Tanken med dyrare mat är naturligtvis inte att man tycker det är kul att människor ska betala mer. Syftet är att producera mat av hög kvalitet på ett hållbart sätt och där jordbrukaren får en skälig lön. Detta kostar mer än vad mat i Sverige idag normalt gör. Målet är alltså en miljövänligare och rättvisare matproduktion. Frågan man då ställer sig är: Räcker det med att priserna på mat stiger? Läs mer »
Mat, boende och resande är de konsumtionsområden som ger störst miljöpåverkan inom ett flertal miljöområden. Och av matkonsumtionen så är det en produkttyp som står ut: kött. I Sverige har köttkonsumtionen ökat mycket kraftigt. Vi åt 2008 84 kg kött per år och person, en ökning med 43 % sedan 1990.
Tamboskapens miljöpåverkan i världen togs upp i FN-rapporten Livestock’s Long Shadow för några år sedan. Rapporten brukar nämnas i varje sammanhang då kött och miljö diskuteras, särskilt uppgiften om att tamboskap ger upphov till större växthusgasutsläpp än världens samlade transporter (18 % jämfört med 14 %). Men i rapporten står också mycket om andra miljöområden, t.ex. luftföroreningar, förändrad landanvändning, minskad biologisk mångfald, färskvattenanvändning och övergödning.
Läs mer »
Vad är det som är så speciellt med vatten? Hur kommer det sig att det är så grundläggande för våra behov och hur kan det vara en sådan källa till konflikter runt om i världen?
Det kan låta som enkla, kanske lite onödiga frågor att ställa sig, men ibland behöver man gå till botten med även de vanligaste utmaningarna. Så som vatten, vatten, bara vanligt vatten. Läs mer »
Vatten och lagstiftning
Ett lands vattenlagstiftning är nära relaterat till två faktorer; landets politiskt-ekonomiska system och landets tillgång på vatten. Detta har lett till de radikalt olika synerna på vatten som visas upp i lagstiftningar runt om i världen.
I länder där det är gott om vatten och där det har funnits en stark nationalstat (ex. nordeuropa) har lagstiftningen gett medborgarna ett slags frihet under ansvarstillstånd. Antingen är användningen fri (Riparian rights doctrine) eller så begränsas uttaget av grundvatten (Correlative rights doctrine), allt under förutsättning att ingen åverkan är gjord på vattnets kvalitet. För att alla användare längs ett vattendrag ska få samma vattenkvalitet ska det återlämnas i samma skick som man tog upp det. Ingen kan äga vattnet, även om ägare kan få förtur på användandet av vatten på sin mark. Systemet bygger på att det finns myndigheter som kan kontrollera användandet och ett stort mått tilltro till användarnas sunda förnuft.
I länder med begränsad tillgång på vatten så finns det tre olika sätt att hantera vattenlagstiftning. Mer marknadsorienterade länder (ex. USA) har ibland valt att göra om vatten till en ren handelsvara (The prior appropriation rights doctrine). Det fungerar så att den som är först på plats vid en källa eller längst upp långs ett flöde har rätt att sälja vatten oberoende av konsekvenser för andra användare. Ett exempel på när systemet kan missbrukas är den tidigare nämnda Rio Grande i USA och Mexico. Läs mer »
Jag jobbar med en liten community som heter Caresumers. Där vi försöker använda konsumtion för att förändra samhället. Därför blev jag superglad när jag hittade den här 2 år gamla nyheten på bbc:s hemsida. Inlägget är också publicerat på vår vår blog.
I en cirka två år gammal artikel från BBC läser jag om ett exempel på hur inflytelserika Caresumers faktiskt är. I det här fallet gäller det veganer.
Företaget bakom Mars-bars skulle börja använda ett nytt recept med genetiskt modifierade grödor. Grödorna fick öknamnet ”Frankenstein Foods” och veganerna använde sitt förtroende som medvetna konsumenter för att kampanja mot de genetiskt modifierade grödorna. Mars ägare fick över 6000 samtal och e-mail och 40 politiker skrev på ett förslag att föbjuda receptet.
I England fanns förutsättningar för de medvetna konsumenterna att samarbeta, det gjorde att England nu nästan inte har några genetiskt modifierade grödor alls, i USA däremot finns genetiskt modifierade grödor överallt, sa en talesperson för ”Etiska konsumenter”. Läs mer »
I globala syd finns alla förutsättningar för framgångsrik matproduktion. Klimatet, jordarna, stora rurala befolkningar och en växande efterfrågan. Trots detta är många länder i syd beroende av import för att klara av att förse sina befolkningar med dess grundläggande behov. Jag ska försöka reda ut vad detta beror på.
Om man gör ett överslag ang vad barnen helst äter på förskolor, där jag jobbat eller där mitt barn gått, så ligger rätter med hirs bra till, och även skolbarn som är vana att få hirs i maten gillar det skarpt. Min dotters absoluta favoriträtt är hirslåda med kesoröra. Läs mer »
Jag gör det lätt för mig, och rekommenderar helt enkelt boken
Vårt val skriven av Al Gore
ICA Bokförlag 2009
För att näringen som finns i säd skall kunna komma människan till godo, måste vissa förberedelser göras. Ju mer av det totala födointaget som består av fullkornssäd, desto viktigare är detta. Det vilande sädeskornet måste få tid att påbörja en omvandlingsprocess innan det bearbetas inom den mänskliga organismen. Läs mer »
Vad kan vara enklare och godare än ett vanligt ÄGG? Gott och lättlagat, alla näringsämnen vi behöver (utom vitamin C) prydligt förpackat i en praktisk form. Till och med konstnärligt: megakonstnären Salvadore Dali gjorde fantastiska ägginstallationer och vi inspireras alla att framkalla vår kreativitet med penslar och kritor till påsk. Och så enkelt att producera. Hönan pickar frön och mask och ut i andra ändan kommer dessa vita och bruna matunderverk. Sunt och enkelt….eller…? Läs mer »
