Håkan Fagerberg

Många av oss måste faktiskt prioritera priset när vi handlar. Över hälften av hushållen i Sverige handlar varje vecka på Willy:s, Lidl eller Netto, och främsta skälet att gå dit är ju faktiskt priset på maten, eller hur? Det behöver dock inte innebära att maten är sämre eller att den producerats på ett undermåligt sätt. Det finns faktiskt helt andra faktorer som påverkar hur mycket vi får betala i butiken.

En avgörande faktor är hur många mellanhänder som hanterar varan – ju fler led det är mellan producent och detaljist, desto högre blir pålägget och i många fall är produktionskostnaden bara en bråkdel av det pris konsumenten får betala. Nästan alla pålägg är procentuella och det innebär att en vara som kostat mer att producera också blir dyrare i frakt, butikens pålägg blir högre och momsen blir högre – även om man jämför två apelsiner…

Finns det då inget man kan göra? De flesta av oss har inte möjlighet att odla själva eller kunskap att fixa till en delikat måltid av enkla ingredienser, men vi har alla möjlighet att tänka oss för innan vi handlar och på så sätt få bättre mat för samma pengar.

Alla matkedjor i Sverige använder sig av extrapriser för att skapa intresse för butikerna. Man sänker tillfälligt priserna med 25-30% på varor som man vet att många kunder vill köpa, och så räknar man med att kunderna ska passa på att fylla vagnen med normalprissatta varor samtidigt.

I stället för att klaga på och slåss mot systemet kan vi alla utnyttja det. Planera veckans meny efter vilka färskvaror som finns på extrapris och passa på att fylla på förråden samtidigt. Titta på vilka andra varor som finns på extrapris och fyll på kyl, frys och skafferi. Då får du mycket bättre mat för pengarna – ett bra sätt att satsa på kvalitet utan att behöva betala mer!

Problemet är att det ibland kan vara svårt att veta vad som egentligen är extrapris – alla butiker är inte lika tydliga med uppmärkningen. Ett tips är att använda www.matpriskollen.se, en sajt som varje vecka publicerar alla butikers extrapriser. Då kan man också lätt se vad man bör handla i respektive butik.

Gästskribent Håkan Fagerberg är 5-barnsfar, pensionär och IT-entreprenör med drygt 20 års erfarenhet av dagligvarubranschen. Han har sett branschen ur många synvinklar och funderat mycket över hur man kan öka transparensen och systemeffektiviteten. Hans senaste försök är www.matpriskollen.se, en hemsida som rätt utnyttjad kan bidra till lägre matkostnader för oss alla samt betydligt mindre belastning på miljön genom att postdistribuerad direktreklam kan avskaffas.

Tankesmedjan Dyrare mat, nu!, Naturskyddsföreningen, Sveriges Konsumenter och ABF publicerar idag Livsmedelsverkets förslag till miljösmarta kostråd som regeringen stoppat. I en debattartikel på SvD Brännpunkt skriver man att syftet är att uppmana regeringen att våga gå före på miljöområdet i EU.

- Trots att regeringens egen klimatproposition talar om vikten av att vi minskar matens miljöpåverkan så vågar inte Sveriges regering ta strid för miljöfrågorna på EU-nivå, säger Linus Källander, initiativtagare till tankesmedjan Dyrare mat, nu. Sverige inte har råd att vänta på politiker som inte vågar ta ansvar och fatta nödvändiga men obekväma beslut.

Det var i mitten av november förra året som beskedet från Regeringskansliet kom att de miljösmarta kostråd som Livsmedelsverket tagit fram skulle stoppas. Anledningen var att en tidigare version av kostråden hade rått konsumenter till att välja närproducerad mat, av hänsyn för miljön. EU-kommissionen ansåg dock att råden stod i strid mot principen om fri rörlighet på EU:s inre marknaden. Trots att Livsmedelsverket omformulerade råden efter Kommissionens synpunkter ville Sveriges regering inte gå vidare och få råden godkända av EU.

