Maten har aldrig varit så billig som idag. Eller har maten aldrig varit så dyr som idag? Det beror på hur man räknar. Ytterst har vi naturligtvis aldrig ätit dyrare mat än i dag, men att priset i affären är lågt är inte hela sanningen. Priset vi betalar när vi handlar är endast en del av det kostnaden för maten.  Men vad är det då som kostar mer än vi betalar?

• Subventioner och bidrag till animalieproduktionen.
  Ungefär halva EU:s budget går till jordbruket. (1,2)
• Klimatförändringar som en följd av ökat jordbruk och avskogning.
  Kostnader för klimatförändringarna bara inom USA är uppskattade till 3,8 biljoner dollar fram till 2100. Animalieproduktionen står för 18 % av klimatgaserna enlig FAO 2006, eller över 51 % enligt World Watch Institute 2009. (3,4) Klimatförändringarna anses redan ha orsakar minskade skördar t ex i Afrika och värre blir det om klimatförändringarna försätter.
• Samhällskostnader för ohälsa pga. av skadligheten av maten.
  Mänskligt lidande och brist på livskvalitet, ökade sjukvårdskostnader, minskad arbetsförmåga, dvs. även minskade inkomster, ökade kostnader pga. av sjukfrånvaro och sjukpensionering. Den höga konsumtionen av animalieprodukter medför enligt vetenskapen många sjukdomar hos människan; cancer, hjärt- kärlsjukdomar, benskörhet osv. När befolkningar som tidigare hade en mycket låg konsumtion av animalieprodukter börjar äta som vi västvärlden får de samma sjukdomar i samma utsträckning. (5-11) Den konstgjorda och raffinerade maten som livsmedelstillsatser, läskedrycker, socker m.m. är ytterligare en orsak till ohälsoproblem som koncentrationsproblem, hyperaktivitet, allergier m.m. Livsmedelsindustrin älskar onaturlig föda för att vi blir beroende av den.
• Personliga kostnader för ohälsa.
  Alla som äter kemijordbrukets produkter riskerar att skadas av gifter från besprutningar och mykotoxiner (mögelgifter) i födan som orsakas av konstgödslingen. (12)
• Arbetare skadas och dör i samband med användning av gifter.
• Kväve, fosfor och gifter i naturen från jordbruket.
• Förlust av regnskogar och biologisk mångfald.
• Utarmade, eroderade jordar. Erosionen är ett ofantligt globalt problem. Återigen är det animalieproduktionen som är den klart största orsaken.
• Den billiga maten transporteras ofta långt vilket ytterligare ökar utsläppen av klimatgaser.
• Grymt utnyttjande av djur och djurplågeri.

Dagens livsmedelsindustri är inte sällan samvetslös och i total avsaknad av framtidstänkande. Det är framför allt animaliejordbruket som är det stora hotet för framtiden. Animalieproduktionen upptar 30 % av jordens yta (2) och medför regnskogsavverkning, utarmning och erosion av marken, ökenbildning, förgiftning av vatten och jord, det konsumerar oerhörda mängder vatten osv. Animaliejordbruket riskerar på sikt att förvandla Amazonas och andra regnskogar till öken. Den verkligt stora kostnaden betalas av framtida generationer som riskerar att komma till en värld med eroderade jordar, klimatförändringar med torka och översvämningar, brist på mat m.m.

Eftersom vi i Sverige importerar många jordbruksprodukter, ofta även sådana som vi skulle kunna producera själva, är vi i Sverige skyldiga till mycket av den skada som sker internationellt.

EU importerar 70 % av proteinet för djurfoder trots att bönder förvaltar nästan 50 % av Europa. Sverige importerar runt 300 000 ton soja per år. (1,2) . Dessutom används palmkärnor, raps och majs som importeras i tusentals ton varje år. (13-16)

I Sverige slängs 25 % av all mat. Ett vansinnigt slöseri. Men animalieproduktionen tar stora slöseripriset. Mellan 90 och 100 % av de flesta näringsämnen förloras i omvandlingen av växtföda till animalisk föda, t ex 96 % av kalorierna och 99-100 % av kolhydraterna och fibrerna. (17) Att den vegetabiliska födan ur energisynpunkt är överlägsen illustreras bra i att en vegetarian som kör bil förbrukar mindre energi än en köttätare som går. (17)

