Malin Olofsson på Ekot: Tar livsmedelföretagen sitt ansvar för maten, Göran Holm?

Skribent:

Påskhelg och det handlas mat i mängder. Vad tycker livsmedelsindustrin själv om påsk-lamm som inte får gå ut, häst som blivit till ko någonstans i mellanleden och om deras ansvar för den så berömda prispressen.

Läs mer »

Kategorier: Gästskribenter, Inspiration / Livsstil Inga kommentarer

Kan man klimatcertifiera kött?

Skribent:

Ja, det kan man! Svenskt Sigill har just gjort det, och då måste det ju vara möjligt. Nu ska jag berätta mer om varför vi har tagit detta initiativ och varför vi väljer att sticka ut hakan med nötköttet.

Klimatcertifieringen är ett sätt för producenter att visa upp för konsumenter vilka åtgärder som man gjort på gården för att minska klimatpåverkan i produktionen. Systemet kommer ur ett projekt som drivits sedan 2007 av Svenskt Sigill och KRAV, där vi gemensamt och tillsammans med forskare tagit fram underlag, regler och stödmaterial för producenterna. Systemet bygger på att producenterna ska minska klimatpåverkan och för nötköttsproducenterna innebär det femton skarpa regler för nötköttsproduktionen som gör att utsläppen av klimatgaser minskar.

Nu är det ju svårt att minska utsläppen från nötkreaturen, en mycket stor andel av utsläppen kommer från de idisslande djurens rapande och det går inte att få bort. Istället får man arbeta med andra saker som att djuren ska vara friska och växa stabilt och lagom snabbt så att utsläppen slås ut på så mycket kött som möjligt. Dessutom stimulerar reglerna till en grovfoderbaserad och betesbaserad uppfödning. Det gör också att man får nyttigare kött, öppna landskap och biologisk mångfald i odlingslandskapet. Djuren ska födas upp utan soja i fodret vilket är mycket viktigt för att minska trycket på regnskogarna. Till sist styr reglerna så att producenten ska hushålla med energi och kväve och arbeta för mer icke-fossil energi i produktionen.

Det här är ett viktigt steg för producenterna att ta, och klimatcertifieringen är ett sätt för producenterna att ta ansvar för klimatfrågan. Vi vet att många menar att man inte kan klimatmärka kött, att det skulle vilseleda konsumenterna. Och då vill vi berätta, att klimatcertifieringen inte är tänkt som det enda redskapet för att få till en uthållig produktion och konsumtion. Det finns många aktörer som gör sitt jobb och berättar för konsumenter hur man bör tänka när man konsumerar kött och det är bra. Vi tror att det fortsättningsvis kommer finnas människor som äter nötkött även om det sker i mindre mängder, och då ska de kunna välja det kött som är minst skadligt för miljön och som bidrar till positiva effekter på landskap, biologisk mångfald och resursutnyttjande. Klimatcertifieringen är ett viktigt steg på vägen dit, ett steg bland många andra.

Svenskt Sigill har valt att ta fram en klimatcertifiering för alla de produkter som kan certifieras. Produkter som redan nu är klimatcertifierade är t ex sallat, örter, tulpaner, mjölk, frilandsodlade grönsaker samt griskött. Snart kommer bär och fler grönsaker. En av de största aktörerna som gått igenom klimatcertifieringen är Findus, där alla svenska frilandsodlade grönsakerna är klara och marknadsförs med Svenskt Sigills tilläggsmärke. Det finns en potential här. Om alla Sigillcertifierade tomatproducenter lade om till klimatcertifierat så skulle klimatgasutsläppen minska med 1 300 ton CO2, och då ska man veta att många redan är på gång och har gjort flera av de stora åtgärderna i certifieringen. Nötköttet är svårt, det vet vi, utsläppen minskar inte så mycket som för andra produktgrupper. Men om man menar allvar med att erbjuda klimatcertifiering för livsmedel, då måste köttet med.

Till sist vill vi säga att vi säkert kommer bli kritiserade för detta, men vi tror verkligen på de små stegens framgångar. Internationellt har man ögonen på vad vi gör här i Sverige, klimatcertifieringen ses som ett pragmatiskt system där man verkligen kan visa på minskad klimatpåverkan. Det viktiga nu är att etablera systemet och att låta det växa successivt, lära oss mer och utveckla reglerna allt eftersom. Vi vill göra det på ett öppet sätt och välkomnar diskussion och dialog.

