Framtidens matpolitik

Skribent:

Hur ser framtidens matpolitik ut? Den frågan ställde jag, Linus Källander från Dyrare mat, nu! under konferensen Gastronomiska Samtal i Nyköping förra veckan. Frågan ställdes under ett så kallat Open Space och trots att frågan efter workshopen röstades fram som en av de fyra högst prioriterade frågorna på konferensen var vi bara en handfull som ville slå våra kloka huvuden ihop för att lösa frågan.

Framtidens matpolitikPolitiken måste vara mer långsiktig. Det betyder långsiktiga spelregler för producenter som vill investera i sin verksamhet. Men gruppen lyfte också att politiken skulle behöva ett 200-årsperspektiv. Det skulle led till en mer hållbar livsmedelsproduktion i Sverige. Här är resultatet:
Ett exempel lyftes: Slutsatsen att köttproduktion är dålig för miljön bygger på dagens ohållbara produktionssystem. För att minska köttets miljöpåverkan måste vi istället öka den inhemska produktionen med rätt metoder.

Kraven på den offentligt inköpta maten måste leva upp till samma krav som ställs på den svenska produktionen. Detta lyftes som väldigt viktigt av gruppen.

Hur säkerställer vi att matfrågorna ligger högt på den politiska agendan oavsett politisk majoritet? Gruppen var inte överens om att detta var ett problem utan att maten ÄR en viktig fråga för alla partier men det är inte en fråga man går till val på. Diskussionen ledde in på konstaterandet att en styrka med Matlandet Sverige har varit fokuset på småskalighet.

Ett annat övergripande perspektiv är att svensk matproduktion bör sträva efter resiliens för att på så sätt säkra livsmedelstryggheten. Idag är vi helt beroende av import.

Ska vi skilja på matpolitik och landsbygdspolitik? Frågeställningen mynnade ut i konstaterandet att det är primärproduktion som driver landsbygden. En stor gård med 600 kor är sämre för livet på landsbygden än 10 gårdar med 60 kor. Systemet/politiken behöver därför främja småskalig produktion. Men även bredda fokuset från småskalig förädling till att även främja små gårdar. Med den slutsatsen måste matpolitiken samspela bättre med jordbrukspolitiken som idag driver på mot storskalighet och effektivisering.

Framtidens matpolitik 2

Diskussionen ovan ledde till ett resonemang om att matpolitiken bör anses vara tvärsektoriell, det vill säga att målen för matpolitiken måste förverkligas genom andra politikområden. Skolpolitiken har till exempel ett viktigt uppdrag att utbilda dagens unga generationer om maten. Matpolitiken är också både nationell, europeisk och kommunal. Mål behöver finnas på alla nivåer som strävar mot hållbarhet. Idag är det upp till intresserade kommunalråd att driva frågorna lokalt. Det ansågs vara ett problem.

Avslutningsvis konstaterades att sektorsövergripande dialog så som den som fördes under Gastronomiskt Forum är viktigt för sektorns utveckling.

Kategorier: Åsikt & debatt Inga kommentarer

Visa ditt stöd

Skribent:

Dyrare mat, nu! strävar efter att produktionen av mat ska ske på ett sätt som inte tär på jordens ändliga resurser eller bryter mot de mänskliga rättigheterna.

Privatpersoner, företag och organisationer som stödjer vårt arbete är välkomna att bli supporter. Som supporter möjliggör du för oss att driva olika slags verksamhet för att nå detta syfte. Som tack får alla supportrar ett Dyrare mat-kit. De flesta nivåer ger också rabatt på våra arrangemang.

Nivåerna är anpassade efter storleken på din organisation, men du vet bäst vilken nivå som passar bäst för er. Till den bidrar till Dyrare mat, NU!s verksamhet, privat eller som företag, lovar vi att:

  • alla pengar går direkt tillbaks till verksamheten.
  • vi inte påverkas ideologiskt eller innehållsmässigt av dem som donerar.
  • vi kommer att arbeta för att skapa ett samhälle där maten bär sina egna kostnader.

Klicka här för att ge ditt stöd.

Kategorier: Tips Inga kommentarer

Vad står Dyrare mat för?