Nu publiceras istället Livsmedelsverkets miljösmarta kostråd av fyra organisationer som alla strävar efter den mat vi äter ska vara producerad på ett sätt som inte äventyrar möjligheten att försörja befolkningen i framtiden. På organisationernas hemsidor kan kostråden som regeringen ville stoppa laddas ner för alla som vill läsa.

- Vi sprider de miljösmarta kostråden därför att vi tycker det är viktigt att ge konsumenter de verktyg de behöver för att fatta medvetna beslut i butiken, säger Linus.

För ytterligare upplysningar, kontakta

Linus Källander
Tankesmedjan Dyrare mat, nu!
0733 761462

Varje år kommer PRO ut med en ny rapport om vart man kan hitta Sveriges billigaste matkasse, och lördagens DN visade på siffror om en allt större prisjakt i takt med att de globala matpriserna ökar.

http://dn.se

Priskriget mellan livsmedelskedjorna har aldrig varit så stort som idag, samtidigt som vi lägger allt mindre procent av vår inkomst på mat.

Jag kan inte låta bli att ställa mig frågan, är det verkligen billigare mat vi behöver?

Visst skulle även jag bli glad över att få extra pengar kvar i plånboken i slutet av månaden, men jag vill inte att det ska vara på bekostnad av att en Kenyansk bonde måste låta sin 7-åriga son jobba på familjens kaffeplantage, eller mina ägg ska komma från en plågad industribroiler som fått stå inomhus under hela sitt liv och blivit gödd med antibiotika och kraftfoder.

Det finns en gräns för hur mycket man kan pressa priserna, och går vi under den gränsen så kommer det alltid att gå ut över miljön, arbetarna eller djuren som är inblandade i produktionen.

Schyssta val i mataffären är ekologiskt, rättvisemärkt, MSC-märkt fisk och svenskproducerat.

Bra mat kostar pengar helt enkelt, punkt slut.

 För mer mat och klimatprat: http://unt.se/elsasklimatprat

Bild från fotoakuten.se

Vad gäller matvanor så styrs vi, i likhet med i stort sett allt annat i våra liv, av starkt rotade normer, fördomar och föreställningar om hur vi ska förhålla oss inför detta fenomen. Fortfarande anser till exempel en majoritet av befolkningen att industriellt uppfött kött har en självklar plats på matbordet, allra helst dagligen. Vi anser att färsk, importerad frukt och växthusodlade tomater mitt i vintern är något som bör förekomma i gemene mans kost. De allra flesta av oss lever också i tron om att livsmedelsproducenternas utsatta bäst före – datum är något vi måste stirra oss blinda på för att undvika matförgiftning.

Att dessa vanor blivit etablerade i de svenska hemmen är inte konstigt med tanke på den enorma välfärdstillväxt och globalisering som vi erfarit under de senaste decennierna. Problemet är nu att trenden börjat svänga och det har blivit dags att börja skaka av sig gamla förlegade föreställningar om att resurserna inte vet några gränser. Stundande energikriser och försämrade förutsättningar för matproduktion världen över kommer starkt att påverka vår livsmedelsförsörjning. Samtidigt sker en omfattande utveckling i de länder som länge legat på efterkälken i sin utveckling och för att de ska få chansen att uppnå välstånd krävs det att vi i väst börjat tänka till.

Att förändra attityder och normer är inte något som man gör i en handvändning. Att få människor att tänka över sin köttkonsumtion, ifrågasätta exotiska inslag i de svenska frukt- och grönsaksdiskarna och pränta in vanan att lukta och smaka innan man slänger är något som måste jobbas och gnuggas in under en längre tid. Med tanke på att tiden för global matkris kryper allt närmare är det dags att börja redan idag. Köp inte hem spanska tomater, be om en gårdagens macka på caféet och kontra frågan om varför du äter vegetariskt med att fråga varför den frågvisa personen egentligen äter kött. Vi måste kämpa för att en miljömedveten kosthållning ska blir normen i vårt samhälle.

Arla har just slagit sina påsar ihop med det tyska mejeriföretaget Hansa Milch. Enligt Peder Tuborgh, Arlas koncernchef, så är tanken med detta att ”Arla ska utveckla sitt engagemang på den tyska marknaden och bli ett av tysklands ledante mejeriföretag.”