Anna Richert och Linda Cederlund
Svenskt Sigill

Kategorier: Åsikt & debatt, Gästskribenter 5 kommentarer

Lamm skuttar ju alltid runt i grönt gräs

Skribent:

Varje påsk brukar jag känna ett särskilt behov av att prata om lammkött, som blivit en riktig tradition på påskbordet.
För drygt två år sen uppmärksammades detta av radioprogrammet ”Matens pris” som sändes i P1. De berättade att det färska lammkött som säljs i påsktider ofta kommer från lamm som aldrig gått ute på bete, utan istället fötts upp intensivt på kraftfoder inomhus. Jag med många andra frågar sig om det är ett bra, eller värdigt lammliv, att gå inomhus och få fri tillgång till kraftfoder för att växa så fort som möjligt. Detta bara för att vi ska få ha färskt kött till påsk?

Läs mer »

Kategorier: Gästskribenter, Inspiration / Livsstil 11 kommentarer

Det är inte bara vad, även var och när!

Skribent:

Håkan Fagerberg

Många av oss måste faktiskt prioritera priset när vi handlar. Över hälften av hushållen i Sverige handlar varje vecka på Willy:s, Lidl eller Netto, och främsta skälet att gå dit är ju faktiskt priset på maten, eller hur? Det behöver dock inte innebära att maten är sämre eller att den producerats på ett undermåligt sätt. Det finns faktiskt helt andra faktorer som påverkar hur mycket vi får betala i butiken.

En avgörande faktor är hur många mellanhänder som hanterar varan – ju fler led det är mellan producent och detaljist, desto högre blir pålägget och i många fall är produktionskostnaden bara en bråkdel av det pris konsumenten får betala. Nästan alla pålägg är procentuella och det innebär att en vara som kostat mer att producera också blir dyrare i frakt, butikens pålägg blir högre och momsen blir högre – även om man jämför två apelsiner…

Finns det då inget man kan göra? De flesta av oss har inte möjlighet att odla själva eller kunskap att fixa till en delikat måltid av enkla ingredienser, men vi har alla möjlighet att tänka oss för innan vi handlar och på så sätt få bättre mat för samma pengar.

Alla matkedjor i Sverige använder sig av extrapriser för att skapa intresse för butikerna. Man sänker tillfälligt priserna med 25-30% på varor som man vet att många kunder vill köpa, och så räknar man med att kunderna ska passa på att fylla vagnen med normalprissatta varor samtidigt.

I stället för att klaga på och slåss mot systemet kan vi alla utnyttja det. Planera veckans meny efter vilka färskvaror som finns på extrapris och passa på att fylla på förråden samtidigt. Titta på vilka andra varor som finns på extrapris och fyll på kyl, frys och skafferi. Då får du mycket bättre mat för pengarna – ett bra sätt att satsa på kvalitet utan att behöva betala mer!

Problemet är att det ibland kan vara svårt att veta vad som egentligen är extrapris – alla butiker är inte lika tydliga med uppmärkningen. Ett tips är att använda www.matpriskollen.se, en sajt som varje vecka publicerar alla butikers extrapriser. Då kan man också lätt se vad man bör handla i respektive butik.


Gästskribent Håkan Fagerberg är 5-barnsfar, pensionär och IT-entreprenör med drygt 20 års erfarenhet av dagligvarubranschen. Han har sett branschen ur många synvinklar och funderat mycket över hur man kan öka transparensen och systemeffektiviteten. Hans senaste försök är www.matpriskollen.se, en hemsida som rätt utnyttjad kan bidra till lägre matkostnader för oss alla samt betydligt mindre belastning på miljön genom att postdistribuerad direktreklam kan avskaffas.

Kategorier: Åsikt & debatt, Gästskribenter 2 kommentarer

Även den billiga maten har ett pris

Skribent:

Du sätter på dig skygglapparna och går till matvaruaffären. Där väljer du vilken mjölk, vilka ägg och vilket kött du ska köpa. Mest sannolikt väljer du därmed också att gynna djurs lidande och missförhållanden. 

Sofia Göker läser till språkkonsult på Stockholms Universitet.

Det är inte längesedan som Sverige var ett fattigt jordbruksland. Inte minst för oss unga känns det som att det var för lång tid sedan, men fakta talar sitt tydliga språk: det var alldeles nyligen. Trots det har tillräckligt lång tid förflutit för att vi redan ska ha glömt pengars reella värde.