Skribent:

Nedan återpubliceras den artikel som blev startskottet för Dyrare mat, nu! Den publicerades i mars 2010 på Politikerbloggen men lika aktuell då som nu.

Vi kräver dyrare mat, NU!

Vi har tröttnat på den bittra eftersmaken av billig mat, av förstörda ekosystem, överanvändning av konstgödsel och bekämpningsmedel och minskad biologisk mångfald. Konsekvenserna av jakten på billig mat är förödande. Den driver oss mot ett läge där vi alla är förlorare. Vi kräver dyrare mat, NU!

För en månad sedan startade Facebook-initiativet Dyrare mat, NU. På bara 10 dagar hade över tusen personer genom sitt medlemskap i gruppen manifesterat budskapet att de inte accepterar den billiga matens negativa konsekvenser. hittills har över 3000 personer slutit upp bakom kravet och allt fler ansluter sig!

En del blir kanske provocerade av artikelns rubrik. Bra, det är just vad vi vill. Vi ska förklara vad vi menar och vad vi vill åstadkomma.

Vi vill skapa förståelse för matens verkliga pris
Priset vi betalar för jakten på låga matpriser har lyfts i såväl traditionella media som på internet genom avslöjanden om misshandlade julgrisar, reportage om brasilianska lantarbetares skador av bekämpningsmedel och holländsk paprikaodling vars utsläpp av koldioxid är enorma. Det var upprörande avslöjanden om vad som ligger bakom de allt billigare priserna på vårt dagliga bröd. Hur våra val av livsmedel i butiken hänger ihop med människors och djurs välfärd, miljöförstöring och klimatförändringar över hela jordklotet.

Sedan slutet av 40-talet har livsmedelsproduktionen industrialiserats, specialiserats och globaliserats för att få fram billig mat. Priserna har pressats med hjälp av kemiska insatsmedel, rovdrift på jord och regnskog, och undanträngande av familjejordbruken för att ge plats åt storskalig industriell produktion och monokulturer. Ta tomaten till exempel. Den har blivit stapelingrediens i våra sallader – året om. Fast om den produkt som finns i våra butiker så här års har så mycket annat gemensamt med en riktig tomat än färg och form är väl tvivelaktigt. Den som smakat en tomat som har vuxit och mognat i riktig jord och sommarljus förstår vad vi menar. Så länge vi bara ser till priset i affären är den industriella tomaten billigare. Men om vi tar hänsyn till vad samma tomat faktiskt kostar att producera blir prisbilden en helt annan.

Vi vill som konsumenter lära oss prioritera hållbart
Det finns en föreställning om att maten vi äter är dyr. Men vi har faktiskt aldrig förr har lagt så liten andel av våra pengar på mat som nu.  Maten har blivit så billig att vi har råd att slänga mer än var fjärde matkasse vi köper hem och lägga en stor del av våra resurser på att köpa halvfabrikat till betydligt högre kostnader än det skulle bli att laga den själv. Dyrare mat behöver inte kosta mer om vi utgår från varans icke-förädlade form och vad som är säsong just nu.

Som konsument besitter vi en stor makt gentemot så väl handlare som producenter. Varor och produkter som vi aktivt köper i större utsträckning blir snabbt favoriter och förändrar så väl inköps- som producentmönster.

Vi vill som bönder producera hållbar mat med mervärden
Producenter är förvaltare av resurserna jord, skog och hav som ska räcka för att försörja många generationer framöver. Det finns många förväntningar på bondens tjänster: mat, bioenergi och andra råvaror men också kollektiva nyttigheter och samhällsvärden. Men så länge konsumenters, handelns och politikers yttersta mål är råvaror till så lågt pris som möjligt ser sig flertalet producenter tvingade att ta genvägar för att möta kraven. Genvägar där matens pris betalas av miljön, samhället eller framtida generationer.

Det finns vägvisare som tar viktiga steg mot en hållbarare produktion. Det ekologiska lantbruket visar att det går att producera utan kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel, att djurens foder till största delen kan produceras på den egna gården och att maten kan förädlas med hög kvalitet och god smak utan onödiga tillsatser. Men om vi vill producera mer värd mat behöver vi förändra synen på produkterna, genom att sprida kunskap om matens ursprung och kvalitet.

