14 förslag på åtgärder som kan bidra till att maten bär sina egna kostnader.

Dyrare mat, NU! är en reaktion mot de negativa konsekvenser jakten på billig mat har för miljö, klimat och människors hälsa och välbefinnande samt för framtida generationers möjligheter att producera livsmedel.  Initiativet att diskutera detta togs först genom att bilda en grupp på Facebook. Diskussionen på Facebooksidan blev livlig och idag, efter fyra månader har gruppen nära 6 000 medlemmar. Snart startades bloggen dyraremat.nu och en ideell tankesmedja med samma namn. Initiativet har uppmärksammats i ett stort antal tidningar och initiativtagarna har diskuterat frågan i Sveriges Radio P3 och i Studio ett i P1. På politikerbloggen var Dyrare mat, NU! dagens mest lästa artikel och en av dem mest kommenterade. Som tankesmedja vill Dyrare mat, NU! väcka debatt, föra samtal, söka lösningar och sprida goda exempel om hur vi gemensamt ska lösa problemet att den billiga maten inte bär sina kostnader.

Många aktörer har viktiga roller och ansvar för att skapa en mer hållbar konsumtion. Dyrare mat, NU! vill samla aktörer för att tillsammans kunna väcka debatten och hitta lösningar. Konsumenter, producenter, handeln och opinionsbildarna är sådana aktörer. Men också en medveten politik behövs för att gynna en hållbar matproduktion.

Vid ett seminarium arrangerat av Ekologiskt Forum vid Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien diskuterades vilka politiska åtgärder som kan bidra till att maten bär sina egna kostnader. I diskussionen fanns representanter för producenter, handel, konsumenter och andra. Under en bikupeövning listade deltagarna följande förslag:

• Skatter och avgifter:
  - Subventioner som gör att maten inte bär sina egna kostnader bör avskaffas
  - Differentierad moms, högre moms på mat som inte bär sina kostnader, lägre moms på mat är hållbart producerad
  - Skatter/avgifter på miljö- och klimatstörande insatser och insatsmedel, t ex skatt på handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel
  - Miljöräkenskaper i statsbudgeten
• Ersättningar och stöd
  - Belöning, exempelvis miljöersättning för produktion som klarar ”hållbarhetskrav”
  - Stimulera jordbrukets produktion av bioenergi genom befrielse från exempelvis skatt på biogas
  - Återföra skatter från insatsmedel i lantbruket till miljöersättningar. Exempelvis till ekosystemtjänster, ekologiskt lantbruk och betesbaserad djurproduktion

• Kunskaper, information mm
  - Obligatorisk utbildning av politiker, riksdagsmän och lokala politiker i hållbar utveckling
  - Information och utbildning om vad företag och konsumenter kan göra för en hållbar framtid
  - För att öka konsumentens möjlighet att göra medvetna val bör fullständiga varudeklarationer på livsmedel anges där t.ex. insatsmedel, transporter osv syns.
  - Tydliga kvalitetskrav på miljö, djurvälfärd och säsongsanpassat i offentlig upphandling
  - Formulera nationella och regionala politiska mål för ekologisk produktion och konsumtion
  - Markdirektiv på EU-nivå för hållbart nyttjande av marken som resurs
  - Mer forskning som stödjer utveckling av hållbar matproduktion som bär sina kostnader