Enligt Sveriges Lantbruksuniversitet går det åt mycket mer energi att producera animalieprodukter än växtföda. För frukt 0,14 kWh/kg, för grönsaker 0,34, potatis & rotfrukter 0,44, spannmål 0,72, baljväxter, 0,86, mjölk 1,1, ägg, 4,0, fjäderfä 5,4, fisk, 5,4, svin 8,3 och nötkött 12,8. (18)

I kilo räknat kan man på ett tunnland god odlingsmark producera: körsbär 2 270, äpplen 9 080, morötter 13 620, potatis 18 160, tomater 22 700, selleri 27 240 eller nötkött 114 kilo (Kalifornien). (17)

I USA är 85 % av all erosion direkt orsakad av boskapsskötsel. (16) Australiens regering har deklarerat att erosion är landets största säkerhetsproblem.

Listan på animalieproduktionens hälso- och miljöskadlighet är oändligt lång.

Är det ansvarsfullt att fortsätta att producera allt mer animalieprodukter för konsumenter i väst i en värld då alla inte har tillräckligt med mat för dagen? Om vi istället producerade föda från träd och grönsaker skulle det bara gå åt en bråkdel av den jordyta som idag används för att producera tillräckligt med föda för alla samtidigt som produktionen av klimatgaser, giftutsläpp och erosion skulle sjunka mycket kraftigt och marken skulle kunna återplaneras med skog.

Vi lever i en tid med en växande befolkning. Det är inte längre upp till var och en att göra precis som man vill. Det måste bli ett slut på den typen av frihetstänkandet som nu finns att alla måste kunna leva precis som de vill. Det är inte rättvist att ödelägga jorden för de som kommer efter oss. Vi behöver alla ta ansvar. Visst har vi rätt till frihet, men inte frihet utan ansvar.

Visst är det väl riktigt att erkänna det som faktiskt har hänt t ex folkmord. Visst är det väl också vikigt att erkänna det som händer just nu. Att praktiskt taget varje svensk dagligen deltar i förintelsen på regnskogen i Amazonas och Sydostasien och därmed begår framtidssmord på livet på jorden och kommande generationer. Varje dag utrotas hundratals växt- och djurarter pga. av vår konsumtion och våra ätvanor.

Visst är det väl också riktigt ta sitt ansvar och att upphöra med det vi håller på med?

Eller är det bättre att fortsätta att leva i ”frihet” och förnekelse och låta barnbarnsbarnen erkänna om 100 år?

Det finns många olika möjligheter att förändra nuvarande situation:

• Politiskt kan man förbjuda import av icke hållbart producerade produkter som soja, palmolja och tobak och upphöra med subventioner för animalieprodukter och i stället subventionera eller ta bort momsen på frukt och grönsaker.
• Ge jordbruksstöd (om detta alls skall finnas) till hållbar produktion av frukt och grönsaker och närproduktion.
• Sverige och Europa skulle kunna vara självförsörjande på de jordbruksprodukter som det går att producera inom Sverige/Europa. För detta krävs att animalieproduktionen minskas.
• Ge ett skydd till världens skogar och speciellt, ge en totalt internationell fridlysningsstatus till de sista regnskogarna.
• Lantmännen och andra importörer kan välja att inte köpa in foder som ödelägger regnskogen och uppmuntra till ett ekologiskt jordbruk.
• Bönder kan välja att inte köpa foder som är producerad på ett ohållbart sätt. I stället kan de odla egna baljväxter, eller bättre låta djuren äta den föda de är biologiskt skapade för. (Kor är biologiskt skapade att äta gräs, inte bönor.) Ännu bättre, de kan börja syssla med växtodling för konsumtion direkt av människan.
• Det finns mycket som kan odlas i Sverige som inte odlas eller odlas väldigt lite. Några exempel på sådant som kan odlas är: bovete, lin, majs, taybär, boysenbär, björnbär, havtorn, amerikanska blåbär, blåbärstry, bärtry, mullbär, körsbär, vindruvor, persika, nektarin, aprikos, fikon, hasselnötter, valnötter, olika baljväxter som soja och linser, hampa (används som föda, olja, till tyg och kläder, papper och som jordförbättrare). En del av detta skulle vi kunna odla kommersiellt, andra lämpar sig för trädgårdsodling. Givetvis kan vi öka odlingsarealen av redan etablerade fruktsorter och bär.
• Vi kan alla välja att äta växtföda och att skaffa oss kunskap om den.
• Vi kan välja ekologiskt och äta frukt och grönsaker som är i säsong.
• Ge alla som vill en möjlighet att odla sin egen mat, billigt och för hög kvalitet. Dvs. kolonilotter eller annan mark skall finnas tillgängligt för de som inte har någon egen mark att odla på.
• Öka informationen och kunskapsnivån. Genom kunskap om hälso- och miljöfördelarna och avlivande av myter kan intresse för växtföda väckas och kunskap om vad vi kan producera själva. Journalister och media har här ett stort ansvar. Media kan ta upp hur man lever hälsosamt på läcker växtföda som inte ödelägger regnskogen och har ett minimalt ekologiskt fotavtryck.
• Kunskap är nyckeln till förändring till det bättre. Skolor och media har här ett oerhört ansvar.