Vi vill som handlare sälja bra mat till rätt priser
De tre matjättarna ICA, COOP och Axfood har tillsammans nästan total kontroll över den svenska matmarknaden, och har därmed ett stort ansvar för situationen. Det är ett dubbelt ansvar: Att betala producenten ett skäligt pris och att genom att vara transparenta och berätta matens historia skapa ett mervärde för konsumenten. Och handeln, inte minst den enskilde handlaren kan också göra skillnad. Det finns det många goda exempel på.

Det handlar inte bara om exponering, att placera bra mat på strategiska platser. Utan om insikten att det inte bara är industriella produkter som säljs utan varor som har en historia. Som har vuxit i en jord, fyllts av näring från naturens kretslopp och som skördats av en lantbrukare. Konsumenten handlar inte bara mat, den vill stanna, smaka, känna, lyssna till hur varan har producerats och inte minst vem som har producerat den.

Det finns många exempel på vad den enskilda handlaren kan göra i sin butik. I vissa butiker finns en kock anställd med uppgiften att laga färdigrätter av det i butiken som annars skulle blivit för gammalt och slängts. Andra handlare väljer att bjuda in bönderna för att berätta om produkterna direkt i butiken.

Vi vill ha en politik där maten bär sina egna kostnader 
Matens dolda kostnader får inte bli en ökande skuld som ska betalas av kommande generationer. Inte heller kan lantbrukare, konsumenter och marknad förväntas betala hela merpriset för omställningen till en hållbar livsmedelsproduktion. Vi behöver också en politik som styr rätt. FN, OECD m fl antog begreppet PPP, Polluter Pay Principle. Det betyder att den som orsakar negativa effekter också betalar kostnaderna. I praktiken fungerar det inte. Man bör exempelvis återinföra och höja kväveavgiften, låta kadmiumskatten finnas kvar och dubblera avgiften på bekämpningsmedel.

Avgifterna kan då gå tillbaka till lantbruket som betalning för arbete som ger positiva effekter vi alla har nytta av när lantbrukare övergår till mer hållbara produktionsmetoder. Åtgärderna kan vara att slopa de kemiska bekämpningsmedlen och importerat sojaprotein till foder för att övergå till bättre växtföljder, hemmaproducerat foder och frigående djur som betar vall och hagmarker och därmed ökar den biologiska mångfalden och ger oss vackra öppna landskap.
Vi vill tänka tillsammans! 
Det behövs mer förståelse för hur vår matkonsumtion är del av en lång och komplicerad kedja av konsekvenser, både bra och dåliga. Eller som en av facebook-sidans skribenter uttrycker det: ”Vi måste satsa på mat med kvalitet, en hälsosam, ekologisk, näringsrik, uppbyggande, klimatsmart mat som ger matupplevelser, njutning, välstånd och mervärden för både producent, förädlare och konsument. Mat utan onödiga och farliga tillsatser.”

Med kunskap kommer också ansvar. Uttrycket ”ingen kan göra allt, men alla kan göra något” passar bra, alla måste vi göra vad vi kan för att vända trenden. Det gör vi bland annat genom att utöva konsumentmakt, skapa transparens i leverantörskedjorna och delta i den politiska debatten.

Vi tar vårt ansvar och förvaltar den manifestation som skapats på bloggen dyraremat.nu och via Facebook, genom att starta tankesmedjan Dyrare mat, NU! Syftet med tankesmedjan är att vara forum för diskussion om matens verkliga pris och lyfta fram positiva exempel på vägen. Tankesmedjan stärker oss som konsumenter, producenter, handlare och politiker i vårt arbete med att ta ansvar för att skapa en hållbar framtid.

 

Kategorier: Fördjupning Inga kommentarer

Hög tid att anmäla sig till EXTRA:PRIS

Skribent:

Problematisering i all ära, men nu vill vi hitta lösningar!

Prispressen har styrt livsmedelsbranschen i årtionden. Den billigaste matkassen saluförs ofta på bekostnad av ett tärande på jordens ändliga resurser och oskäligt låg ersättning till producenten. Konsekvenserna av vår jakt på billig mat kan vara förödande för människor och miljö.

Det är vi trötta på.

