klimat « Dyrare mat, NU!

Sam-åk till närmaste bonde

Skribent:

Du har två problem. Hur får du fler att ”skippa bilen under milen” och samtidigt öka kunskapen om hållbar mat?

Det var två av de frågor vi ställde till deltagarna under tre workshops vi genomförde tillsammans med Mattias från Skjutsgruppen under helgens Power Shift. Ett drygt hundratal deltagare hade samlats för att hitta lösningar till vår tids största utmaning – Klimatförändringarna. Tillsammans med Skjutsgruppen ledde vi en workshop på temat hållbar konsumtion. Otippat samarbete? Inte alls!

Precis som Dyrare mat, nu har Skjutsgruppen vuxit fram ur Facebook för att lösa ett konkret problem som orsakat av icke-hållbar konsumtion. Så vi tänkte: Undrar om vi kan slå två flugor i en smäll?

Under helgen brainstormade deltagarna en mängd lösningar på hur vi till exempel kan minska köttkonsumtionen och samtidigt göra det mindre läskigt att samåka. Eller hur vi minskar svinnet samtidigt som vi slipper onödiga varu- och persontransporter. Och idéerna flödade. Vad sägs till exempel om en radiokanal för samåkare med föreläsningar. Eller konversationskort för bilresan om köttkonsumtionens konsekvenser?

Eller – min favorit – en tävling mellan kommuner där invånarnas miljöinitiativ på ett tydligt sätt avgör kommunens placering. Minskat bilåkande och minskad köttkonsumtion och sänkt energiförbrukning prisas så klart.

En helg fylld av engagemang och inspiration. Ett stort tack till alla er som delade med er av era idéer.

 

 

Kategorier: Inspiration / Livsstil Inga kommentarer

Kan man klimatcertifiera kött?

Skribent:

Ja, det kan man! Svenskt Sigill har just gjort det, och då måste det ju vara möjligt. Nu ska jag berätta mer om varför vi har tagit detta initiativ och varför vi väljer att sticka ut hakan med nötköttet.

Klimatcertifieringen är ett sätt för producenter att visa upp för konsumenter vilka åtgärder som man gjort på gården för att minska klimatpåverkan i produktionen. Systemet kommer ur ett projekt som drivits sedan 2007 av Svenskt Sigill och KRAV, där vi gemensamt och tillsammans med forskare tagit fram underlag, regler och stödmaterial för producenterna. Systemet bygger på att producenterna ska minska klimatpåverkan och för nötköttsproducenterna innebär det femton skarpa regler för nötköttsproduktionen som gör att utsläppen av klimatgaser minskar.

Nu är det ju svårt att minska utsläppen från nötkreaturen, en mycket stor andel av utsläppen kommer från de idisslande djurens rapande och det går inte att få bort. Istället får man arbeta med andra saker som att djuren ska vara friska och växa stabilt och lagom snabbt så att utsläppen slås ut på så mycket kött som möjligt. Dessutom stimulerar reglerna till en grovfoderbaserad och betesbaserad uppfödning. Det gör också att man får nyttigare kött, öppna landskap och biologisk mångfald i odlingslandskapet. Djuren ska födas upp utan soja i fodret vilket är mycket viktigt för att minska trycket på regnskogarna. Till sist styr reglerna så att producenten ska hushålla med energi och kväve och arbeta för mer icke-fossil energi i produktionen.

Det här är ett viktigt steg för producenterna att ta, och klimatcertifieringen är ett sätt för producenterna att ta ansvar för klimatfrågan. Vi vet att många menar att man inte kan klimatmärka kött, att det skulle vilseleda konsumenterna. Och då vill vi berätta, att klimatcertifieringen inte är tänkt som det enda redskapet för att få till en uthållig produktion och konsumtion. Det finns många aktörer som gör sitt jobb och berättar för konsumenter hur man bör tänka när man konsumerar kött och det är bra. Vi tror att det fortsättningsvis kommer finnas människor som äter nötkött även om det sker i mindre mängder, och då ska de kunna välja det kött som är minst skadligt för miljön och som bidrar till positiva effekter på landskap, biologisk mångfald och resursutnyttjande. Klimatcertifieringen är ett viktigt steg på vägen dit, ett steg bland många andra.