Det går att förändra om man är tillräckligt många som vill. Mer än något behöver vi ett nytt sätt att tänka som nödvändigtvis måste leda till en helt ny jordbrukspolitik. Tyvärr stöder EU idag animalieproduktionen och importen av soja och palmolja genom jordbruksstöd och subventioner. Europeiska politiker har sedan länge till stor del bestämt hur Europa ser ut. Nu bestämmer de även till stor del hur Sydamerika kommer att se ut i framtiden genom att tillåta import av soja och animalieprodukter från Brasilien och Argentina. Sojaodlingar och betesmark upptar en stor del av jordytan i Brasilien och Argentina. Om subventioner och stöd för animalieproduktion togs bort och importen av kraftfoder stoppades skulle animalieproduktionen gå ner vilket skulle vara en fantastiskt bra bit på vägen mot en lösning av avverkningen av regnskog och förstörelsen av annan natur.

Idag går utvecklingen mot en värld som består av jordbruk och städer. En värld utan skog och träd har knappast någon framtid. För varje år minskas skogarnas storlek till följd av avverkning och bränder som till stor del är orsakade av mänskliga aktiviteter. Ökad population, okunnighet, girighet och människans allians med kemin, felaktigt använd teknik, och ett sjukt ekonomiskt system är drivande krafter bakom detta. Endast sex procent av jordens yta besår nu av regnskog jämfört med 30 procent för 50 år sedan. Skall vi utrota de sista sex procenten regnskog för att stilla hungern på animalieprodukter eller ta vårt förnuft till fånga och ta vårt ansvar för framtiden? Denna fråga kommer att avgöras detta sekel och den är ofantligt viktig för den fortsatta existensen på jorden efter 2100. Man får hoppas på ett paradigmskifte innan det är för sent.

Skriven av: Eric Karlsson

Eric Karlsson drerickarlsson [at] gmail.com
Läs mer på www.self-healing.eu

Referenser:

1. EU:s budget för år 2000 uppgick till ca 761 miljarder kronor. Ungefär hälften, 364 miljarder, gick till jordbruket.

Holm, Jens; Mat, miljö, rättvisa, 2000

2. 2007 var summan av EU:s interventioner och direktstöd till animalieproduktionen 3 500 704 000 euro. Därtill kommer ett säljstöd.

Holm, Jens & Jokkala, Toivo; Djurindustrin och klimatet EU blundar och förvärrar. 2007

3. FAO; Livestock’s Long Shadow, 2006 www.fao.org

4. Goodland,  Robert & Anhang, Jeff; Livestock and climate change http://www.worldwatch.org/files/pdf/Livestock%20and%20Climate%20Change.pdf

5. Det finns ett oändligt antal medicinska undersökningar som visar att människor som lever på växtföda är friskare och har klart uttalad mindre risk att drabbas av cancer, hjärtkärlsjukdom, diabetes, benskörhet, fetma, mag-, tarm-, hud-, lever-, gall- njursjukdom m.m. Dr T. Colin Campbell vid Cornell University, ledaren för det största forskningsprojekt som någonsin gjorts på kost säger: ”Helt enkelt, desto mer man ersätter animalieprodukter med växtföda desto bättre hälsa är det sannolikt att man får. På alla sätt verkar veganer ha bättre hälsa jämfört med vegetarianer och icke-vegetarianer.” Professor Dean Ornish säger om Dr Campbells bok att ”Detta är en av de viktigaste böcker om näringslära som någonsin skrivits. Att läsa den kan rädda ditt liv.”