EXTRA:PRIS är mötesplatsen där producenter, förädlingsföretag, handel och konsumenter diskuterar möjligheter att vända trenden bort från lågprisjakten och i stället skapa en hållbar produktion och konsumtion av mat. Välkommen till en inspirerande och lösningsfokuserad konferens.

Mer info och anmälan hittar du på:

www.dyraremat.nu/extrapris

 

Kategorier: Tips Inga kommentarer

Räkfrossa med mening

Skribent:

Sista kvällen med släkten, i stugan som morfar lät bygga med utsikt över Kosterhavet för femtio år sedan. Vi ställer till med fest och på bordet står skålar fyllda med räkor. Fortfarande ljumna efter att ha köpts direkt över relingen av Nils-Arne nere i hamnen, precis som morfar gjorde för femtio år sedan. Skillnaden idag är att vi följer Nils-Arnes båt via GPS på våra telefoner och vet i detalj vart ifrån kvällens räkfrossa härstammar.

Visst smakar de pinfärska läckerheterna bättre än de djupfrysta motsvarigheterna från ishavet. Men lika gott smakar det att veta att räkorna fiskats på ett ansvarsfullt sätt, av en riktig människa i ett vatten vi kan blicka ut över. Maten får en mening.

För ett par år sedan startade jag Dyrare mat, nu! En manifestation mot lågprishetsen inom matindustrin och de negativa konsekvenser som prisjakten medför. Livsmedelsjättarna har gjort vad de kunnat för att förvandla maten på våra tallrikar till anonym föda, utan ursprung och identitet och rikligt med tillsatser. Ansvarsfulla produktionsmetoder utan skadliga bekämpningsmedel, rättvisa löner till arbetarna och ursprung – vilket borde vara självklarheter – blir nischer bland butikernas röda prislappar.

Som liten fick jag höra att det fanns barn som aldrig sett en ko. Som lantis visste jag något de jämnåriga storstadsbarnen inte visste. Idag inser jag att privilegiet var större än så. Uppväxten där säsongerna påverkade såväl menyn som livsrytmen på gården har gjort det lätt att navigera som en medveten konsument bland butikernas varuhyllor.

Insikten om matens miljöpåverkan och bekämpningsmedlens inverkan på vår hälsa ökar hela tiden i samhället. Men kunskapen om hur mat produceras är inte något vi föds med utan är en kunskap som måste erövras av varje generation. Om vi ska klara av att föda en växande global befolkning är det nödvändigt att vi ändrar vår syn på mat. En av debattörerna på dyrare mat illustrerade det med devisen ”Har du inte råd med rättvisemärkt choklad så har du inte råd med choklad”. Vi måste lära oss att betala för maten vad den faktiskt kostar att producera, utan att pressa priserna med låga löner och miljöfarliga produktionsmetoder.

Det bästa av allt, Räkfrossan i den bohuslänska stugidyllen blev hundratals kronor billigare än om vi tagit bilen till närmsta fiskbod. Genom att handla smart blir dyrare mat en god affär, i dubbel bemärkelse.

Kategorier: Åsikt & debatt Inga kommentarer

Beställ foldern Miljösmarta kostråd

Skribent:

Nu har de äntligen levererats. Foldern med de Miljösmarta kostråden som regeringen stoppade. Läs mer om varför i debattartikeln som vi publicerade på SvD Brännpunkt 27 september.

Vi vill att kostråden ska finnas tillgängliga för alla. Därför tog vi initiativ till att med stöd av ABF och Studieförundet Vuxenskolan trycka upp kostråden. Beställ dem direkt i vår butik!

OBS! Det blir billigare om du beställer fler än 10. Passa på att sprid till vänner och bekanta.

Kategorier: Inspiration / Livsstil 4 kommentarer

Lågprisgrisen och den ekologiska moroten

Skribent:

De svenska grisbönderna har hamnat i kris. Sedan 1:a januari har 32 st grisbönder gått i konkurs och varit tvungna att lägga ner sin verksamhet, och detta bara i Skåne. Orsakerna till detta beror delvis på dioxinskandalen i Tyskland, där en tysk fodertillverkare använde samma råvaror som normalt används i smörjfett, till sitt höns- och grisfoder. Men det beror även på att allt fler lågprismärken kommer in på marknaden och konkurrerar ut de svenska bönderna med billigt lågpriskött av lägre kvalité och dåliga djurförhållanden.