Svenskt Sigill har valt att ta fram en klimatcertifiering för alla de produkter som kan certifieras. Produkter som redan nu är klimatcertifierade är t ex sallat, örter, tulpaner, mjölk, frilandsodlade grönsaker samt griskött. Snart kommer bär och fler grönsaker. En av de största aktörerna som gått igenom klimatcertifieringen är Findus, där alla svenska frilandsodlade grönsakerna är klara och marknadsförs med Svenskt Sigills tilläggsmärke. Det finns en potential här. Om alla Sigillcertifierade tomatproducenter lade om till klimatcertifierat så skulle klimatgasutsläppen minska med 1 300 ton CO2, och då ska man veta att många redan är på gång och har gjort flera av de stora åtgärderna i certifieringen. Nötköttet är svårt, det vet vi, utsläppen minskar inte så mycket som för andra produktgrupper. Men om man menar allvar med att erbjuda klimatcertifiering för livsmedel, då måste köttet med.

Till sist vill vi säga att vi säkert kommer bli kritiserade för detta, men vi tror verkligen på de små stegens framgångar. Internationellt har man ögonen på vad vi gör här i Sverige, klimatcertifieringen ses som ett pragmatiskt system där man verkligen kan visa på minskad klimatpåverkan. Det viktiga nu är att etablera systemet och att låta det växa successivt, lära oss mer och utveckla reglerna allt eftersom. Vi vill göra det på ett öppet sätt och välkomnar diskussion och dialog.

Anna Richert och Linda Cederlund
Svenskt Sigill

Kategorier: Åsikt & debatt, Gästskribenter 5 kommentarer

Eskil: ”Livsmedelsverket får börja om processen”

Skribent:

Många röster har höjts när det gäller de miljösmarta kostråden som fått kritik av kommissionen. De uppgifter som cirkulerar om regeringen har stoppat kostråden är dock felaktiga. Tvärtom om välkomnas initiativ som stärker konsumenternas medvetenhet om mat och miljö.

När Livsmedelsverket gjorde bedömningen att kostråden skulle notifieras i EU blev det automatiskt regeringen som skulle svara på EU-kommissionens synpunkter. Efter en tids brevväxling hamnade vi tillslut i ett läge där vi riskerade att få urvattnade kostråd som skrivits av politiker, inte av våra experter på myndigheterna. Regeringen valde då att avbryta notifieringen i EU för att låta Livsmedelsverket börja om processen.

Denna avbrutna notifiering har sedan målats upp som att regeringen har ”stoppat” de miljösmarta kostråden. Här vill jag vara väldigt tydlig: varken jag som Landsbygdsminister eller regeringen som helhet har framfört några synpunkter på de kostråd som livsmedelsverket tagit fram, tvärtom om välkomnas initiativ som stärker konsumenternas medvetenhet om mat och miljö. De kostråd som artikelförfattarna nu sprider på sina hemsidor finns numera också på Livsmedelsverkets egen hemsida.

Däremot välkomnar jag att ni åtar er att sprida kostråden. Sverige är på många sätt ett föregångsland när det gäller mat och miljö. En svensk liter mjölk ger bara upphov till hälften så mycket utsläpp av växthusgaser som en genomsnittlig liter mjölk i världen. Vi har höga krav på miljöhänsyn och skydd av grundvattnet, en av världens högsta koldioxidskatter och bland världens mest ambitiösa klimatmål.

Med visionen Sverige – det nya matlandet vill vi lyfta fram de svenska mervärden som svensk mat bidrar till. Förutom de öppna landskapen, jobb och levande landsbygd, bevarande av kulturlandskap, högre djurskydd, salmonellafrihet och återhållsam antibiotikaanvändning så skapar svensk matproduktion en biologisk mångfald som i vissa ängsmarker kan jämföras med Amazonas regnskogar. Dessutom bidrar svenska bönder till klimatomställningen genom metangasproduktion som utvinns från bondens dyngbrunn och skogens restavfall. Här finns den stora potentialen att vända hela livsmedelsproduktionen från miljötärande till miljöbärande. Men redan i dag bidrar den svenska bonden till miljövinster i samhället.

Att konsumenternas medvetenhet ökar och att fler aktörer i samhället bidrar till att skapa det hållbara samhället jag och regeringen arbetar för är avgörande för att nå miljömålen och bevara matproduktion i Sverige. Därför är det med glädje jag ser det stora engagemang och den livfulla debatt som Livsmedelsverkets kostråd skapat. Det är avgörande både för miljön och för den svenska landsbygden att engagemanget, kunskapen och egna initiativ fortsätter och förstärks.

