Cancun – Kommer det att hända något?

Skribent:

Frågan är om de över 190 representanter som samlats i Cancun kommer att komma fram med något som kommer att kunna påverka framtida klimat och miljöproblem till det bättre. Frågan är också vad de egentligen vet och vad de egentligen vill.

Mötet handlar, eller borde i all fall handla till stor del om livsmedelproduktion och skog.

Livsmedelsproduktionen är en av de verkligt stora källorna till växthusgaser. Allra mest växthusgaser producerar animalieproduktionen som enlig FAO står för 18 % av växthusgaserna. (1) Enligt World Watch Institute är den siffran mycket högre, 51 %. Djurhållningen bidrar med minst 32 564 miljoner ton CO2e per år. (2)

Animalieproduktionen är dessutom den främsta drivande kraften bakom ödeläggelsen av Amazonas regnskogar och delvis bakom ödeläggelsen av regnskogen i Sydostasien.

Fattiga länder med Kina i spetsen blir rikare och vill lägga sig till med västerländsk livsstil och kostvanor. Animalieproduktionen ökar vilket måste betraktas som en katastrof för klimatet, regnskogarna och den biologiska mångfalden. Kina var så sent som 1994 världens största sojabönsexportör men är nu världens största sojabönsimportör. Djuren i animalieproduktionen äter upp sojan och Kinas köttkonsumtion ökar stark. Detta samtidigt som världens befolkning ökar. Dessa fakta är mycket oroande för framtiden både ur klimatsynpunkt, för de sista regnskogarna och den biologiska mångfalden och på andra sätt.

Det verkar omöjligt att komma ifrån det faktum att ökat ekonomiskt välstånd ökar destruktionen av naturen och utsläppen av växthusgaser.

När världsekonomin är på topp ökas köttproduktionen och regnskogsavverkningen ökar kraftigt. Ett alltför sällan diskuterat ämne är att politiker gynnar produktionen av animalier genom subventioner och på andra sätt. Skattebetalare som handlar vegetabiliska födoämnen betalar alltså animalierna till stor del.

Som jag kan se det finns det inget moraliskt försvar att konsumera animalieprodukter som innebär en ödeläggelse av regnskog. Om man köper animalieprodukter som inte är ekologiskt producerade innebär de sannolikt en ödeläggelse av regnskog pga. att djuren äter importerade kraftfoder och samtidigt orsakar stora utsläpp av växthusgaser. Att vi på 50 år minskat regnskogsarealen från 30 % av jordens yta till ca 5-6 % idag är kvalificerat framtidsmord och står för mig som het kandidat som mänsklighetens allvarligaste framtidsbrott och den mänskliga aktivitet som har störst negativa påverkan på framtida liv på jordens yta. I denna process har vi också utrotat miljoner med växter och djur och förändrat jordens atmosfär och klimat. En trolig siffra för hur många arter vi utrotar per dag i nu läget är 300 – 1000. Kankse fler. Inte bara regnskog faller. Den totala ytan skog på jorden minskar ständigt.

Så kallat ”svensk kött” är inte särskilt svensk när djurens vävnader är uppbyggda av soja från Brasilien och andra importerade kraftfoder. Detta kanske kunde anmälas som falsk marknadsföring. Det minsta man kan säga är att det är missvisande. Likaså är mejeriprodukterna en stor bov. Mjölken är till viss del omvandlad soja och inte som den borde svenskt gräs. Sverige importerar årligen ca 300 000 ton soja från Brasilien. (3)

Om Cancunmötet vägrar att ta in dessa aspekter lär mötet inte bli en framgång. Tyvärr är det så att det är svårt för människor att se sanningen och svårt att ändra våra vanor. Man gör det lätta svårt när man inte vill. De delegater som själva lever på ett sådant sätt att det kostar framtiden kommer knappast att fatta beslut som är framtidsbeslut. Många lever i förnekelse om verkligheten. Några av de viktigaste besluten vi behöver från Cancun finns:

  1. Världens sista regnskogar måste skyddas.
  2. Återplanering av avverkade skogsområden.
  3. Utsläppen av koldioxid måste ner. T ex genom ökade skatter eller avgifter på flygresor och närproduktion av livsmedel, utfasning av fossila bränslen och satsning på förnyelsebara energikällor och minskning av slöseriet med energi.
  4. Jordbruket måste gå över till att producera mer växtföda för människor i stället för att gå omvägen via djuren.
  5. Kunskap om hur man lever på en balanserad växtföda skall vara lättillgänglig.