Campbell, T. Colin; The China study och www.thechinastudy.com/about.html

6. Physicians Committee for Responsible Medicine (PCRM), en läkarorganisation i USA, rekommenderar liksom Dr Campbell 100 % växtföda. De gör det inte för att vara snälla mot djuren eller av miljöskäl utan för att de anser att växtfödan är bäst för hälsan. Deras rekommendation består av fyra födoämnesgrupper; frukt, baljväxter, säd och grönsaker. Växtfödan minskar risken för de sjukdomar som är så vanliga i västvärlden och vid sjukdom så ökar möjligheten att återfå hälsan. PCRM skriver på sin hemsida: ”Forskning visar att hälsan förbättras när mängden föda från animalieprodukter minskas. Vegankost är den hälsosammaste kosten.”

(Scientific research show that health benefits increase as the amount of food from animal sources in the diet decreases, making vegan diets the healthiest overall.) www.pcrm.org

7. Dr Brian Clement vid Hippocrates Health Institute i Florida med erfarenhet från hundratusentals patienter, rapporterar att han erfarit att endast fyra sjukdomar inte fått tillfredställande förbättring vid behandling med 100 % växtbaserad kost. Så goda resultat är naturligtvis ouppnåeligt med läkemedelsbehandling och vanlig kost.

E-post kommunikation

8. Redan under första världskriget påvisades att människor blev friskare och levde längre därför att de åt huvudsakligen växtföda. Läkaren Mikkel Hindhede fick då i uppdrag att leda Danmarks matransonering. Det gällde då om grisarna eller människorna skulle få leva varefter människorna fick äta svinfödan i stället för att äta svinen. Danskarna blev då Europas förmodligen friskaste folk. Dödstalet sjönk med 34 % jämfört med genomsnittet för de 18 åren närmast före, den lägsta någonsin! Detta är troligen hittills världens största experiment med en övergång från animalisk kost till växtföda med ca 3 000 000 deltagare.

Hindhede, M; Fuldkommen sundhed og vejen dertil. Utdrag av Eivind Eckbo 1964

9. Modernare forskning bekräftar också att vegetarianer lever längre än genomsnittet.

Walsh, Stephen; Plant Based Nutrition and Health 2003

10. Uthålligheten ökas med vegetabilisk kost.

Karström, Henning; Rätt kost – grunden för god hälsa s. 148-149.

11. Veganer har i ett flertal undersökningar visat sig ha statistiskt säkerställt lägre blodtryck, mindre halt av blodfetter och mindre frekvens av kroniska sjukdomar.

Bengmark, Stig; Hälsa och ohälsa i 21:a seklet, Näringsmedicinsk tidskrift 1/2008

12. Jarl, Stefan Filmen Naturens hämnd, (1983) om mykotoxiner producerade i födan pga. av konstgödsling.

13. Palmolja/palmkärnolja används i animalieproduktionen såväl som direkt användning av människor t.ex. i tvättmedel, tvål, kosmetika, ljus, margarin, choklad, kex och andra matvaror. Produktionen innebär ödeläggelse av regnskogar i Sydostasien.

14. Jordbruksverkets foderkontroll 2006 (2007) s. 43-35

15. Sveriges Natur 1/2002 & www.snf.se; Fettet som hotar regnskogen

16. Klum, Mattias & Wijkman, Anders;  En ödesfråga att rädda regnskogen Aftonbladet 091213

http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/miljo/article6277831.ab

17. Robbins, John; Diet for a New America 1987.

18. Sveriges lantbruksuniversitet; Vegan, vegetarian, allätare 1997

Kategorier: Fördjupning
Etiketter: hälsa, matens pris