Start: 14.30 (Med mingel från 13.00)
Plats: Briggen Tre Kronor, Visby
Debattera och kommentera gärna här eller på Facebook
Prisjakten på mat har gjort oss alla till förlorare, där det verkliga priset betalas av människors arbetsvillkor, miljön och framtida generationer möjligheter att försörja sig. Slutsatsen vi hör allt oftare är: Maten måste bli dyrare. Men är det verkligen så enkelt?
Under politikerveckan i Almedalen presenterar tankesmedjan Dyrare mat, NU! förslag på åtgärder som ska gynna hållbar produktion och konsumtion av mat. Med hållbar produktion och konsumtion menas ett samhälle där våra val som konsumenter inte får negativa konsekvenser för miljö och äventyrar människors hälsa och möjlighet att försörja sig.
- Lågprisjaktens konsekvenser är något som angår alla och ansvaret att göra medvetna val kan inte bara läggas på konsumenterna, säger Linus Källander, talesperson för tankesmedjan Dyrare mat, NU! Alla aktörer i matkedjan måste erkänna och agera utifrån sitt ansvar.
Det är inte lätt att veta vilka val som är de rätta. Närproducerat eller ekologiskt? Vad är säsongen för äpplen? Vad betyder alla märkningar?Under Almedalsveckan ordnar Dyrare mat, NU! tre aktiviteter.
Vilse bland hyllorna?
Butiksvandring med COOPs miljöchef Mikael Robertsson. I samarbete med Medveten Konsumtion.
Almedalens dyraste mingel
Tillsammans med Maja Söderberg (författare till Majas Klimatmat) bjuder vi på hållbart producerade delikatesser från 7 säsonger.
Bakom de röda prislapparna
Vilken politik skulle vi behöva för att nå hela vägen? Seminarium med bland andra Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen. Bengt-Anders Johansson, Moderaterna och Ann-Kristine Johansson, Socialdemokraterna.
Debatten om ekologiskt lantbruk går vidare. Erik Steen Jensen, professor vid SLU i Alnarp, försvarar det ekologiska jordbruket i Sydsvenska Dagbladet.
Många menar att ekologisk odling är en orealistisk dröm. Och att vi, i en svältande värld, måste använda konventionella metoder och få så stora skördar som möjligt. Men Erik Steen Jensen säger till Sydsvenskan att FN efter flera utvärderingar har kommit till slutsatsen att ekologisk odling, där man använder lokala resurser, gör livsmedelstillgången tryggare i mycket fattiga områden.
- Ekologiskt jordbruk är ett steg på vägen mot en hållbar livsmedelsproduktion. Det är det bästa budet vi har i dag. Men det kan förbättras, säger Erik Steen Jensen till Sydsvenska Dagbladet.
- I en stor del av tredje världen ökar produktionen faktiskt när man odlar ekologiskt.
Sverige är det billigaste nordiska landet att leva i – åtminstone när det gäller livsmedel.
Siffrorna kommer från EU:s statistikmyndighet Eurostat, och visar på stora skillnader inom EU-området och inom Europa som helhet. Priserna på livsmedel inklusive alkoholfria drycker var under fjolåret dubbelt så höga i det dyraste EU-landet som i det billigaste.
Att vara förändringsagent är inte alltid tacksamt. Att vara den som sticker ut med sina ideal och bestämda åsikter om vad som är mer rätt eller fel. Men tänk ändå så viktigt det är att vissa människor vågar gå mot strömmen och visa att ett annat sätt att tänka, ett annat sätt att leva, är möjligt.
Del flesta av oss känner nog igen känslan av det brinnande engagemanget. Elden som symbol för förändring är synnerligen passande.
Kunskapen och övertygelsen om att något måste göras är det syre som håller elden vid liv. Men för att elden ska fortsätta brinna krävs bränsle. Bränsle i form av resultat. Små individuella resultat och stora systemskiften är lika viktiga.
Vad är det som är så speciellt med vatten? Hur kommer det sig att det är så grundläggande för våra behov och hur kan det vara en sådan källa till konflikter runt om i världen?
Det kan låta som enkla, kanske lite onödiga frågor att ställa sig, men ibland behöver man gå till botten med även de vanligaste utmaningarna. Så som vatten, vatten, bara vanligt vatten. Läs mer »
Vatten och lagstiftning
Ett lands vattenlagstiftning är nära relaterat till två faktorer; landets politiskt-ekonomiska system och landets tillgång på vatten. Detta har lett till de radikalt olika synerna på vatten som visas upp i lagstiftningar runt om i världen.
I länder där det är gott om vatten och där det har funnits en stark nationalstat (ex. nordeuropa) har lagstiftningen gett medborgarna ett slags frihet under ansvarstillstånd. Antingen är användningen fri (Riparian rights doctrine) eller så begränsas uttaget av grundvatten (Correlative rights doctrine), allt under förutsättning att ingen åverkan är gjord på vattnets kvalitet. För att alla användare längs ett vattendrag ska få samma vattenkvalitet ska det återlämnas i samma skick som man tog upp det. Ingen kan äga vattnet, även om ägare kan få förtur på användandet av vatten på sin mark. Systemet bygger på att det finns myndigheter som kan kontrollera användandet och ett stort mått tilltro till användarnas sunda förnuft.
I länder med begränsad tillgång på vatten så finns det tre olika sätt att hantera vattenlagstiftning. Mer marknadsorienterade länder (ex. USA) har ibland valt att göra om vatten till en ren handelsvara (The prior appropriation rights doctrine). Det fungerar så att den som är först på plats vid en källa eller längst upp långs ett flöde har rätt att sälja vatten oberoende av konsekvenser för andra användare. Ett exempel på när systemet kan missbrukas är den tidigare nämnda Rio Grande i USA och Mexico. Läs mer »
Jag jobbar med en liten community som heter Caresumers. Där vi försöker använda konsumtion för att förändra samhället. Därför blev jag superglad när jag hittade den här 2 år gamla nyheten på bbc:s hemsida. Inlägget är också publicerat på vår vår blog.
I en cirka två år gammal artikel från BBC läser jag om ett exempel på hur inflytelserika Caresumers faktiskt är. I det här fallet gäller det veganer.
Företaget bakom Mars-bars skulle börja använda ett nytt recept med genetiskt modifierade grödor. Grödorna fick öknamnet ”Frankenstein Foods” och veganerna använde sitt förtroende som medvetna konsumenter för att kampanja mot de genetiskt modifierade grödorna. Mars ägare fick över 6000 samtal och e-mail och 40 politiker skrev på ett förslag att föbjuda receptet.
I England fanns förutsättningar för de medvetna konsumenterna att samarbeta, det gjorde att England nu nästan inte har några genetiskt modifierade grödor alls, i USA däremot finns genetiskt modifierade grödor överallt, sa en talesperson för ”Etiska konsumenter”. Läs mer »