Frågan jag naturligtvis ställer mig är, hur klimatsmart är detta egentligen?

Kommer vi verkligen kunna lita på att Arlas mjölk fortfarande kommer från Sverige? Eller ännu värre, mjölken kommer från Sverige, förpackas tyskland och sedan transporteras tillbaka hit och marknadsför som ”lokalproducerad.”

Arla har redan idag gjort avkall på sina svenska råvaror, eftersom de idag importerar dansk mjölk för att tillverka bl a Bregott.

Kommer samarbetet med Tyskland leda till ännu mer av detta?

Dagens konsumentråd:

Tag inget för givet och glöm inte att läsa även den finstilta texten på förpackningen!

Mer mat och klimat hittar du på http://unt.se/elsasklimatprat

Var fjärde kasse direkt i soporna. Är det värt det? Den fackliga kampen, jobbskatteavdragen och kampen mot fattigdom. Allt hamnar i skuggan av den tjugofemprocentiga besparing vi skulle kunna ge oss själva bara genom att skaffa ett gäng matlådor i närmsta butik.

Konsumentförenigen Stockholm har fått ordentlig luft under vingarna med sin kampanj Släng inte maten. I veckan har vi läst om att Barnfamiljer kastar mat för tusenlappar och på fler än min arbetsplats var säkert detta omåttliga slöseri temat för diskussionen under lunchen.

Nu är jag visserligen övertygad om att det här inlägget är att predika för kören, men för alla som trillar in här och söker efter tips, dela med er! Berätta hur du gör för att slippa slänga.

Betssläpp Uddetorp (Foto: Therese Eriksson)

Klyftan mellan producenter och konsumenter ökar och ökar. Debatter pågår om hur man som producent ska kunna öppna upp sin produktion för konsumenters granskning utan att äventyra smittspridningsrisken. För visst vill vi väl veta vad det är vi stoppar i oss? Vi vill så gärna välja rätt men vet kanske inte alltid vad som är bra mat. Vad är skillnaden?  Jag som jobbar med lantbruk blir ofta mörkrädd över konusmentens okunskap om vad de äter. Men det är kanske producenternas ansvar att ge konsumenten kunskap om vad och hur maten producerar? Hur vill du lära dig mer livsmedelsproduktionen?

Jag vill passa på att tipsa om en favoritmatblogg där man kan lära sig om hur vi äter god,frisk mat med hänsyn till klimatpåverkan; Farsans mat

Det är sannerligen inte lätt att alltid göra rätt. Och visst, ingen har någonsin krävt att jag ska handla rätt i alla lägen. Men initiativ som gör det lite lättare att fatta kloka beslut är alltid välkomna. Därför var lanseringen av Majas Matverkstad ytterst välkommen.

Det var i tisdags jag blev inbjuden till lansering av Majas Matverkstad av Johan på Ecoprofile. Värmen var som hämtad från högsommaren när kocken på Vintervikens trägårdscafé presenterade menyn som baserats på de 5 grundprinciper som Maja komponerar sina veckomenyer på.

..
..

Läs mer »

När jag blev med egen lägenhet i början av 80-talet var pasta eller ris med köttfärssås standardföda. Fläskfärsen kostade 39,50:- kilot, men man kunde får den på rea för 29,50 om man hade tur.

Idag kan man få samma färs för 19,50:- ibland. Varför är det så?

När gränserna öppnades och jordbruket skulle avregleras fick de svenska bondekooperationernas ”säljare” stora skälvan. ”Hur ska vi överleva nu när den billiga maten väller in över oss!. VI MÅSTE SÄNKA PRISET!” Läs mer »

När Livsmedelsverket bad om exempel på varför de tillfrågade kände sig vilseledda var det många som sade det är svårt att veta var köttet egentligen kommer ifrån och hur djuren behandlas. Matvaror har ofta vilseledande namn, anser en tredjedel av de som svarat i undersökningen.

via Två av fem lurade av maten – DN.se.