi äter i framtiden hänger ihop med miljömålen i Färdplan 2050? Mitt svar blev att jag tycker Sverige behöver en matpolitik vid sidan av landsbygdspolitiken. Jag tror nämligen inte att vi kan ställa om till en hållbar livsmedelskonsumtion enbart genom att främja kulinariska delikatesser i glesbygden.

Varken den här panelen eller något av de andra seminarierna jag besökte gav tyvärr någon bild av hur politikerna vill leda landet i en hållbar riktning. Närmast den här debatten kom vi nog under PR-byrån Hill & Knowlton när Moderaternas Anna Maria Corazza Bildt mötte Socialdemokraternas Matilda Ernkrans i en verbal och kulinarisk duell. Efter en röstning med fötterna stod klart att Socialdemokraterna tog hem den ronden.

Men vilken matpolitik kommer få majoritet i Europaparlamentet och i riksdagen efter nästa års supervalår? Och kommer politikerna i din och min kommun att våga ta steget och förändra kommunens upphandlingar i hållbar riktning?

Som ett första steg i 2014 års valspecial här på bloggen skulle jag vilja be er läsare om hjälp. Matpolitiken står inte längst upp på politikernas agendor. Så för att vi ska få en bra bild av partiernas politik på just det här området påbörjar vi nu en kollektiv granskning.

Det finns mycket vi kan göra. Känner du att du vill göra en genomgång av de politiska valmanifesten inför EP- och riksdagsval? Eller vill du ställa ledamöterna i miljö- och jordbruksutskottet mot väggen? Eller vill du lyfta goda exempel på politiker som vågat gå före i din kommun?

Skriv en text, skicka den till mig eller publicera den själv här på bloggen under taggen ”Supervalåret”.

 

Kategorier: Fördjupning 2 kommentarer

Vill du vara volontär på Smaklust 2012?

Skribent:

Smaklust är en stor manifestation för mathantverket i Sverige, nordens största mässa för mathantverk. Mässan, som är den 25-27 maj vid Sjöhistoriska museet i Stockholm, anordnas av Eldrimner – nationellt resurscentrum för mathantverk.

Eldrimner söker nu volontärer som vill arbeta tillsammans med dem under mässdagarna för att hjälpa till att göra Smaklust 2012 till en minst lika häftig upplevelse som de tidigare Smaklustmässorna (2007 och 2009) varit.

De undrar därför om några av Dyraremat.nu’s medlemmar skulle kunna tänka sig att ställa upp som volontärer på Smaklust?

Volontärarbetet består i att hjälpa Eldrimners personal med våra mathantverksaktiviteter, så som till exempel Scenen, Smakverkstäder och Smakeri (provsmakningsrummet för svenskt mathantverk).

Smaklust 2012 ska visa att Sverige är en betydande del av den europeiska mathantverkskartan. På temat internationalisering, export och turism bjuder Eldrimner och Sveriges mathantverkare in till årtiondets största smakfest, 25–27 maj i Stockholm.

Läs mer i Deklarationen eller i infobladet via länkarna nedan.

Anmäl intresse till linus.kallander@dyraremat.nu

Smaklust 2012- deklaration

Smaklust 2012-infoblad

www.smaklust.se

Kategorier: Tips Inga kommentarer

Regeringen måste agera i miljöfrågorna

Skribent:

I en debattartikel publicerad på Brännpunkt den 27 september ställde vi frågan till  Landsbygdsminister Eskil Erlandsson varför han lät de miljömål som regeringen själv satt upp stå tillbaks för frihandeln inom EU. Bakgrunden var att regeringen valt att stoppa processen med miljösmarta kostråd som Livsmedelsverket fått i uppdrag att arbeta fram. Detta efter kommentarer från EU-kommissionen att råden kunde uppfattas som ett handelshinder.

När Landsbygdministern bemötte vår artikel underströk han att regeringens ambition är densamma som vår, nämligen att det är viktigt att sprida information så att konsumenter kan fatta medvetna beslut som bidrar till en hållbar utveckling. Ministern hyllar även vårt beslut att begära ut och själva publicera förslagen till miljösmarta kostråd. Det glädjer oss. Men om ministern menar allvar med sin vision om att Sverige ska vara ett föregångsland när det gäller mat och miljö, är det då rimligt att helt förlita sig till spontana initiativ från ideella aktörer för att nå regeringens egna miljömål?

