Jag är född på 1800-talet! Brukar jag säga till eleverna när de undrar vad fasen jag håller på med. T ex när jag tar en kastrull halvmosiga päron som legat lite för länge under trädet, eller i förrådet, och kokar dem hela med rårörsocker och kryddor. Det blir världens bästa kräm av det när de mosats genom en sil. Likaså av de övermogna plommonen. Hemma kan jag till och med koka äppelsoppa på skrottarna som bli kvar efter att vi skurit äpplena i klyftor. Det är bara att koka med socker tills det är helt mosigt, sila av och reda med potatismjöl. En kanelstång kan koka med. Lite vanilj brukar alltid hamna i också, även om jag inte tänkt det från början. Det luktar fantastiskt, och det är poetiskt vackert med kräm, den får alltid magisk färg.

Skolans bröd har jag med fördel bakat delvis på kall överbliven potatis,  skalet kan sitta kvar. Ugnsbakade rotsaker som blivit över går också i degen. Potatisbröd får en särskild tyngd och blir inte torrt. Min mormor Helga hade gått bagarskola, jag satt på kökssoffan som liten och tittade när hon bakade på allt möjligt; grötrester, potatis och skrädmjöl. Hennes bröd hade inga recept. Själv föredrar jag också att köra utan recept, och att nattjäsa degen i kylskåp med minimal jästmängd eller bara surdeg. Det gör degen lätthanterlig,  ger brödet näring och smak, och dessutom blir det mera lättsmält. Mitt nästa projekt är att lära mig baka bra glutenfritt bröd, det har jag inte fått kläm på än. Fast man gör fina glutenfria chokladbollar på enbart kokosflingor! (Just ekologiska kokosflingor är förresten något som eleverna ofta förundras över hur gott det är.)

Det finns en hel del som ofta slängs, helt i onödan. Broccolistam t ex, en tredjedel av grönsaken, kan användas i allt annat med broccoli. Eller så gör man en god sallad: skala, strimla och slaka genom att hälla kokande vatten över. Häll sedan på vanlig olja/vinäger-dressing. Det samma kan göras med fina blad från blomkål. Mangoldstjälk blir bäst i mixade soppor. Selleriblast torkas till krydda, morotsblast passar i sallad. Och så vidare. Dumt att betala och transportera sånt som kastas. Smartare att ta tillvara!

Den chock jag fick, när en vikarie i skolköket hällde av ananassaft från den svindyra ekoananasen rätt i avloppet, var nästan komisk. Jag kastar inte 25% av matvarorna, var så lugn!