Affirmation och mattrender

Skribent:

Ett nytt år med nya möjligheter står inför oss. Vid denna tid på året så tenderar mediasfären att översvämmas av summeringar av det gamla året och framtidsspaningar över vad som komma skall. Egentligen är jag rätt skeptisk till alla dessa årskrönikor och summeringar. Jag ser det lite som ett latetstecken, då riktiga nyheter kräver ett researcharbete och en dagsaktualitet som inte behövs för årskrönikorna som kan göras i förväg. Jag får känslan av att journalisterna vill komma undan med så få arbetade timmar som möjligt under mellandagarna.

Men när det kommer till framtidsspaningarna så börjar jag ändra uppfattning. Jag tror att framtidsspaningar kan fungera lite som nyårslöften. De kanske inte införlivas helt och fullt, men det ger oss ändå en målbild och en riktning att jobba mot. Och sedan kanske det inte är hela världen om vi inte når ända fram.

Precis innan jul så återupptäckte jag begreppet affirmation. Affirmation är en metod som innebär att man ”I positivt färgade fraser i tal och skrift uttrycker sig i syfte att förbättra sin livssituation. Affirmationer utgår från tanken att man skapar sin egen verklighet.” (Citat av Wikiepedia.) Det finns även aspekter av affirmationsfilosofin som jag inte håller med om. Men det faktum att vi skapar vår egen livssituation genom våra egna tankar och beslut kan jag skriva under på.

Underskatta inte din egen envishet! Genom att bara konstatera dina drömmar och mål högt för dig själv så har du redan ökat chanserna för att de ska slå in med 300%. Med detta sagt så publicerar jag en framtidsspaning från United minds om framtidens mattrender. (Min egen affirmation får ni ta del av en annan dag).

Under 2014 säger vi ja till att:

  • Klimatäta – att äta klimatsmart är en själkvklarhet för alla.
  • Äta mat från grunden – hejdå halvfabrikat.
  • Följa 5.2 – dieten.
  • Tillsatser – nej tack.
  • Vara grönsaksätare. Det betyder inte nödvändigtvis att man behöver vara vegetarian, men kött är en mindre del av måltiden.
  • Äta kött från en svensk bonde – matens ursprung är viktigare.
  • Odla själv

Vi säger nej till att:

  • Slänga mat.
  • Slarva med barnens mat – hejdå snabbmakaroner och färdiga köttbullar.
  • Slentriancamnivore – att äta kött blir ett medvetet beslut och inte något vi bara gör av slentrian.
  • Äta utan att tänka – slut med ätandet i farten. Måltiden blir en ritual och det får ta sin tid.
  • Vägra närodlat och ekologiskt – det är inte längre okej att vara ekoskeptiker. Hållbart producerad mat är en självklarhet.
  • Industrimatsätare – livsmedelsindustri och storskalighet byts ut mot småskaligt och hemlagat.

Sina tankar och beslut är det kraftfullaste verktyg en har.

Kategorier: Inspiration / Livsstil Inga kommentarer

Njuter du av varje ostmacka?

Skribent:

Livsmedelsverket kan inte stoltsera med att tidigare ha varit särskilt behjälpliga när det kommer till konsumentupplysning om klimatsmart mat. Detta då de bl.a. upprepade gånger drog tillbaka sitt förslag till miljöanpassade kostråd under 2008 och 2010, eftersom de utgjorde ett ”hinder mot frihandeln” när de rekommenderade närproducerat.

Därför är det nu med glädje som jag kan konstatera att de faktiskt har skärpt till sig på miljöområdet. Idag kan man hitta miljösmarta rekommendationer för kött, fisk, grönsaker, cerealier och nyligen så kom de även med rekommendationer för ostkonsumtion.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5707950

Det pratas så mycket om att nötköttet är en stor miljöbov. Visst är det bra att det uppmärksammas, men något som ofta glöms bort i sammanhanget är mejeriprodukterna. Större delen av all mejeriprodukter kommer från kor, vilka släpper ut metangas. Även om mängden metangasutsläpp för en liter mjölk fortfarande ligget långt ifrån utsläppen för ett kilo nötkött, så är mejeriprodukterna fortfarande en betydande miljöbov som vi inte bör glömma bort. I synnerhet eftersom svenskarna är några världens största mejerikonsumenter.

Ost är mjölk i mycket koncentrerad form, vilket ger den mycket hög klimatpåverkan. På en ost- och skinkmacka så har faktiskt osten större klimatpåverkan än skinkan, eftersom kor släpper ut metangas till skillnad från grisar. Detta är lite ironiskt med tanke på att många idag väljer att äta vegetariskt av miljöskäl, och det vanligaste vegetariska smörgåspålägget är ost.

