Det vanligaste argumentet, när jag frågar folk vad som hindrar dem från att köpa mer ekologiskt är; ”Det är för dyrt.” Och det stämmer, ekomat är ofta lite dyrare.

http://www.dn.se/ekonomi/ekomat-for-dyr-for-att-locka

Idag är ca 4 % av all mat som konsumeras ekologisk, och konsumentkartläggningen i KRAVs marknadsrapport för 2011 visar tydligt att det är främst den högutbildade medelklassen i storstäderna, och främst kvinnor, som köper ekologiska produkter.

Oavsett om vi väljer att sätta ett KRAV-märke på maten, eller om vi väljer att höja upp all produktion av livsmedel till en högre kvalitetsnivå där vi konstgödsel och kemikalier inte används, så måste något göras. Att få äta sig mätt på mat som inte övergöder jorden med konstgödsel eller förgiftar våra kroppar med kemiska bekämpningsmedel ska inte behöva vara en klassfråga. -Det ska vara en mänsklig rättighet!

 Ingen kan göra allting, men alla kan göra någonting för klimatet. Till exempel att investera några kronor extra på en schysst producerad måltid. Julen närmar sig med stormsteg och julborden går på högvarv. Ska du ut och äta med företaget eller släkten, och vill förena nytta med nöje?

Här hittar du guiden till schysst producerade ekologiska (och några vegetariska) julbord i stockholmsområdet:

http://www.asfaltblomman.se/ekologiska-julbord-6718031

För ca 10 år sedan drog ekohajpen igång. Ekologisk mat var nytt och hett, och miljökämparna jublade. (Inte alla, men många av dem.) Idag har de ekologiska råvarorna förlorat mycket av sin trendfaktor, även om den ekologiska mellanmjölken fortfarande har en given plats i mitt hjärta, och i min kylskåpsdörr.

Plötsligt är det närproducerat som är nytt och hett. Gårdsbutikerna har ökat explosionsartat under de senaste åren och jag behöver knappt gå utanför dörren för att bli bombarderad med havtornsmarmelader från Järfälla och handgjorda getostar från Svista gårdsmejeri.

Jag tycker att det är jättekul att folk har fått upp ögonen för den lokala matkulturen och stödjer den egna bygden. MEN, det är otroligt viktigt att vi inte bara byter ut en trend mot en annan. Idag överanvänder vi jordens resurser, och matproduktionen är en av de största bovarna i dramat.

För att uppnå en hållbar livsmedelsproduktion i framtiden finns ingen helhetslösning, och vi måste jobba på många håll samtidigt.

Både ekologisk och närproducerad mat är (oftast) ett bättre alternativ för miljön, och båda behövs!

Själv kommer jag inte överge min trogna vän, den ekologiska mellanmjölken i kylskåpsdörren. Däremot kommer jag stolt att maka på den och göra plats för min närproducerade getost från Svista gård.

http://www.dn.se/ekonomi/narodlat-trend-pa-tallriken

 För mer mat och klimat: http://unt.se/elsasklimatprat

Känner du igen det här argumentet:

”Jag vill gärna köpa ekologiskt, men det är för dyrt.”

Detta är den vanligaste anledningen till att folk väljer bort de ekologiska varorna i butiken. Till er som känner er träffade har jag nu en glädjande nyhet.

Naturskyddsföreningen har gjort en jämförelse av priset på de olika matkassarna hos Sveriges vanligaste livsmedelsbutiker. Skillnaden i pris mellan den billigaste ekologiska matkassen, (hos Willys) och den konventionella matkassen från ICA Kvantum skiljer det endast 194 kr eller 13%. .

Det behöver alltså inte vara speciellt mycket dyrare att köpa ekomat. Byter du dessutom köttmåltiden mot vegetariskt några gånger i veckan så har du snart även tjänat in de resterande kronorna.

Källa: www.snf.se

För mer mat- och klimatprat: www.unt.se/elsasklimatprat

De svenska grisbönderna har hamnat i kris. Sedan 1:a januari har 32 st grisbönder gått i konkurs och varit tvungna att lägga ner sin verksamhet, och detta bara i Skåne. Orsakerna till detta beror delvis på dioxinskandalen i Tyskland, där en tysk fodertillverkare använde samma råvaror som normalt används i smörjfett, till sitt höns- och grisfoder. Men det beror även på att allt fler lågprismärken kommer in på marknaden och konkurrerar ut de svenska bönderna med billigt lågpriskött av lägre kvalité och dåliga djurförhållanden.

Samtidigt så köper vi allt mer ekologiska grönsaker.

En ekologisk morot har ändå en relativt kort livscykel jämfört med en gris. Moroten planeras, växer upp och skördas, allt inom loppet av några månader. Grisen däremot, föds, lever och växer upp under flera år innan den slutligen slaktas och hamnar i en plastlåda kyldisken.

