10 sockerbitar.
- Det är vad en ”nyttig” måltidsersättnings-shake från Nutrilett innehåller.
SVT har nyligen gjort en granskning av de populäraste måltidsersättningarna som idag används av tusentals svenskar, i hopp om att bli några kilon lättare.

http://www.aftonbladet.se/halsa/article14479651.ab

Vill ni veta en hemlighet?
Man kan gå ner i vikt på precis vilken mat som helst, så länge kaloriintaget är lägre än vad du förbrukar. Visst är måltidsersättningarna kalorissnåla, och om du håller dig till dem så kommer du säkerligen gå ner i vikt. Men frågan är hur länge du orkar gå runt och vara hungrig, då en måltidsersättning på 200 kcal inte kommer att hålla dig mätt särskilt länge.
Måltidsersättningarna innehåller dessutom en hel del socker och sötningsmedel. Vissa innehåller fruktsocker, som lite missledande brukar marknadsföras som ett nyttigare alternativ än vanligt socker. Det innehåller dock precis lika många kalorier som vanligt socker. Sötningsmedel, vilket också är en vanlig ingrediens, innehåller förvisso ingen energi. Däremot så triggar det igång aptiten på precis samma sätt som socker gör, så sannorlikheten att du kommer kunna upprätthålla en diet med måltidsersättningar är inte särskilt stor.

Äter du istället riktig mat, med en varierad blandning av protein, fett och kolhydrater, mycket fullkorn och fyller halva tallriken med grönsaker så ökar du både dina chanser att få en hållbar viktnedgång och en långsiktigt hälsosam livsstil – utan att behöva gå hungrig.

Mer mat, klimat och hälsa finnes på http://elsashalsa.se

Nu börjar bokstavskriget i dietdjungeln. Först kom Atkins, tätt följd av GI-dieten. För några år sedan blev LCHF-dieten mycket populär, och nu till det senaste tillskottet på dietfronten: LCHQ.

Temat ”lite kolhydrater” tycks dock kvarstå som ett dominerande tema. Denna gång är det GI-gurun Fredrik Paulun som har höjt rösten och kommit ut med en bok vid namn: LCHQ -lågkolhydratkost av högsta kvalitet. LCHQ-dieten går ut på att äta lite kolhydrater, och de kolhydrater man äter ska vara av högsta kvalitet. Man ska även äta mycket protein och rätt sorts fetter. Låter misstänkt likt GI-dieten måste jag säga. Men för att nå genom bruset i hälsobranchen så gäller det förstås, precis som i övriga media, att skrika högst och ständigt komma med nyheter.

http://www.svd.se/mat-och-vin/behovs-det-annu-fler-bokstaver-i-dietdjungeln_672769

Jag tror att dieter själper mer än de hjälper. Att förbjuda livsmedel gör ofta bara att man åtrår dem ännu mer. Och många dieter idag är så pass extrema så man inte kan upprätthålla dem under en längre tid. För en sund livsstil så krävs att du hittar ett sätt att äta som fungerar livet ut.

En bra början:

•  Ät så varierat som möjligt.
• Ät grönsaker, frukt och baljväxter varje dag.
•  Byt ut tre köttmåltiden i veckan mot vegetariskt.

För met mat och klimatprat: http://elsashalsa.se

Jag läser i dagens Metro att forskare från Harvard University i en ny studie (som tyvärr utförts på djur) kommit fram till att läsk och många halvfabrikat kan påskynda åldrandet, orsaka njur och hjärtproblem samt få hud och muskler att förtvina. Det är det höga innehållet av fosfor som är boven.

En doktor från Karolinska Institutet har också fått uttala sig. Hon tror att t ex de 3% fosfor som finns i en cola inte har så stor betydelse så länge man inte överkonsumerar. Ja, där kommer vi till dagens i-landsproblem… En tonåring som tillfrågas i artikeln dricker enligt egen uppgift 5-15 burkar läsk per dag! Hur mycket halvfabrikat han konsumerar på det vill jag knappt veta.

Att ge allmänna rekommendationer för hur mycket av det ena eller andra (kemikalier eller ämnen) man kan inta utan risk känns för mig ganska meningslöst, när det sammanlagda intaget kan se ut hur som helst.

Om man gör ett överslag ang vad barnen helst äter på förskolor, där jag jobbat eller där mitt barn gått, så ligger rätter med hirs bra till, och även skolbarn som är vana att få hirs i maten gillar det skarpt. Min dotters absoluta favoriträtt är hirslåda med kesoröra. Läs mer »

När Livsmedelsverket bad om exempel på varför de tillfrågade kände sig vilseledda var det många som sade det är svårt att veta var köttet egentligen kommer ifrån och hur djuren behandlas. Matvaror har ofta vilseledande namn, anser en tredjedel av de som svarat i undersökningen.

via Två av fem lurade av maten – DN.se.

För att näringen som finns i säd skall kunna komma människan till godo, måste vissa förberedelser göras. Ju mer av det totala födointaget som består av fullkornssäd, desto viktigare är detta. Det vilande sädeskornet måste få tid att påbörja en omvandlingsprocess innan det bearbetas inom den mänskliga organismen. Läs mer »

Släng med en pocket när ni handlar till fredagsmyset ikväll!

”Godis åt folket- en bok om hur svenskarna blev sockerslavar i Karamellkungens rike”        Thomas Hedlund och André Persson

Anderson Pocket AB 2009

Mycket läsvärd!

Fråga mina elever vad jag går igång mest på, svaret kan mycket väl bli mjölksyrade grönsaker, som är mervärdesmat (svenska begreppet för functional foods) i ordets rätta bemärkelse. Läs mer »

Maten har aldrig varit så billig som idag. Eller har maten aldrig varit så dyr som idag? Det beror på hur man räknar. Ytterst har vi naturligtvis aldrig ätit dyrare mat än i dag, men att priset i affären är lågt är inte hela sanningen. Priset vi betalar när vi handlar är endast en del av det kostnaden för maten.  Men vad är det då som kostar mer än vi betalar? Läs mer »

Lifebutikerna har en annonskampanj i tunnelbanan i Stockholm med det tydliga budskapet:  ”Antingen äter du så mycket ekologiskt och närodlat som du bara orkar. Eller så kompletterar du med naturliga kosttillskott.”

Ett mycket förtroendefullt sätt att göra reklam för sina produkter i min mening. Inte bara för att de presenterar ekologiskt och närproducerat som lösningen, utan framförallt för att de kommer med tydliga och klara fakta på konsekvenserna av den livsmedelsindustri som vuxit fram efter kriget.

Sen är väl valet huruvida jag ska välja ekologiskt närproducerat eller kosttillskott särskilt svårt för mig… (Se annonsen genom att klicka ”läs mer”) Läs mer »