Detta är inte någon veganpropaganda.

Jag tycker inte att alla behöver bli veganer i morgon, och det finns fortfarande miljöfördelar med att fribetande kor som motiverar en liten konsumtion av mejeriprodukter.

Däremot finns det många situtationer där man skulle kunna byta ut ”slentrianätandet” av ost och mejeriprodukter mot ett vegetabiliskt alternativ. T ex. havremjölk i frukostflingorna, eller kokosgrädde i soppan, eller böntapernade på mackan. Och när du väl äter ost, de till att det är en riktigt god ost som du kan njuta av i fulla drag.

Här kommer mitt bästa recept på hemmagjort jordnötssmör:

Rostat jordnötsmör

  • 300 g naturella jordnötter
  • Ca 1/3 dl rapsolja
  • Lite salt

Torrosta nötterna i en het stekpanna, tills de fått fin färg. Mixa dem i en matberedare och tillsätt oljan lite i taget till önskad konsistens. Smaka av med salt. Häll upp i rena glasburkar och förvara i kylskåp.

Kategorier: Åsikt & debatt, Tips 2 kommentarer

Skribent:

 

Det är knappast en nyhet för någon att vi förbrukar mer resurser än vad planeten klarar av att reproducera under ett år. Och maten vi äter bidrar naturligtvis ordentligt till det här ohållbara systemet. International Business Guide har samlat informationen i den här mycket tydliga infografiken. Frågor på det?

hungry-planet-infographic-2

Kategorier: Inspiration / Livsstil Inga kommentarer

Eftertanke ger mindre sopberg

Skribent:

Igår fick jag lära mig att återvinningsindustrin i Sverige omsätter 39 miljarder kronor per år. År 2000 låg samma siffra på 13 miljarder. Vi har alltså tredubblat vår avfallsmängd på 13 år. Detta har flera orsaker.

Dels så återvinner vi betydligt mer idag än vad vi har gjort historiskt sett. Många branscher inser att det ofta är billigare att återvinna material från tidigare produktion än att tillverka helt nytt. Råvaruutvinningen ut elektronikprodukter ökar ständigt i takt med vår ständiga efterfrågan på den senaste Iphonemodellen, och sedan allt fler kommuner har gått över till biogasdriven kollektivtrafik så har plötsligt hushållens matavfall blivit en värdefull handelsvara.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5694374

Varför slänger vi så mycket?

För att vi kan? För att vi har råd? För att befästa vår överlägsenhet i den globala konsumenthirearkin? Eller helt enkelt för att vi inte tänker på det?

Kalla mig idealist, men jag vill gärna tro på att det fortfarande finns en god vilja hos de flesta människor. Och att en stor del i det 39-miljarders sopberget grundar sig i folks  avsaknad av eftertanke när de köper och slänger.

Avsaknad av konsumtionistisk eftertanke är förstås inte bra heller. Men fördelen är att det kan åtgärdas. Sedan jag själv flyttade in på 13 kvadrat så hände något med min egen konsumtion. Eftersom jag har väldigt lite förvaringsutrymme så började jag inför varje köp ställa mig frågan: ”Behöver jag verkligen den här saken? Klarar jag mig utan den? Eller kan jag låna den eller ersätta/tillverka den med något jag redan har hemma?” Denna korta eftertanke innan jag köpte något resulterade i ungefär 50 % förre inköp, 50 % mer pengar som jag kan investera i kvalitétsprylar istället för saker som går sönder direkt, samt ett 50 % mindre soppberg på mitt samvete.

 

Kategorier: Åsikt & debatt 1 kommentar

Supervalår i matlandet Sverige, vad vill politikerna?

Skribent:

I somras blev jag inbjuden av Matlandet Sverige att delta i en panel under Almedalsveckan. I panelen stod också bland annat Sveriges landsbygdminister Eskil Erlandsson, Jordbruksverkets generaldirektör Leif Denneberg och ett antal höjdare inom matsverige.

En av frågorna jag fick var hur jag tyckte att utvecklingen av Sverige som matland och vad vi äter i framtiden hänger ihop med miljömålen i Färdplan 2050? Mitt svar blev att jag tycker Sverige behöver en matpolitik vid sidan av landsbygdspolitiken. Jag tror nämligen inte att vi kan ställa om till en hållbar livsmedelskonsumtion enbart genom att främja kulinariska delikatesser i glesbygden.

Varken den här panelen eller något av de andra seminarierna jag besökte gav tyvärr någon bild av hur politikerna vill leda landet i en hållbar riktning. Närmast den här debatten kom vi nog under PR-byrån Hill & Knowlton när Moderaternas Anna Maria Corazza Bildt mötte Socialdemokraternas Matilda Ernkrans i en verbal och kulinarisk duell. Efter en röstning med fötterna stod klart att Socialdemokraterna tog hem den ronden.