Under denna långa tid hinner grisen utöva sitt naturliga beteende, böka i jorden, äta schysst producerat foder, växa i sin naturliga takt och få ett någorlunda drägligt liv. Alternativt bli utfodrad med importerad GMO-soja, få stå i stora och trånga stallar inomhus, samla på sig massor av stresshormoner och antibiotika som i sin tur även påverkar köttkvalitén, och slutligen slaktas under grymma förhållanden.

När du handlar, ta med dina goda intentioner bortom frukt och grönt, och ta med dem ända till köttdisken!

Hållbart producerat kött kostar mer, men om du byter ut 3 köttmåltider i veckan mot vegetariskt så har du snart parat in den extra kostnaden och kan äta fin fläskfilé med gott samvete.

För mer mat och klimat: http://unt.se/elsasklimatprat

bild från fotoakuten.se

Hej ………företagsnamn…….. jag köpte nyss er produkt ………..produktnamn………som jag tycker mycket om. Tyvärr är den inte ekologisk vilket jag hade velat att den skulle vara. Jag tycker att det är självklart att ta ansvar för miljön och för vår gemensamma framtid och är också beredd att betala lite extra för att ta det ansvaret och för att matproducenter ska kunna välja mer hållbara produktionsmetoder. Därför har jag satt in ……….summa………… till KRAVlösen, en omställningsfond för jordbrukare och  matföretag som vill ställa om till ekologisk matproduktion. Jag hoppas att fler gör som jag och att ni söker pengar ur fonden för att göra era produkter ekologiska.

Tack på förhand

…………namn………….
Läs mer »

Läs mer »

Författaren, Gunnela Ståhle, har arbetat med djurskydd och säker mat i mer än 25 år. Hon bloggar på www.gunnela.nu

Det tog ett par år innan KRAV reagerade på att de ekologiska grisarna har ont i lederna. På KSLA: s Ekoforum i går var Bo Berg, ordförande i KRAV, bekymrad och talade om att lägga in en del forskningsmedel i frågan. Det kanske behövs även för kycklingarna. På ett seminarium förra veckan anordnat av SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt) presenterades åter hälsoproblemen för de ekologiska grisarna. Men motsvarande fakta kring den ekologiska kycklingproduktionen saknas. Har de benproblem och hur står det till med fothälsan? Och den ekologiska äggproduktionen står för utmaningar när det gäller 100 % ekologiskt foder I den fortsatta strategin för ekologisk produktion och konsumtion, som diskuterades på KSLA föreslås uppföljning av djurvälfärden och stöd för inhemska raser av kyckling, värphöns och gris. Och nu ska SLU ha motsvarande seminarium 25 maj. Läs mer »

”Stäng dörren efter er”, ropade mamma alltid när jag och mina syskon var små.

Har precis kommit tillbaka till staden efter en påskhelg hos mina föräldrar på landet i Småland. En helg med mycket mat, godis och många samtal. Samtal om

det mesta, och inte minst om mat. Ett av de pågående samtalen handlade om bakning. Redan i somras började jag riva och leta i min mormor och farmors minnen efter deras bästa kakrecept. Mammas sju sorters kakor har jag också skrivit av och bakar för fullt där hemma. Nu hamnade vi på bröd. Matbröd.

Jag ritade upp de olika bröden som jag minns hemifrån och ville ha recepten på dem. Mamma skrattade över att jag kom ihåg bröden efter form och inte efter smak eller så. Och utan att tänka så länge, så namngav hon alla de uppritade formerna på bröden. Bröd som hon bakat så många gånger, att recepten sitter i minnet.

Läs mer »

På facebooksidan dyraremat.nu, alltså inte här, utan där, pågår livliga debatter. Det är spännande, det finns så många olika infallsvinklar, så många sätt att tänka. Det finns så mycket man kan kunna, man kan veta, man kan tycka. Det handlar tillexempel om vegetarisk mat eller kött. Det är en diskussion som pågått i väldigt många år och som säkert fortsätter i väldigt många år till. Det finns de som blir väldigt provocerade på båda sidor, med goda argument, och så är vi några som står mitt emellan och försöker balansera. För jag tror att vi måste minska på köttet, men jag tror inte att vi behöver sluta. Och det är ju liksom lite roligt att några säger att det är fel att vilja vara vegetarian därför att andra vill fortsätta att äta kött. Det borde ju vara guldläget. Alla går över till ekologiskt, närproducerat, betande med mera. Vissa, slutar äta kött helt, andra äter betydligt mindre kött, och några äter mer kött. Om vi ska minska, borde ju det vara alldeles utmärkt.

Och det är lite samma sak med andra frågor. Att genom att vi tycker olika, och genom att det finns goda argument på alla sidor, så blir det ju liksom automatiskt ganska bra. Det viktiga är ju att höja medvetenheten kring matens konsekvenser, att vad vi köper, oavsett vad vi köper, har konsekvenser på klimatet, på någons arbetsmiljö, på någons demokratiska rättigheter, på djurhälsa och på social, ekonomisk och ekologisk utveckling globalt. Det kan vara en bra konsekvens, eller en dålig. Ibland, eller kanske oftast finns det både bra och dåliga konsekvenser.

Läs mer »