Ett grandiost problem som jag ser det är att politiker inte vill göra något åt klimatproblemet eftersom sådana åtgärder minskar den ekonomiska tillväxten. Att animalieprodukter är subventionerade är helt förenligt med ekonomisk tillväxt. Subventionerna innebär ökade arealer jordbruksmark, ökad användning av kemikalier, maskiner och fossila bränsle, ökad sjukdom, ökad sjukvård, ökad medicinering osv. dvs. sådant som ger ekonomisk tillväxt.

Politiker gillar handel med andra länder även om detta innebär bl. a ödeläggelse av världens regnskogar och stora mängder växthusgaser. Handel är viktigare än hållbarhet. Om det inte varit det hade importen av kraftfoder producerad i Amazonas eller Sydostasien på avverkad regnskogsmark varit förbjuden. Likaså gynnar bilism och vägbyggen den ekonomiska tillväxten jämfört med järnvägar och cykelvägar. Det är pengar som gäller. Vårt ekonomiska system verkar inte vara kompatibelt med hållbarhet eftersom det hela tiden uppmuntras till ökad konsumtion och ökade transporter. Det mest värdefulla vi har på jorden nämligen orörd natur har inget ekonomiskt värde i vårt nuvarande ekonomiska system och räknas inte. Bara när den är omvandlad till varor uppstår ett värde. Få politiker kan tänka i andra termer än ekonomisk tillväxt.

Mer sannolikt än radikala beslut i Cancun är handling på gräsrotsnivå.

Den som är medveten kan i alla fall välja vad hon/ han vi konsumerar och lever. Vi kan inse att användande av fossila bränslen, animaliekonsumtionen och nerhuggningen av världens skogar inte är hållbart. Vi kan undvika att flyga och köpa föda som är transporterad med flyg, att köra bil, att minimera och styra vår konsumtion, isolera våra hus, skaffa solpaneler och solceller, gå med i Omställningsrörelsen, upplysa och uppmuntra andra m.m.

Viktigast av allt är kanske att vi kan välja att köpa vegetarisk mat, närodlat eller ännu bättre odla själv. Även ekologiskt producerad animaliska produkter ger ett högt utsläpp av växthusgaser. Oftast bara något lägre än konventionellt. Men de innebär i alla fall inte någon direkt påverkan på regnskogsavverkningen. Skillnaderna i utsläpp av växthusgaser mellan ekologisk och konventionellt producerad föda och blandkost vs. växtföda illustreras i bilden nedan översatt till körda km med en BMW modell 118d som släpper ut 119g CO2 per km. (4,5)

Ref:

  1. FAO; Livestock’s Long Shadow, 2006 www.fao.org
  2. World Watch Institute. World Watch Magazine Nov-Dec 2009 www.worldwatch.org/files/pdf/Livestock%20and%20Climate%20Change.pdf
  3. Holm, Jens & Jokkala, Toivo; Djurindustrin och klimatet EU blundar och förvärrar. 2007
  4. http://www.foodwatch.de/foodwatch/content/e10/e17197/e17201/e17219/foodwatch-Report_Klimaretter-Bio_20080825_ger.pdf s.12 eller
  5. http://vegetarforening.dk/content/brochurermaterialer
  6. MacDonald, Mia Where’s the Beef? Cancun Climate Conference Should Take Animal Agriculture Seriously www.huffingtonpost.com/mia-macdonald/at-cancun-wheres-the-beef_b_790836.html
  7. Filmen Meat the Truth
Kategorier: Åsikt & debatt, Tema: COP16 2 kommentarer

Reflektioner från Cancún

Skribent:

Tänk er en före detta mangroveskog på randen till den näst största regnskogen i Latinamerika. Ta bort mangrovevegetationen och kör dit en förfärlig massa sand. Bygg ett 50-tal enorma hotell och en flygplats med direktavgångar till de flesta stora Nordamerikanska städer med badsugna invånare. Där har du Cancún. Flyg sedan dit 15000 delegater (varav en förvånande stor andel representerar ngo’s), så har du COP-16.