Men vilken matpolitik kommer få majoritet i Europaparlamentet och i riksdagen efter nästa års supervalår? Och kommer politikerna i din och min kommun att våga ta steget och förändra kommunens upphandlingar i hållbar riktning?

Som ett första steg i 2014 års valspecial här på bloggen skulle jag vilja be er läsare om hjälp. Matpolitiken står inte längst upp på politikernas agendor. Så för att vi ska få en bra bild av partiernas politik på just det här området påbörjar vi nu en kollektiv granskning.

Det finns mycket vi kan göra. Känner du att du vill göra en genomgång av de politiska valmanifesten inför EP- och riksdagsval? Eller vill du ställa ledamöterna i miljö- och jordbruksutskottet mot väggen? Eller vill du lyfta goda exempel på politiker som vågat gå före i din kommun?

Skriv en text, skicka den till mig eller publicera den själv här på bloggen under taggen ”Supervalåret”.

 

Kategorier: Fördjupning 2 kommentarer

Vad värdesätter du med den ekologiska maten?

Skribent:

Krav, den svenska märkningen av ekologisk mat, sätter upp regler för vad som ska få bära det välkända Krav-märket. För konsumenten innebär det en garanti för att maten är producerad enligt ett regelverk som är striktare än de regler som gäller för konventionellt producerad mat. Detta vet de flesta om.

Vad inte lika många vet om är att Krav också ställer krav som går längre än det som enligt EU:s definition får märkas som ekologiskt. Det kan handla om hur länge ett djur får transporteras från gården till slakteriet eller hur stor del av året en kossa ska få beta utomhus.

Sedan i våras är jag invald i Kravs styrelse. Där ser jag min som min uppgift att representera de diskussioner och strävanden som Dyrare mat, nu står för, nämligen att mat måste produceras utan negativa konsekvenser för människor och miljö i hela världen. (För att förekomma eventuella frågor ska här sägas att Dyrare mat, nu! inte tar ställning för eller emot ekologiskt utan att vi strävar efter att minska matens miljöpåverkan oavsett enligt vilken definition den produceras.)

I morgon är det dags för styrelsemöte igen och inför det mötet skulle jag vilja ställa en fråga till er. Vad värdesätter du med den ekologiska maten? Vilka är de viktigaste mervärden som du skulle vara beredd att betala ett par extra kronor för?

 

Kategorier: Åsikt & debatt 9 kommentarer

När kommer de rättvisemärkta blåbären?

Skribent:

Bärbranchen är en smutsig branch. Av någon anledning så verkar inte de basala reglerna vi har i Sverige gällande arbetsmiljö, minimilöner eller grundläggande medmänsklighet gälla här. Regleringen kring bärplockningsverksamhet har ändrats i flera steg, och arbetstagarna blir allt mer utelämnade till arbetsgivarens goda vilja. (Eller i många fall ovilja.) År 2005 beslutade skattemyndigheten att bärbranchen inte skulle innefattas av normala skatteregler. Industrin började anställa arbetskraft från utländska bemanningsföretag med dispens från Skatteverket. När de Polska och Baltiska gästarbetarna började rata de usla arbetsförhållanden i den Svenska bärbranschen tog de asiatiska bärplockarna vid.

Under de de senaste åren har larmen avlöst varandra om bärplockarnas undermåliga arbetsförhållanden där de tvingas bo i trånga utrymmen, med dåliga sanitära förhållanden och har ingen möjlighet att åka hem förrän de har tjänat ihop till sin flygresa. Arbetsgivarna har i princip total makt och kontroll över arbetarna. Detta får mig att tänka på trafficing, illegal människohandel och slavarbete. Något som jag trodde avskaffades redan under 1800-talet. Något som inte hör hemma i 2000-talets Sverige.

Jag har tidigare varit stolt över att det inte finns rättvisemärkta närproducerade produkter i Sverige. Missförstå mig inte, det är fantastiskt att en organisation som Rättvisemärkt finns. En organisation som arbetar för att öka lönerna, begränsa barnarbete och höja levnadsstandarden för producenter och arbetare i utvecklingsländer. Men jag har också varit glad över att vi har kommit så långt med arbetsrätt- och lagstiftningar i Sverige så att vi inte behöver rättvisemärka produkter, eftersom allt indirekt är Rättvisemärkt. Fram tills nu.

Jag ska avluta detta inlägg med två uppmaningar:

Till Svenska faritrade: Ni gör ett fantastiskt arbete utomlands, men glöm inte vad som händer på hemmaplan!