Jag välkomnar därför alla initiativ som vill bidra till bättre miljö, svensk matproduktion, levande landsbygd och en som har en tro på konsumentens vilja och förmåga att bidra.

Eskil Erlandsson, landsbygdsminister (C)

Kategorier: Åsikt & debatt 2 kommentarer

[Pressmeddelande] Ger ut regeringens stoppade kostråd

Skribent:

Tankesmedjan Dyrare mat, nu!, Naturskyddsföreningen, Sveriges Konsumenter och ABF publicerar idag Livsmedelsverkets förslag till miljösmarta kostråd som regeringen stoppat. I en debattartikel på SvD Brännpunkt skriver man att syftet är att uppmana regeringen att våga gå före på miljöområdet i EU.

– Trots att regeringens egen klimatproposition talar om vikten av att vi minskar matens miljöpåverkan så vågar inte Sveriges regering ta strid för miljöfrågorna på EU-nivå, säger Linus Källander, initiativtagare till tankesmedjan Dyrare mat, nu. Sverige inte har råd att vänta på politiker som inte vågar ta ansvar och fatta nödvändiga men obekväma beslut.

Det var i mitten av november förra året som beskedet från Regeringskansliet kom att de miljösmarta kostråd som Livsmedelsverket tagit fram skulle stoppas. Anledningen var att en tidigare version av kostråden hade rått konsumenter till att välja närproducerad mat, av hänsyn för miljön. EU-kommissionen ansåg dock att råden stod i strid mot principen om fri rörlighet på EU:s inre marknaden. Trots att Livsmedelsverket omformulerade råden efter Kommissionens synpunkter ville Sveriges regering inte gå vidare och få råden godkända av EU.

Nu publiceras istället Livsmedelsverkets miljösmarta kostråd av fyra organisationer som alla strävar efter den mat vi äter ska vara producerad på ett sätt som inte äventyrar möjligheten att försörja befolkningen i framtiden. På organisationernas hemsidor kan kostråden som regeringen ville stoppa laddas ner för alla som vill läsa.

– Vi sprider de miljösmarta kostråden därför att vi tycker det är viktigt att ge konsumenter de verktyg de behöver för att fatta medvetna beslut i butiken, säger Linus.

För ytterligare upplysningar, kontakta

Linus Källander
Tankesmedjan Dyrare mat, nu!
0733 761462

Kategorier: Åsikt & debatt 2 kommentarer

Eftertanke också i kritiken

Skribent:

Det pågår mycket debatter om LCHF just nu. Det är ett av de trendande twitterorden och det står om det i tidningarna. Det är en välkommen debatt som lyfter perspektiv som vi haft med länge. Är den mängden kött realistisk ur klimatperspektiv?

Vi har diskuterat LCHF mycket inom Dyrare Mat Nu!. Under en period kändes det som att det var det enda vi diskuterade. Vi skribenter skrev texter om minskad köttkonsumtion och kommentarerna handlade om att minska på kolhydraterna istället. Det har varit roliga och bra diskussioner till stor del, men det har funnits en del i debatten som har varit svår. Och det är intensiteten i vissa LCHF företrädares argumentation, när man inte ser det som en diet eller som ett kostval utan som något som botar och helar de sjuka och som väcker massan från konspirationer och vanföreställningar. Jag har hört argument som att man kan se på någon som ätit kolhydrater till lunch att de är mindre intelligenta än de var före lunch. Att det är kolhydraterna som orsakar i stort sätt alla sjukdomar, som gör barn ointelligenta med mera. Jag diskuterar gärna alla former av kostalternativ, men när det handlar om att den ena sidan egentligen vill skada barn blir det svårt.

MEN, för de allra flesta är detta ett sätt att tänka på vad man äter. Ett sätt att ta kontroll på vad som lagas och vad man får i sig. Något som inte upptar dagens alla tankar utan stunden före middagsbeslutet. De som känner sig nöjda och friskare med sin nya kost ska naturligtvis fortsätta. Risken finns att det nu blir en debatt där man från andra hållet tillskriver folk åsikter de inte har och blir dramatisk i sin bild av vad konsekvenserna kan bli.