Så i någon mening handlar COP-16 om allting som Cancún inte är.

Själv är jag här för att koordinera FAO’s delegation. Som FN-organisation deltar vi inte i förhandlingarna, men vi har fullt upp med en mängd events som organiseras mer eller mindre direkt länkade till förhandlingarna. Jag har rapporterat en del av dessa på min FAO blogg.

Jämfört med Köpenhamn har frågor som rör mat och jordbruk klivit framåt rejält. Visserligen inte i förhandlingarna, eftersom man fokuserar på de områden där man hoppas på avslut i Cancún. Därmed förpassas jordbruksfrågorna till framtida förhandlingar. Undantaget är förstås REDD+, dvs Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation. Det är uppenbart att framgång i REDD+ kommer i hög grad att bero på förändringar inom jordbruket, se t.ex. här.

Men det är utanför förhandlingarna man märker hur mat och jordbruksfrågorna har avancerat. Agriculture and Forest Days drog storpublik. Jag var just i en paneldiskussion om fortsatt arbete efter The Hague conference i november, se här. Det finns ett genomgående tema i sidomöten att vi måste åstadkomma högre produktivitet, bättre food security och mindre klimatpåverkan i jorbruket. Det vill säga, vi kan inte isolera de resurser som kan göras tillgängliga genom klimatfinansiering, utan vi måste kombinera resurser från flera politikområden.

Detta är också ett grundtema i FAO’s rapport om Climate-smart Agriculture.

Nu väntar alla på svaret ifall det är möjligt att nå ett avtal i Cancún. Läget verkar vara mycket bättre än i Köpenhamn. Det står mellan att hålla fast vid nationella positioner om tex finansiering, mot att man måste nu visa på någon form av framgång ifall processen skall behålla sin trovärdighet.

Bloggat av Peter Holmgren, FAO

Kategorier: Fördjupning, Tema: COP16 1 kommentar

Klimatbovarna i din matkasse

Skribent:

I måndags den 29/11 startade klimattoppmötet i Cancun. Vi hoppas alla på bättre resultat än vid fiaskot under COP15 i Köpenhamn förra året. För att genomföra de omställningar som krävs för en hållbar planet måste vi jobba på alla plan. Detta innebär inte bara en utmaning för politikerna i Cancun, det är dags att även vi konsumenter börjar tar vårt ansvar för klimatförändringarna!
Maten står för 30 % av växthusutsläpp .
Varje svensk förbrukar 8 ton koldioxid per pers /år. Enbart maten står för 3,5 ton, och då är inte importerade varor inräknade så siffran ligger troligtvis mycket högre. I ett hållbart samhälle, där vi inte exploaterar jordens resurser, kan vi förbruka max 1 – 2 ton koldioxid per pers / år.
Alla måste vi ändå äta, så ett bra sätt att minska sin klimatpåverkan är att börja med maten.
Här är de största klimatbovarna i matkassen:

Ris
Risodlingar bidrar till stora metangasutsläpp i atmosfären. Bor man i Sverige så kan man lika gärna använda matvete, pasta, potatis och bulgur istället.

Exotiska frukter och grönsaker
Flygfrakt orsakar 200 ggr mer utsläpp än båtfrakt.
Produkter med kort hållbarhet, ex jordgubbar, avocado och mango, är troligtvis flygfraktat.
Bananer fraktas ofta i kylbåtar vilka är mycket mycket mer energikrävande än vanliga
fruktbåtar för exempelvis apelsiner.

Mejeriprodukter och kött
Köttindustrin idag, inkl. mejeriprodukter står för 18 % av alla utsläpp av växthusgaser.
70% av all svensk åkermark används för odling av djurfoder.
Nötkött – Såvida du inte köper naturbeteskött, så består fodret ofta av importerad genmodifierad soja och majs. Dessa grödor odlas ofta på mark där regnskog skövlats, vilket hotar den biologiska mångfalden. Kyckling och fläskkött har lägre klimatpåverkan än nötkött. Deras foder består dock också av soja och majs som vi människor skulle kunna äta direkt istället, vilket skulle bli betydligt energisnålare.

Palmolja
Finns i buljonger, kakor, pulversåser, soppor, färdigmat, och halvfabrikat.
Även här skövlas regnskog ned för att skapa odlingsmarker för oljepalmer.
Ofta maskeras palmolja i innehållsförteckningen under namnet ”vegetabilisk olja.”