Och till mig själv: Från och med nu och fram tills den dagen jag hittar rättvisemärkta blåbär i frysdisken så kommer jag att bojkotta svenska konventionella bär. (Såvida jag inte har plockat dem själv.)

Kategorier: Åsikt & debatt 2 kommentarer

Sam-åk till närmaste bonde

Skribent:

Du har två problem. Hur får du fler att ”skippa bilen under milen” och samtidigt öka kunskapen om hållbar mat?

Det var två av de frågor vi ställde till deltagarna under tre workshops vi genomförde tillsammans med Mattias från Skjutsgruppen under helgens Power Shift. Ett drygt hundratal deltagare hade samlats för att hitta lösningar till vår tids största utmaning – Klimatförändringarna. Tillsammans med Skjutsgruppen ledde vi en workshop på temat hållbar konsumtion. Otippat samarbete? Inte alls!

Precis som Dyrare mat, nu har Skjutsgruppen vuxit fram ur Facebook för att lösa ett konkret problem som orsakat av icke-hållbar konsumtion. Så vi tänkte: Undrar om vi kan slå två flugor i en smäll?

Under helgen brainstormade deltagarna en mängd lösningar på hur vi till exempel kan minska köttkonsumtionen och samtidigt göra det mindre läskigt att samåka. Eller hur vi minskar svinnet samtidigt som vi slipper onödiga varu- och persontransporter. Och idéerna flödade. Vad sägs till exempel om en radiokanal för samåkare med föreläsningar. Eller konversationskort för bilresan om köttkonsumtionens konsekvenser?

Eller – min favorit – en tävling mellan kommuner där invånarnas miljöinitiativ på ett tydligt sätt avgör kommunens placering. Minskat bilåkande och minskad köttkonsumtion och sänkt energiförbrukning prisas så klart.

En helg fylld av engagemang och inspiration. Ett stort tack till alla er som delade med er av era idéer.

 

 

Kategorier: Inspiration / Livsstil Inga kommentarer

Mot powershift

Skribent:

Idag åker jag (Elsa) och Linus norrut för att medverka i den årliga hållbarhetskonferensen powershift utanför Falun. Vi kommer att leda följande workshopsession:

”Utsläppen i Sverige minskar enligt miljöministern, men i dessa beräkningar inkluderas inte de utsläpp som vi svenskar bidrar till genom vår konsumtion. Att konsumera verkar vara nyckeln för att ta sig ur en ekonomisk kris, men till vilket pris förbrukar vi jordens resurser. Är de varor vi köper för billiga? Hur kan vi konsumera på sätt som spar på resurserna? Ja, vad är egentligen hållbar konsumtion?”

Vi har inte svaren på detta än, men förhoppningsvis kommer vi tillsammans en bit på vägen under helgen. Jag hoppas vi får se många av er där!

Kategorier: Tips Inga kommentarer

Även kontrollerade system har brister

Skribent:

Hos en ICA-grossist i Helsingborg har man upptäckt ett parti meloner med höga halter av det förbjudna bekämpningsmedlet Karbofuran. Detta ämne används främst vid insektsbekämpning, och är mycket giftigt. Endast 100g melon räcker för att barn ska drabbas av andningssvårigheter, och ämnet är egentligen förbjudet inom hela EU.

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/sydnytt/forgiftade-meloner-till-salu-pa-ica

Även ett kontrollerat system har brister. Hästköttskandalen i våras var ett tydligt exempel på detta. Det var ingen som hade beställt köttfärs innehållandes läkemedelspreparerat hästkött, men på något sätt så hade det ändå hamnat där. Det är ingen som vill ha frukt innehållandes kemikalier. Men så långe vi envisas med att alltid ha tillgång till alla råvaror, oavsett säsong, så kommer det alltid leda till import från andra länder. Länder som kanske har en liberalare livsmedelslagstiftning och varor som kräver långa distrubutionskedjor. Ju längre kedjan från jord till butik – desto större risk att något kan ha hänt på vägen i form av en ett extra köttslag i lasangen, ursprungsmärkning som försvann eller en extra kemikalie vilken var godkänd i ursprungslandet. Visst kan man i viss mån kontrollera att detta inte sker, men även i ett kontrollerat system kommer alltid den mänskliga faktorn leda till brister.

Så vad kan jag göra?

  •  Ät efter säsongens närproduerade varor. (Vi kanske faktiskt inte behöver importera melon  från Holland, mitt i den prunkande svenska skördesäsongen.)
  • Välj KRAV-märkt. (KRAV har hårdare kontroller av sina produkter och det råder totalförbud för alla typer av kemiska bekämpningsmedel.)
Kategorier: Åsikt & debatt Inga kommentarer