Samtidigt så köper vi allt mer ekologiska grönsaker.

En ekologisk morot har ändå en relativt kort livscykel jämfört med en gris. Moroten planeras, växer upp och skördas, allt inom loppet av några månader. Grisen däremot, föds, lever och växer upp under flera år innan den slutligen slaktas och hamnar i en plastlåda kyldisken.

Under denna långa tid hinner grisen utöva sitt naturliga beteende, böka i jorden, äta schysst producerat foder, växa i sin naturliga takt och få ett någorlunda drägligt liv. Alternativt bli utfodrad med importerad GMO-soja, få stå i stora och trånga stallar inomhus, samla på sig massor av stresshormoner och antibiotika som i sin tur även påverkar köttkvalitén, och slutligen slaktas under grymma förhållanden.

När du handlar, ta med dina goda intentioner bortom frukt och grönt, och ta med dem ända till köttdisken!

Hållbart producerat kött kostar mer, men om du byter ut 3 köttmåltider i veckan mot vegetariskt så har du snart parat in den extra kostnaden och kan äta fin fläskfilé med gott samvete.

För mer mat och klimat: http://unt.se/elsasklimatprat

bild från fotoakuten.se

Kategorier: Åsikt & debatt, Fördjupning 5 kommentarer

Stiftelsen Dyrare mat, nu!

Skribent:

Som många sett så går Dyrare mat, nu! igenom många organisatoriska utmaningar just nu. Samtidigt ökar antalet anslutna via Facebook och även aktiviteten på FB-sidan och bloggen. Roligt att vi fortfarande lyckas engagera och uppmuntra till debatt.

För att komma framåt i diskussionen om hur Dyrare mat, nu! ska organiseras kommer här ett förslag. Tankarna är ännu i sin linda men vi lägger ut det på bloggen för att kunna fånga upp så mycket kommentarer som möjligt. Här följer en kortfattad beskrivning av en alternativ organisationsmodell för Dyrare mat, nu!

Nuläge

Dyrare mat, nu! är dels en ideell förening med tre medlemmar. Nya medlemmar kan väljas in på årsmöte. Föreningen sköter ekonomin åt initiativet. Dyrare mat, nu är också något annat, ett stort nätverk av mer eller mindre engagerade personer som deltar i gemensamma beslut och engagerar sig via blogg och hemsida. FB-medlemmarna har ingen formell makt men likväl ett stort inflytande över DMN.

Motivet för en sådan organisering är att behovet inte är en ny folkrörelse. Det finns andra organisationer som är bättre på att organisera medlemmar. Vår styrka är att fokusera på frågeställningen och skapa debatt. Vi vill lägga mindre energi på föreningen och mer på rörelsen.

Vi har valt att kalla oss tankesmedja för att det som händer när människor möts är att de försöker lösa problem tillsammans. Vi har dock inte varit väldigt framgångsrika i att förankra den här beteckningen utan refereras tyvärr ofta till som en konsumentrörelse.

Problem

– Den ideella förening vi har idag anses inte demokratisk pga att FB-medlemmar inte är formella medlemmar.
– En ideell förening har svårare att vara “neutral” eftersom den representerar sina medlemmar.

Stiftelse

I den nya organisationsmodellen är vi en stiftelse. En stiftelse äger sig själv och har inte några medlemmar. Det mål som instiftas ligger fast, oberoende av vem du samarbetar med eller vilka som engagerar sig. Den är per definition oberoende.

Jag jämför, kanske lite slarvigt, med IKEA. Varumärket IKEA ägs och förvaltas av en stiftelse. Verksamhet i IKEAs namn genomförs sedan av olika företag. Liknelsen är att stiftelsen DMN “äger” frågeställningen och arbetet för att främja hållbar konsumtion och produktion av mat  genomförs av andra aktörer. Det kan vara enskilda konsumenter, handlare, andra organisationer, opinionsbildare etcetera.