Fisk från utfiskade bestånd.
90 % av alla matfiskar kommer från ohållbara bestånd. Till 1 kg odlad lax krävs 2,5 kg fiskad fisk som foder. MSC-märket är en certifiering för fisk från hållbara bestånd och WWF har på sin hemsida en lista över fisksorter det fortfarande finns gott om.

Butiksbakat bröd
Det ”butiksbakade” brödet är ofta frysta helfabrikat som har rest långt i energikrävande kyl- och frysbilar, och som sedan värms upp i butiken för att ge sken av att vara butiksbakat.

Allt detta kan man tänka på i affären, men kanske den största klimatboven av alla är svinnet. 10% av all mat i restauranger och 20% av maten i offentliga kök slängs idag. Detta motsvarar 10 – 30 000 ton eller 200 – 600 milj kr per år. Om vanliga hushåll skulle räknas in så skulle siffran bli betydligt högre.

Du påverkar både din egen och andras framtid varje gång du går in i mataffären.
Ingen kan rädda världen ensam, men alla kan göra någonting!

Läs mer om mat och klimat på: http://www.unt.se/blogg/blogg.aspx?blogg=573445

Elsa

Bild från: fotoakuten.se

Kategorier: Åsikt & debatt, Tema: COP16 4 kommentarer

Klimatfrågan avgörs i Tullängsskolan

Skribent:

Foto: Nattu

Om förhoppningarna inför klimatmötet i Köpenhamn var högt uppskruvade så gäller snarare motsatsen när nu klimatmötet i Cancun inleds. Men mitt hopp vilar inte så mycket på politikerna och förhandlarna i Cancun som på skolkökskockarna på Tullängsskolan i Örebro, på byborna i min egen småländska by, på mjölkbonden Veronica på Nöbble gård utanför Kalmar och bland soporna utmed Bagmatifloden i Katmandu.

För om de storpolitiska, internationella överenskommelserna går trögt, bubblar det desto mer på nivåerna därunder. I kommuner, städer och byar runt om i landet – och världen – pågår ett intensivt klimatarbete. För om politikerna på högsta nivå inte tar klimatfrågan på tillräckligt stort allvar, så finns det många andra som gör det. Och när stödet – och trycket – underifrån blir tillräckligt starkt kommer också de nödvändiga storpolitiska besluten att kunna fattas. Nu gäller det bara att se till att vi kommer dit snabbt nog.

I skolköken i Örebro kommun har man redan kommit långt i arbetet mot att servera klimatmat. Andelen ekologiska råvaror stiger i raskt tempo, kreativa skolkockar utmanar eleverna i att minska skolornas svinn, mängden kött sjunker genom att en del av köttet i t.ex. köttfärssåsen byts ut mot linser och morötter, men också genom att vegetariska rätter hittar in på matsedeln.

På by- och stadsdelsnivå har en omställningsrörelse tagit fart. I min egen småländska by firar vi inom kort lanseringen av vårt mobil-baserade samåkningssystem som kommer att spara oss både pengar, ensamma mil och koldioxidutsläpp.

Det forskas ivrigt på att hitta närproducerade, klimatsmarta, alternativ till de sojabönor vi idag matar våra kor, grisar och höns med. Men redan idag finns föregångare. På Nöbbele gård utanför Kalmar odlar man raps som dels blir till underbart god, kallpressad rapsolja, men också till energirika rapskakor som gårdens egna mjölkkor älskar.

De svenska tomatodlarna har på bara några års tid nästan helt ställt om till att värma växthusen med biobränslen istället för med olja och därmed minskat sin klimatpåverkan rejält.

Många kommuner driver för närvarande projekt där ett antal kommuninvånare får handledning för att agera förebilder i en omställning mot en mer klimatsmart livsstil. I Laxå kommun har dessa klimatpiloter insett att för att själva kunna bli riktigt klimatsmarta, krävs att deras kommun ger dem de rätta förutsättningarna. För det går ju inte att välja bussen om det inte går någon buss. Tillsammans har de satt tryck på politikerna och gett dem konstruktiva förslag på vad som behövs.