I motsats till vad ministern påstår i sitt svar till oss har Livsmedelsverket lagt kostråden i byrålådan. Där hade de legat kvar om inte vi hade begärt ut dem. I sin årsredovisning skriver Livsmedelsverket att som följd av regeringens beslut kommer man i stället att “informera om matens miljöpåverkan i annan form än råd”. Beslutet att stoppa processen innebar i praktiken att det blev omöjligt för Livsmedelsverket att ge direkta råd till konsumenter om hur de kan minska matens miljöpåverkan. Det är olyckligt då det är just dessa råd som många konsumenter efterfrågar.

Vi vet att regeringen ser värdet av och inser behovet av kraftfulla åtgärder för att nå miljömålen. Och vi tror att Sverige kan vara det föregångsland som vi vill att det ska vara när det kommer till hållbar produktion och konsumtion av mat. Men Sveriges regering kan inte lägga över ansvaret för att nå målen inom miljöpolitiken på det civila samhället och folkbildningen. Politiken behöver vara den kraft som flyttar fram positionerna och skapar handlingsutrymme för förändring. Då behöver vi modiga politiker som vågar gå före och visa att Sverige lever upp till sin roll som ledande aktör inom EU på miljöområdet.

Vi kommer att göra vad vi kan för att sprida kostråden via våra respektive kanaler och välkomnar också fler, både kommuner, organisationer och företag, att hjälpa oss i detta arbete. Om ministern genom sitt svar till oss menar att han står bakom Livsmedelsverkets förslag till kostråd och anser att de bör spridas till svenska konsumenter bör han ta strid för att kostråden ska godkännas av EU-kommissionen.

LINUS KÄLLANDER

talesperson tankesmedjan Dyrare mat, nu!

SVANTE AXELSSON

generalsekreterare Naturskyddsföreningen

KARL-PETTER THORWALDSSON

ordförande ABF

JAN BERTOFT

generalsekreterare Sveriges Konsumenter

Kategorier: Åsikt & debatt Inga kommentarer

Eskil: ”Livsmedelsverket får börja om processen”

Skribent:

Många röster har höjts när det gäller de miljösmarta kostråden som fått kritik av kommissionen. De uppgifter som cirkulerar om regeringen har stoppat kostråden är dock felaktiga. Tvärtom om välkomnas initiativ som stärker konsumenternas medvetenhet om mat och miljö.

När Livsmedelsverket gjorde bedömningen att kostråden skulle notifieras i EU blev det automatiskt regeringen som skulle svara på EU-kommissionens synpunkter. Efter en tids brevväxling hamnade vi tillslut i ett läge där vi riskerade att få urvattnade kostråd som skrivits av politiker, inte av våra experter på myndigheterna. Regeringen valde då att avbryta notifieringen i EU för att låta Livsmedelsverket börja om processen.

Denna avbrutna notifiering har sedan målats upp som att regeringen har ”stoppat” de miljösmarta kostråden. Här vill jag vara väldigt tydlig: varken jag som Landsbygdsminister eller regeringen som helhet har framfört några synpunkter på de kostråd som livsmedelsverket tagit fram, tvärtom om välkomnas initiativ som stärker konsumenternas medvetenhet om mat och miljö. De kostråd som artikelförfattarna nu sprider på sina hemsidor finns numera också på Livsmedelsverkets egen hemsida.

Däremot välkomnar jag att ni åtar er att sprida kostråden. Sverige är på många sätt ett föregångsland när det gäller mat och miljö. En svensk liter mjölk ger bara upphov till hälften så mycket utsläpp av växthusgaser som en genomsnittlig liter mjölk i världen. Vi har höga krav på miljöhänsyn och skydd av grundvattnet, en av världens högsta koldioxidskatter och bland världens mest ambitiösa klimatmål.

Med visionen Sverige – det nya matlandet vill vi lyfta fram de svenska mervärden som svensk mat bidrar till. Förutom de öppna landskapen, jobb och levande landsbygd, bevarande av kulturlandskap, högre djurskydd, salmonellafrihet och återhållsam antibiotikaanvändning så skapar svensk matproduktion en biologisk mångfald som i vissa ängsmarker kan jämföras med Amazonas regnskogar. Dessutom bidrar svenska bönder till klimatomställningen genom metangasproduktion som utvinns från bondens dyngbrunn och skogens restavfall. Här finns den stora potentialen att vända hela livsmedelsproduktionen från miljötärande till miljöbärande. Men redan i dag bidrar den svenska bonden till miljövinster i samhället.

Att konsumenternas medvetenhet ökar och att fler aktörer i samhället bidrar till att skapa det hållbara samhället jag och regeringen arbetar för är avgörande för att nå miljömålen och bevara matproduktion i Sverige. Därför är det med glädje jag ser det stora engagemang och den livfulla debatt som Livsmedelsverkets kostråd skapat. Det är avgörande både för miljön och för den svenska landsbygden att engagemanget, kunskapen och egna initiativ fortsätter och förstärks.