Det finns självklart de som äter LCHF på ett hållbart sätt. Det är den omedvetna överkonsumtionen av klimatbelastande varor som vi tillsammans måste arbeta med. Familjerna som har fem kilo köttfärs och femton färdigrätter i kundvagnen och fyller på med läsk tills vagnen är full. Att de tror att de handlar billigt och smart därför att de åker till lågpriskedjorna är något vi verkligen ska lägga energi på att motverka.

Det handlar inte om att hitta den ultimata lösningen som passar för alla och som ensamt räddar planeten. Det handlar om att se hur man själv kan göra det så bra som möjligt. Jag vill inte sluta med ris. Därför äter jag betydligt mindre kött och köper mycket lite kläder. Några slutar köra bil. Andra stänger av uppvärmningen i rum som inte används hela tiden. Om fler känner sig uppmuntrade istället för ifrågasatta, kommer garanterat mer att bli gjort. Må så ske!

 

Kategorier: Åsikt & debatt 10 kommentarer

Brasilianskt naturbeteskött – den största klimatboven?

Skribent:

Det ”klimatsmarta” naturbetesköttet från Brasilien har mer än 3 ggr större klimatpåverkan än svenskt naturbeteskött, visar en ny studie av SIK.

Naturbeteskött är vanligtvis ett relativt klimatsmart alternativ på tallriken. Detta eftersom korna hjälper oss att behålla våra öppna landskap, samt att betesmarkerna samlar in koldioxid från atmosfären som sedan binds i marken.

Men för att skapa betesmarker till det brasilianska naturbetesköttet, skövlas stora delar av Amazonas regnskog. Denna eldas sedan upp och släpper ut massor av koldioxid till atmosfären. Sedan skall köttet dessutom fraktas ett halvt jordklot innan det hamnar i på tallriken hemma i Sverige.

När du väljer kött, köp svenskt naturbeteskött!

http://www.atl.nu/Article.jsp?article=59101&a=Importerat%20k%F6tt%20dold%20klimatbov

Bild från: fotoakuten.se

För mer mat- och klimatprat: unt.se/elsasklimatprat

Kategorier: Åsikt & debatt 1 kommentar

Priset för att äta sig mätt

Skribent:

Mikael Färnbo Dagens Arena har publicerat en nyanserad och läsvärd artikel om de stigande globala matpriserna. Artikeln talar mycket för sig själv och rekommenderas för vidare läsning.

2010 har alltså konstaterats passera de rekordhöga priserna från 2007-2008 då världen senast såg matuppror på flera håll i världen. Men även om orsakerna är snarlika är följderna den här gången annorlunda. Bland annat förklaras ofta matpriserna vara en utlösande faktor för revolutionerna i Tunisien och Egypten.

Flera faktorer pekas i artikeln ut som kritiska: Vädret, sannolikt påverkat av mänskligt orsakade klimatförändringar, är den akuta anledningen. Men även ett stort oljeberoende i matproduktionen orsakar stigande matpriser i takt med att priset på olja stiger.

Med stigande matpriser ökar också spekulationerna på jordbruksmark och på mat som handelsvara. Nya aktörer som drar vinning av stigande matpriser kommer alltså in på marknaden. Och följderna låter inte vänta på sig. Annika Söder på FAO förklarar:

– Ett land stänger exporten för att klara av att föda sin egen befolkning, vilket man kan förstå. Men då stiger priserna på världsmarknaden vilket skapar problem på andra ställen.

Annika Söder, Foto: FAO

Annika Söder, Foto: FAO

Och som så ofta är det världens fattiga som får bära det tyngsta lasset. I och med att många rika länder, med effektiva industrijordbruk, exporterar mat så tjänar de snarare på globala prishöjningar. I alla fall kortsiktigt. (Ett faktum att ha i åtanke när debatten om höjda matpriser höjs även här hemma i Sverige)

Sett ur ett vidare perspektiv ser vi alltså att allt efter som att produktionen globaliseras och effektiviseras blir försörjningen allt mer känslig för faktorer som står utom ett lands eller människors egen kontroll.

Ett utmärkt exempel lyftes i förra veckans Dokument Utifrån i SVT där Etiopiens jordbruks minister säger att man strävar efter att gå från att 80 procent som lever av lantbruksnäringen till cirka 10 procent. För att lyckas säljer staten land till utländska investerare som etablerar gigantiska jordbruksfabriker som producerar mat för export.

