Hej ………företagsnamn…….. jag köpte nyss er produkt ………..produktnamn………som jag tycker mycket om. Tyvärr är den inte ekologisk vilket jag hade velat att den skulle vara. Jag tycker att det är självklart att ta ansvar för miljön och för vår gemensamma framtid och är också beredd att betala lite extra för att ta det ansvaret och för att matproducenter ska kunna välja mer hållbara produktionsmetoder. Därför har jag satt in ……….summa………… till KRAVlösen, en omställningsfond för jordbrukare och  matföretag som vill ställa om till ekologisk matproduktion. Jag hoppas att fler gör som jag och att ni söker pengar ur fonden för att göra era produkter ekologiska.

Tack på förhand

…………namn………….
Läs mer »

I dagens dn kan man läsa om hur jordbruksverket undersökt prisutvecklingen för bönderna genom att jämföra och räkna om priserna mellan 1930 och 2009.

”När inflationen räknats bort har bönderna sedan 1930 fått mindre betalt för sitt vete och sina slaktsvin. Mjölken har fallit mindre – och konsumenternas pris för mjölken har tvärtom ökat. Jordbruksverket har räknat fram böndernas betalning för vete och svin 1930–2009 och räknat om i 2009 års penningvärde. Vetet har fallit från cirka fem kronor per kilo till drygt en krona. Hektopriset för slaktsvin har fallit med cirka två kronor, till en och femtio.Vad gäller mjölken har böndernas kilopris 1940–2009 minskat ungefär en och femtio, till knappt tre kronor.”

läs artikeln Här

Jag pratade med en gotländsk jordbrukare under almedalsveckan. Han sa att om tio år importerar Sverige all mat, därför att alla jordbrukare då gått över till att producera energi. Jag tar det som en utmaning. Jag tycker att vi tillsammans ska se till att locka tillbaka bönderna. Jag vill ha svenska råvaror, och importerade. Men jag vill ha fina, hållbart och rättvist producerade råvaror. Och jag vill betala vad det kostar.

Under politikerveckan i Almedalen presenterar tankesmedjan Dyrare mat, NU! förslag på åtgärder som ska gynna hållbar produktion och konsumtion av mat. Med hållbar produktion och konsumtion menas ett samhälle där våra val som konsumenter inte får negativa konsekvenser för miljö och äventyrar människors hälsa och möjlighet att försörja sig.

- Lågprisjaktens konsekvenser är något som angår alla och ansvaret att göra medvetna val kan inte bara läggas på konsumenterna, säger Linus Källander, talesperson för tankesmedjan Dyrare mat, NU! Alla aktörer i matkedjan måste erkänna och agera utifrån sitt ansvar.

Läs mer »

Jag jobbar med en liten community som heter Caresumers. Där vi försöker använda konsumtion för att förändra samhället. Därför blev jag superglad när jag hittade den här 2 år gamla nyheten på bbc:s hemsida. Inlägget är också publicerat på vår vår blog.

I en cirka två år gammal artikel från BBC läser jag om ett exempel på hur inflytelserika Caresumers faktiskt är. I det här fallet gäller det veganer.

Företaget bakom Mars-bars skulle börja använda ett nytt recept med genetiskt modifierade grödor. Grödorna fick öknamnet ”Frankenstein Foods” och veganerna använde sitt förtroende som medvetna konsumenter för att kampanja mot de genetiskt modifierade grödorna. Mars ägare fick över 6000 samtal och e-mail och 40 politiker skrev på ett förslag att föbjuda receptet.

I England fanns förutsättningar för de medvetna konsumenterna att samarbeta, det gjorde att England nu nästan inte har några genetiskt modifierade grödor alls, i USA däremot finns genetiskt modifierade grödor överallt, sa en talesperson för ”Etiska konsumenter”. Läs mer »

Ska vi ha kvar lantbruksföretagare i Sverige så behöver vi dyrare mat NU.
I dag förvaltar världens bönder ett ovärderligt arv, jorden! Men med en fri marknad och därigenom hög konkurrens så tvingas många bönder till avveckling eller genvägar i produktionen. Om jorden ska räcka till en växande befolkning så måste var och en stanna upp och fundera på – varför det är viktigt att värdera bönderna som förvaltare av våra gemensamma resurser. Att förvalta jorden är ju en av de viktigaste uppgifter man kan ta sig an. Utarmar vi jordarna så finns det ingen möjlighet att försörja en växande befolkning. Fick höra att Sverige i dag importerar ca 60% av allt livsmedel. Är det inte märkligt att vi i Sverige ska behöva importera så mycket? Vi har ju enorma förutsättningar att producera livsmedel i Sverige, men vi vill göra det på ett sätt som är djurvänligt och hållbart. Med annorlunda geografiska grundförhållanden och strängare regler på djurskyddet så kommer den svenska livsmedelsproduktionen inom en snar framtid vara en skugga av vad det en gång varit. Ju hårdare prispressen blir desto högre krav blir det på rationalisering och effektivisering. Läs mer »