Ännu lever många av de som kan berätta vad man brukade använda pengar till. De flesta av dem skulle svara boende, kläder och andra nödvändigheter såsom kläder samt mat. Kanske framförallt mat. Kostnaderna för rena nöjen var små eftersom det inte fanns marginal för den typen av utsvävningar. Hur kommer det sig att vi numera har den marginalen? Att vi nu kan gå på bio, köpa kläder och äta ute på restaurang på veckobasis? Självklart har svenskarnas levnadssituation förbättrats drastiskt de senaste hundra åren – den materiella standarden har skjutit i höjden och gemene mans inkomst är numera god. Men en stor anledning till att vi nu har så mycket pengar att lägga på nöjen och andra sekundära utgifter är också för att de primära utgifterna blir allt lägre procentuellt sett. Aldrig tidigare har vi lagt så lite av vår disponibla inkomst på mat och livsmedel. Vi får oförskämt mycket mat och tidigare dyra råvaror för vad som numera är en spottstyver. Hur är det egentligen möjligt?

Du vet nog svaret på den frågan. Den finns bland rapporterna om vanskötsel av djur världen över. Grisar som får vistas hela liv inomhus, kossor som insemineras för att kunna producera mjölk, kalvar som tas ifrån sin mamma när de knappt är dagsgamla. Detta är inga nyheter men tål att upprepas många gånger om. Branschen kommer nämligen inte att ändra sig om inte konsumenterna är beredda att betala för det. Även om många människor rent intellektuellt inser vad deras val i mataffären gynnar för typ av bransch och djurhållning är det en stor majoritet som inte gör den moraliska och empatiska koppling som är nödvändig. Det är nämligen dyrt att ge djuren det de behöver. Att ha sju höns per kvadratmeter ger givetvis mer vinst än två stycken på samma yta.

Jag har en vision: att alla människor bara ska handla och äta sådant som producerats på ett vis som de själva skulle tillämpa om de besatt nödvändigt yrkeskunnande. Tycker du att det är rimligt att en höna aldrig får vara utomhus i hela sitt liv, utan istället lever i en bur om cirka 28×20 centimeter för att du ska få en äggmacka till frukost? Skulle du hålla dina höns så, utan att få dåligt samvete, om det var ditt yrke? Är svaret ja är jag inte den som säger åt dig att sluta köpa ägg från burhöns. Tvärtom!

Mest sannolikt tillhör du dock de som konstaterar att det är för jävligt – för att sedan låta plånboken styra mot bättre vetande. Kom då ihåg att Sverige är en marknadsekonomi och här är det du som konsument som har den största makten. Genom att sätta på dig skygglappar gör du dig medskyldig till vad våra livsmedel egentligen kostar i lidande och missförhållanden. Det är nämligen inte förrän du vågar öppna dina ögon och göra ett aktivt val som något kan förändras.

Kategorier: Åsikt & debatt, Gästskribenter 5 kommentarer

Världsrekord för en bättre värld

Skribent:

Året var 2003. Det var en fredag i slutet på september och Engelsmännen skulle mobilisera för en god gärning. Under ledning av stiftelsen McMillan Cancer Relief samlades hundratusentals britter och drack te och kaffe. Där, för åtta år sedan, sattes ett nytt världsrekord i Storbritannien när en halv miljoner människor fikade under samma dag. Sedan dess har ingen försökt att slå detta rekord i kaffesörplande. Ända tills nu.

Den 19 oktober ger vi oss in i leken och utmanar det brittiska rekordet och försöker samla ännu fler personer att fika på samma dag. Och anledningen är enkel – vi tycker att världens största fikapaus ska fikas med Fairtrade-märkta produkter. När fler människor än någonsin samlas under en och samma dag för att fika, så borde det vara självklart att kaffet, teet, kakorna och godiset ska vara producerat med respekt för mänskliga rättigheter. Vi satsar på inget mindre än ett världsrekord. Ett rekord som gynnar långt fler än oss som njuter av fika denna dag.

Enligt FN:s siffror är 215 miljoner barn fast i barnarbete och majoriteten av allt barnarbete sker i jordbrukssektorn, där många av våra fikaprodukter produceras. Det faktum att barn arbetar istället för att leka och gå i skolan är ett av världssamfundets största misslyckanden och ett faktum vi inte kan tolerera eller förlika oss med. Vi är många som vill förändra, och vi är många som tror att vi kan göra det genom en mer rättvis och etisk handel.