Landet bygger alltså upp ett beroende av att maten som krävs för att försörja landets befolkning måste köpas på den globala marknaden. En ordning som fungerar så länge du kan köpa mat billigare än du säljer, med så fort marknaden rubbas börjar landets ekonomi blöda.

Annika Söder på FAO avslutar intervjun med Dagens Arnea med att svara på frågan vad som krävs för att åstadkomma förändring:

– Till syvende och sist är det ju upp till medlemsländerna (i G8, G20 och EU). Regeringarna och de befolkningar som väljer dem måste vara modiga. Om alla i världen ska kunna försörja sig, äta sig mätta och ha en hyfsad levnadsstandard så kommer det att krävas att vi, i den rika världen, gör vissa uppoffringar.

– De är en grundläggande fråga i alla de här globala ödesfrågorna: Hur långt kan nationalstaten komma? Vilken regering visar mod och vågar säga att det är dags att reducera vår levnadsstandard, för annars kommer hela världen gå över styr?

– Det är ju samma diskussion som i klimatfrågan, frågorna är intimt förknippade. Två globala ödesfrågor, helt enkelt.

Kategorier: Fördjupning 1 kommentar

Cancun – Kommer det att hända något?

Skribent:

Frågan är om de över 190 representanter som samlats i Cancun kommer att komma fram med något som kommer att kunna påverka framtida klimat och miljöproblem till det bättre. Frågan är också vad de egentligen vet och vad de egentligen vill.

Mötet handlar, eller borde i all fall handla till stor del om livsmedelproduktion och skog.

Livsmedelsproduktionen är en av de verkligt stora källorna till växthusgaser. Allra mest växthusgaser producerar animalieproduktionen som enlig FAO står för 18 % av växthusgaserna. (1) Enligt World Watch Institute är den siffran mycket högre, 51 %. Djurhållningen bidrar med minst 32 564 miljoner ton CO2e per år. (2)

Animalieproduktionen är dessutom den främsta drivande kraften bakom ödeläggelsen av Amazonas regnskogar och delvis bakom ödeläggelsen av regnskogen i Sydostasien.

Fattiga länder med Kina i spetsen blir rikare och vill lägga sig till med västerländsk livsstil och kostvanor. Animalieproduktionen ökar vilket måste betraktas som en katastrof för klimatet, regnskogarna och den biologiska mångfalden. Kina var så sent som 1994 världens största sojabönsexportör men är nu världens största sojabönsimportör. Djuren i animalieproduktionen äter upp sojan och Kinas köttkonsumtion ökar stark. Detta samtidigt som världens befolkning ökar. Dessa fakta är mycket oroande för framtiden både ur klimatsynpunkt, för de sista regnskogarna och den biologiska mångfalden och på andra sätt.

Det verkar omöjligt att komma ifrån det faktum att ökat ekonomiskt välstånd ökar destruktionen av naturen och utsläppen av växthusgaser.

När världsekonomin är på topp ökas köttproduktionen och regnskogsavverkningen ökar kraftigt. Ett alltför sällan diskuterat ämne är att politiker gynnar produktionen av animalier genom subventioner och på andra sätt. Skattebetalare som handlar vegetabiliska födoämnen betalar alltså animalierna till stor del.

Som jag kan se det finns det inget moraliskt försvar att konsumera animalieprodukter som innebär en ödeläggelse av regnskog. Om man köper animalieprodukter som inte är ekologiskt producerade innebär de sannolikt en ödeläggelse av regnskog pga. att djuren äter importerade kraftfoder och samtidigt orsakar stora utsläpp av växthusgaser. Att vi på 50 år minskat regnskogsarealen från 30 % av jordens yta till ca 5-6 % idag är kvalificerat framtidsmord och står för mig som het kandidat som mänsklighetens allvarligaste framtidsbrott och den mänskliga aktivitet som har störst negativa påverkan på framtida liv på jordens yta. I denna process har vi också utrotat miljoner med växter och djur och förändrat jordens atmosfär och klimat. En trolig siffra för hur många arter vi utrotar per dag i nu läget är 300 – 1000. Kankse fler. Inte bara regnskog faller. Den totala ytan skog på jorden minskar ständigt.