Jag välkomnar därför alla initiativ som vill bidra till bättre miljö, svensk matproduktion, levande landsbygd och en som har en tro på konsumentens vilja och förmåga att bidra.

Eskil Erlandsson, landsbygdsminister (C)

Kategorier: Åsikt & debatt 2 kommentarer

Rapport från Matlandet Sverige

Skribent:

I dagarna två har Matsverige samlats på Öland för att diskutera framtiden i Eskil Erlandssons vision om Sverige som Europas nya matland. Cirka 300 personer fanns på plats: kockar, producenter, förädlade, handel, grossister, branschorganisationer, myndigheter med mera, med mera.

Eskil Erlandsson invigningstalar på Matlandetkonferensen

Jag, Linus Källander, hade inför konferensen tillsammans med Naturskyddsföreningen, Sveriges Konsumenter och ABF gjort ett gemensamt utspel där vi i samband med nyheten att vi själva släpper Livsmedelsverkets stoppade kostråd, ifrågasatte Eskil för vilka värden som var viktigast i Matlandetsatsningen. ”Går visionen om en fri marknad för visionen om en långsiktigt hållbar matproduktion?”

Frågeställningen var synnerligen aktuell på konferensen. Men tyvärr inte så mycket från scenen som i pausdiskussionerna. Moderator Tomas Tengby avslutade första dagen med att konstatera att ”det verkar som att vi är ganska överens”. Min uppfattning att departementets ambition att hålla fred i lägren inneburit att man lägger locket på över de frågeställningar där vi har olika ambitioner.

Är det en bra eller dålig ambition? Jag måste efter de här dagarna tillstyrka att Matlandet Sverige-satsningen är viktig för att ge självförtroende till en bransch med orättvist låg status. Det finns potential för en utvecklad matkultur i Sverige.  Men trots lovvärda ord om hur viktigt det är att höja statusen för primärproduktionen, alltså bonden, och trots att man pratar om vikten av bra svensk offentlig mat, så är det bara förädlingen som står i fokus.

Kanske beror det på att dessa konferenser ligger mitt under skördetid? Hade lokalen varit full av bönder hade diskussionen sannerligen sett annorlunda ut.

Hur som helst är det kanske inte så konstigt att diskussionen då snarare handlar om att hitta sätt att ”marknadsföra Sverige” istället för att ”uppvärdera vår egen matproduktion”. Och då kanske det inte är så konstigt att visionen om frihandel hamnar före visionen om ett lantbruk som inte tär på jordens resurser.

Eskil nämner ofta just detta jordbruk som framtidens melodi. Men jag ställer mig tveksam till att vi kan nå dit när de goda exempel som lyfts på konferensen presenteras av Mc Donalds och den italienska Parmesanosten.

Eskil behöver våga lyfta på locket och på allvar uttala att Sverige ska gå före vad gäller att producera god mat av hög kvalitet på ett sätt som inte tär på våra ändliga resurser.

 

Kategorier: Fördjupning 1 kommentar

Tretti lax för dina idéer

Skribent:

Intresseorganisationen Livsmedelsföreningen har utlyst en tävling för att samla in idéer som kan utveckla Sverige som matland. Livsmedelsföreningen samlar aktörer inom livsmedelsbranschen i  syfte att skapa mötesplatser för dessa aktörer och på så sätt öka förståelsen för alla de olika perspektiv som finns på livsmedel.

Johan Ununger, VD för Saltå kvarn och styrelseledamot i nämnda förening skriver på sin blogg om tävlingen:

Nu inbjuder Livsmedels-föreningen till en tävling – Årets Idé – riktat till studenter vid universitet och högskolor som har en idé som kan hjälpa till att utveckla ”Sverige – det nya matlandet”. Uppdraget är att presentera en livsmedelsinnovation inom något av följande fem fokusområden:

  • Offentlig mat (skola, sjukvård, äldreboende)
  • Primärproduktion (jordbruk)
  • Förädlad mat (livsmedelsindustrin)
  • Matturism
  • Restaurang

Så dra ihop din studiegrupp, din bokklubb, din familj eller vad du har till hands och skapa nya lösningar på hur Matlandet Sverige inte bara handlar om att rädda den gröna näringen utan om hur vi på riktigt kan ställa om vårt samhälle till en mer hållbar produktion och konsumtion av mat.

Läs mer om tävlingen på Livsmedelsföreningens hemsida.

Kategorier: Tips 2 kommentarer