För ett par år sedan fanns det en debattartikel i SVD med rubriken sätt stopp för etikpratet. Mats Qviberg menade att företagen redan idag är så etiska och socialt ansvarstagande som de behöver vara. Det faktum att man satsar på lönsamhet och vinstmaximering gör alla människor rikare menar han han skriver:

Om företagarna i stället [för etik] koncentrerar sig på det de gör bäst så gör de oss alla rikare. Och det kommer att gynna de svagaste i samhället – det har det alltid gjort.

Men är detta med sanningen överensstämmande? Läs mer »

Dyrare mat, NU! publicerar debattartikel i ATL, lantbrukets affärstidning.

Läs mer »

Författaren, Gunnela Ståhle, har arbetat med djurskydd och säker mat i mer än 25 år. Hon bloggar på www.gunnela.nu

Det tog ett par år innan KRAV reagerade på att de ekologiska grisarna har ont i lederna. På KSLA: s Ekoforum i går var Bo Berg, ordförande i KRAV, bekymrad och talade om att lägga in en del forskningsmedel i frågan. Det kanske behövs även för kycklingarna. På ett seminarium förra veckan anordnat av SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt) presenterades åter hälsoproblemen för de ekologiska grisarna. Men motsvarande fakta kring den ekologiska kycklingproduktionen saknas. Har de benproblem och hur står det till med fothälsan? Och den ekologiska äggproduktionen står för utmaningar när det gäller 100 % ekologiskt foder I den fortsatta strategin för ekologisk produktion och konsumtion, som diskuterades på KSLA föreslås uppföljning av djurvälfärden och stöd för inhemska raser av kyckling, värphöns och gris. Och nu ska SLU ha motsvarande seminarium 25 maj. Läs mer »

Vi var på world social forum i Nairobi i Kenya. Bland det största jag gjort. Där kom dessa frågor upp och berörde mig mycket. Vi avslutade med en tre mil lång marsch där det följande bland annat inträffade.

Han kommer fram och går bredvid mig. Först hör jag inte vad han säger, men sen talar han tydligare. Your beard, its clean. It is nice, and clean. Vad säger han, tänker jag för mig själv, och vad svarar jag på det? Jag börjar formulera ett tack, men så inser jag att det inte är en komplimang.

Jag har både tid och möjlighet att hålla mig ren, inte bara när jag verkligen behöver, utan i princip när jag vill. Jag har papper till hands varje gång jag äter. Jag förväntar mig att få papper om jag köper färdig mat och att jag har papper hemma är inget jag ens reflekterar över om jag skall ha eller inte. Jag har aldrig ens ställts inför situationen att behöva välja mellan hushållspapper eller något annat jag behöver.

Han bor i kibera, kanske världens största ”slumområde” som ligger i nairobi. Han har en limflaska i handen och han går klädd i slitna byxor och dunjacka. Själv svettas jag i shorts och t-shirt. Här delar 80 personer på en toalett. Här delar 400 000 personer på en kvadratkilometer. Här delar över hälften av innevånarna erfarenheten av hivsmitta. Här saknar fyra av fem jobb.

Läs mer »

Så det så. Jag har fått en insikt. Eller snarare har den växt långsamt fram under ungefär en och en halv månad. Vi har hittat en lösning. En stor lösning. För miljöfrågor har aldrig varit min viktigaste fråga. Rättvis handel har engagerat mig, men det har inte varit min högsta prioritet. Jag har alltid diskuterat klass och social rättvisa men ofta blir det svårt för att det blir låsta positioner. Jag vill prata om sociala mönster, om kultur, om religion, om etnicitet, om kolonisering och postkolonialism, om sociologi, om socialantropologi, om skatt, om handel, om fattigdomsbekämpning, om jordbruk, om skog och hav, om organisationer, engagemang och delaktighet, om demokrati och inflytande.

Och det gör vi nu. Vi har ett initiativ, en blogg, en tankesmedja, en facebookgrupp och lite annat, som just kombinerar olika infallsvinklar, med en gemensam nämnare. Vi måste värdesätta maten mer. Vi måste ha DYRARE MAT! Läs mer »