Stiftelsens roll blir då att vara den aktör som samlar kompetens inom det här området och sprider den till de som behöver den. Vi skapar alltså mötesplatser för olika aktörer att mötas och finna lösningar. Vi tar fram vetenskapliga rapporter. Vi utbildar opinionsbildare och konsumenter (ambassadörer). Och vi samarbetar med studieförbund för att arbeta med dialogboxen i studiecirkelformat. etcetera, etcetera.

Verksamheten skiljer sig alltså inte nämnvärt från det vi gör idag (eller snarare vad vi vill göra) men det blir på det här sättet lättare att förklara “vad vi är” och framförallt, vad vår roll är.

Nu är jag mycket intresserad av att höra vad ni andra tycker om det här förslaget. Finns bättre sätt att organisera sig?

Kategorier: Åsikt & debatt 1 kommentar

Tisdagar är Dyrare mat-dagar

Skribent:

Ett nytt år är kommet och Dyrare mat, nu! har firat 10-månadersdag. Trots att vi inte längre anses ”nya och annorlunda” av media och därför har mycket svårare att nå ut med information så fortsätter Facebook-sidan att växa i antal anslutna personer. Hittills har över 7000 personer anslutit sig och med ett nytt år kommer nya möjligheter.

Hösten var tuff för oss. Precis som i alla ideella rörelser går engagemanget i vågor. För att hitta tillbaks till vårt gamla jag, med sprudlande engagemang i alla delar av landet, börjar vi med vad vi kallar DMN-tid. Och alla är välkomna!

Varje tisdag morgon mellan klockan 8-10 sätter vi oss framför våra datorer för att blogga, maila, facebooka och ringa. Inga krav på att prestera, bara roligt att arbeta tillsammans. Vi bollar funderingar och texter med varandra och vi utvecklar organisationen tillsammans. Du deltar på tisdagsmötet via skype. (Lägg till användarnamn linus.kallander) Börja med att skriva ett chatt-meddelande till Linus Källander så lägger jag till dig i gruppchatten.

Du kan delta varje vecka eller bara när du känner för det.

På det här sättet hoppas vi kunna föda nytt engagemang och kunna skapa verklig förändring.

Vi ses på tisdag!

Hälsar Linus, initiativtagare till Dyrare mat, nu!

Kategorier: Tips 1 kommentar

Det måste finnas gränser!

Skribent:

När jag får frågan om vad det långsiktiga målet med Dyrare mat, nu! är brukar jag svara att det är att säkerställa en hållbar produktion och konsumtion av mat globalt och att detta ska ske med utgångspunkt i deklarationen om de mänskliga rättigheterna och planetens gränsvärdena. Visst är det med risk att låta som en navelskådande akademiker som jag använder dessa stora ord. Men det är precis det här som fångar vad konsekvenserna av lågprisjakten på mat kan motverka.

En motsatt situation där produktionen av mat sker på ett sätt där människors rättigheter kränks, där lantbrukare inte kan leva på avkastningen från den gård som hennes familj odlat i generationer. Eller där rätten till liv äventyras när kemiska bekämpningsmedel sprids över stora arealer. Vi vet att industrijordbruket, som lågprisjakten driver fram, leder till minskad biologisk mångfald, ökat oljeberoende i lantbruket och längre transporter.

Planetens gränsvärdenOkej, mänskliga rättigheter känner nog de flesta till. Men ”planetens gränsvärden”, vad betyder det? Den mycket förenklade beskrivningen är att tänk dig att det finns ett antal system (ta klimatet till exempel) som mänskligheten är beroende av för att överleva. Vi påverkar dessa system på olika sätt, klimatet påverkas exempelvis genom utsläpp av växthusgaser, men så länge vi inte påverkar för mycket kan systemet fortfarande ge oss det vi behöver. Men om vi träder över en viss gräns så riskerar  systemet att sluta fungera. För att säkra överlevnaden för oss människor, idag och för framtida generationer MÅSTE vi alltså se till att hålla oss inom dessa gränser.

Professor Johan Rockström som leder Stockholm Environment Institute är mycket bättre än mig på att förklara det här, så titta gärna på hans TED-talk här nedanför, och diskutera här i kommentarfältet eller med dina vänner och kollegor hur planetens gränsvärden påverkar dig.

Du kan också läsa mer i tidningen Nature (På engelska).

Kategorier: Fördjupning 2 kommentarer