Men det är först när vi går från ord till handling som vi påverkar och gör avtryck. Kraften av en halv miljon människor som fikar Fairtrade-märkt under samma dag är enorm. Då gör vi skillnad för Juan som plockar kaffebönorna i Colombia, Ernesto som skördat bananen i Peru, Anna som odlat kakaon i Ghana och Aubrey som skördat sockerrör i Malawi, så att de får förbättrade villkor och därmed möjligheten att förbättra sina liv.

En halv miljon personer är en stor del av Sveriges befolkning. Det är en tuff utmaning, där det krävs att vi är många som engagerar oss, som sprider denna kampanj, köper Fairtrade-märkta produkter och fikar loss den 19 oktober. Ekvationen är enkel. Ju fler vi är som engagerar oss, desto större skillnad kan vi göra och desto närmre når vi den självklara visionen om en mer rättvis värld och en handel som grundar sig på respekt för människa och miljö.

Anmäl dig på www.fairtradechallenge.se nu direkt. Var med och manifestera det roliga i att i att slå världsrekord, det goda i att fika, det härliga med att vara många, och framförallt – det viktiga i att göra skillnad.

 

Emma Rung,

Tf Generalsekreterare Fairtrade Sverige

 

 

 

Kategorier: Gästskribenter Inga kommentarer

Inkludera restaurangerna i debatten

Skribent:

Bland det mest frustrerande jag vet är när vi inte tillåts välja miljösmarta alternativ eller välja bort de sämre alternativen. På få ställen är väl denna problematik så närvarande som när man besöker restauranger. Jag avskyr att tvingas göra avkall på mina miljöprinciper, vilket ofta får mig att tveka till att besöka restauranger. Det är enklare att äta hemma, då vet jag ju i alla fall hyggligt vad jag stoppar i mig. Att gå på restaurang där de serverar tigerräkor får mig att omedelbart vilja lämna restaurangen, men samtidigt vill jag inte förstöra stämningen för mitt sällskap. Att börja ställa frågor kring köttets ursprung, ekologisk och närproducerad mat ger mig känslan av att uppfattas som en ”party pooper” bland mina vänner vid restaurangbordet.
Läs mer »

Kategorier: Åsikt & debatt, Gästskribenter 3 kommentarer

Valet 2010 och 7 framtidsfrågor

Skribent:


Inför valet passade jag på att fråga riksdagspartierna några viktiga framtidsfrågor som rör skogen, jordbruket, vår föda, vår globala miljö och ansvar inför framtiden.
Jag fick svar från alla partierna och svaren finns efter mitt brev. Tyvärr tror jag inte att den tid är kommen då riksdagen eller EU kommer att ta sådana beslut att vi inom Sverige eller EU kommer att sluta bidra till ödeläggelsen av regnskog eller att träden i våra svenska skogar kommer att må bättre. Något GMO förbud ser jag inte heller på väg. Hoppas jag har fel! Men vi som vill se ett hållbart samhälle och en hållbar värld får inte ge upp!

Läs mer »

Kategorier: Åsikt & debatt, Gästskribenter 2 kommentarer

Dyrare mat – vem tjänar på det?

Skribent:

Tanken med dyrare mat är naturligtvis inte att man tycker det är kul att människor ska betala mer. Syftet  är att producera mat av hög kvalitet på ett hållbart sätt och där jordbrukaren får en skälig lön. Detta kostar mer än vad mat i Sverige idag normalt gör. Målet är alltså en miljövänligare och rättvisare matproduktion. Frågan man då ställer sig är: Räcker det med att priserna på mat stiger? Läs mer »

Kategorier: Fördjupning, Gästskribenter 1 kommentar

Hur mycket kött kan vi käka egentligen?

Skribent:

Mat, boende och resande är de konsumtionsområden som ger störst miljöpåverkan inom ett flertal miljöområden. Och av matkonsumtionen så är det en produkttyp som står ut: kött. I Sverige har köttkonsumtionen ökat mycket kraftigt. Vi åt 2008 84 kg kött per år och person, en ökning med 43 % sedan 1990.

Tamboskapens miljöpåverkan i världen togs upp i FN-rapporten Livestock’s Long Shadow för några år sedan. Rapporten brukar nämnas i varje sammanhang då kött och miljö diskuteras, särskilt uppgiften om att tamboskap ger upphov till större växthusgasutsläpp än världens samlade transporter (18 % jämfört med 14 %). Men i rapporten står också mycket om andra miljöområden, t.ex. luftföroreningar, förändrad landanvändning, minskad biologisk mångfald, färskvattenanvändning och övergödning.
Läs mer »

Kategorier: Fördjupning, Gästskribenter, Tema: COP16 3 kommentarer