Mängder med organisationer jobbar med klimatfrågan, men också många företag driver utvecklingen framåt. För att minska trycket på de få kvarvarande skogarna i Nepal och samtidigt göra något åt den stora mängden sopor som i dag dumpas, ofta direkt i Bagmatifloden, håller Watabaran Bio-Fuel på att bygga upp en produktion av bricketter av sopor och industriavfall.

Jag hoppas att politikerna och delegationerna tar sitt ansvar. Jag hoppas på tydliga ställningstaganden, på modiga målsättningar och på kraftsatsningar som verkligen behövs. Men oavsett vad som händer – eller inte händer – i Cancun pågår klimatarbetet för fullt, i städer och byar, i kommuner, organisationer och företag. Det gör mig full av hopp inför framtiden.

Kategorier: Inspiration / Livsstil, Tema: COP16 Inga kommentarer

Närproducerat ett hot mot frihandeln?

Skribent:

Den svenska regeringen stoppar Livsmedelsverkets rekommendationer om miljösmarta matval. I ett pressmeddelande berättar Livsmedelsverkets generaldirektör Inger Andersson att miljöhänsyn har fått stå tillbaka för frihandeln inom EU. I november 2010 beslutade regeringskansliet att dra tillbaka Livsmedelsverkets förslag till EU om råd om miljösmarta matval. Livsmedelsverket ska i stället informera om matens miljöpåverkan i en annan form än råd.

Bakgrunden är att Sverige, genom Livsmedelsverket, som första land i EU i maj 2009 anmälde förslag till råd om miljösmarta matval till EU för så kallad notifiering. Det gör man när man tror att det finns risk att åtgärder kan krocka med befintlig EU-lagstiftning. Syftet med att notifiera är att ge övriga medlemsländer möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. EU-kommissionen och Rumänien ansåg att förslagen uppmuntrar till köp av svenska varor på bekostnad av varor från andra länder, vilket motverkar principen om fri rörlighet på den gemensamma marknaden.

– I EU:s lagstiftning finns utrymme för att miljöhänsyn får påverka frihandeln om miljönyttan står i proportion till effekterna på handeln. Det är synd att vi inte får någon prövning av om nyttan av råden överväger de eventuellt handelshindrande effekterna. Det finns stor efterfrågan på information som kan hjälpa konsumenterna att välja mat som är bra både för hälsan och miljön, säger Inger Andersson.

Är det detta en rimlig hållning av den svenska regeringen?
Dela med dig av dina tankar.

Kategorier: Åsikt & debatt Inga kommentarer

Klimattoppmötet, Tic Tic Tic

Skribent:

Beds Are Burning – \’TckTckTck – Time for Climate Justice\’ Campaign

Det är ett år sedan köpenhamn var i centrum för världens uppmärksamhet när det gäller klimatfrågorna. Låten beds are burning bidrog nog en del till att skapa känsla av att det här var stort. Det här var inte bara ett möte där saker skulle diskuteras, här fanns chansen för ett nytt internationellt avtal som skulle kunna sätta press på länderna att agera. Att det inte blev så vet vi. Att världens ledare valde att bli återvalda i sina hemländer istället för att ta frågan på allvar vet vi.

I år är inte trycket på politiker och tjänstemän det samma. Kanske har du inte ens hört talas om mötet?  Inte konstigt.

Misslyckandet förra året får inte vara vårt misslyckande, vi som hoppades, som trodde, som demonstrerade, släckte lampor och arrangerade möten runt om i världen för att diskutera mötets effekter. Misslyckandet ligger i politiken, i diplomatin. Om man inte kan ta ett beslut som kan leda till att man inte blir omvald är man inte värd mandatet från början. Vi måste ha politiker som vågar ta frågan om höjda bensinpriser och inte populistiskt trösta två-SUV-familjerna. Som vågar ifrågasätta tillväxt som mål och som är beredda att stå för en åsikt även om den är obekväm. Som vågar säga att gratis inte alltid är gott.

På dyrare mat kommer du att kunna följa toppmötet. Vi kommer att diskuterara, informera, kommentera, analysera och reagera. vi hoppas att du är med i år också. Vi hoppas att vi kan bidra till att göra årets toppmöte lika laddat med förväntningar som förra årets.

Kategorier: Inspiration / Livsstil, Tema: COP16 Inga kommentarer