Så kallat ”svensk kött” är inte särskilt svensk när djurens vävnader är uppbyggda av soja från Brasilien och andra importerade kraftfoder. Detta kanske kunde anmälas som falsk marknadsföring. Det minsta man kan säga är att det är missvisande. Likaså är mejeriprodukterna en stor bov. Mjölken är till viss del omvandlad soja och inte som den borde svenskt gräs. Sverige importerar årligen ca 300 000 ton soja från Brasilien. (3)

Om Cancunmötet vägrar att ta in dessa aspekter lär mötet inte bli en framgång. Tyvärr är det så att det är svårt för människor att se sanningen och svårt att ändra våra vanor. Man gör det lätta svårt när man inte vill. De delegater som själva lever på ett sådant sätt att det kostar framtiden kommer knappast att fatta beslut som är framtidsbeslut. Många lever i förnekelse om verkligheten. Några av de viktigaste besluten vi behöver från Cancun finns:

  1. Världens sista regnskogar måste skyddas.
  2. Återplanering av avverkade skogsområden.
  3. Utsläppen av koldioxid måste ner. T ex genom ökade skatter eller avgifter på flygresor och närproduktion av livsmedel, utfasning av fossila bränslen och satsning på förnyelsebara energikällor och minskning av slöseriet med energi.
  4. Jordbruket måste gå över till att producera mer växtföda för människor i stället för att gå omvägen via djuren.
  5. Kunskap om hur man lever på en balanserad växtföda skall vara lättillgänglig.

Ett grandiost problem som jag ser det är att politiker inte vill göra något åt klimatproblemet eftersom sådana åtgärder minskar den ekonomiska tillväxten. Att animalieprodukter är subventionerade är helt förenligt med ekonomisk tillväxt. Subventionerna innebär ökade arealer jordbruksmark, ökad användning av kemikalier, maskiner och fossila bränsle, ökad sjukdom, ökad sjukvård, ökad medicinering osv. dvs. sådant som ger ekonomisk tillväxt.

Politiker gillar handel med andra länder även om detta innebär bl. a ödeläggelse av världens regnskogar och stora mängder växthusgaser. Handel är viktigare än hållbarhet. Om det inte varit det hade importen av kraftfoder producerad i Amazonas eller Sydostasien på avverkad regnskogsmark varit förbjuden. Likaså gynnar bilism och vägbyggen den ekonomiska tillväxten jämfört med järnvägar och cykelvägar. Det är pengar som gäller. Vårt ekonomiska system verkar inte vara kompatibelt med hållbarhet eftersom det hela tiden uppmuntras till ökad konsumtion och ökade transporter. Det mest värdefulla vi har på jorden nämligen orörd natur har inget ekonomiskt värde i vårt nuvarande ekonomiska system och räknas inte. Bara när den är omvandlad till varor uppstår ett värde. Få politiker kan tänka i andra termer än ekonomisk tillväxt.

Mer sannolikt än radikala beslut i Cancun är handling på gräsrotsnivå.

Den som är medveten kan i alla fall välja vad hon/ han vi konsumerar och lever. Vi kan inse att användande av fossila bränslen, animaliekonsumtionen och nerhuggningen av världens skogar inte är hållbart. Vi kan undvika att flyga och köpa föda som är transporterad med flyg, att köra bil, att minimera och styra vår konsumtion, isolera våra hus, skaffa solpaneler och solceller, gå med i Omställningsrörelsen, upplysa och uppmuntra andra m.m.

Viktigast av allt är kanske att vi kan välja att köpa vegetarisk mat, närodlat eller ännu bättre odla själv. Även ekologiskt producerad animaliska produkter ger ett högt utsläpp av växthusgaser. Oftast bara något lägre än konventionellt. Men de innebär i alla fall inte någon direkt påverkan på regnskogsavverkningen. Skillnaderna i utsläpp av växthusgaser mellan ekologisk och konventionellt producerad föda och blandkost vs. växtföda illustreras i bilden nedan översatt till körda km med en BMW modell 118d som släpper ut 119g CO2 per km. (4,5)

Ref:

  1. FAO; Livestock’s Long Shadow, 2006 www.fao.org
  2. World Watch Institute. World Watch Magazine Nov-Dec 2009 www.worldwatch.org/files/pdf/Livestock%20and%20Climate%20Change.pdf
  3. Holm, Jens & Jokkala, Toivo; Djurindustrin och klimatet EU blundar och förvärrar. 2007
  4. http://www.foodwatch.de/foodwatch/content/e10/e17197/e17201/e17219/foodwatch-Report_Klimaretter-Bio_20080825_ger.pdf s.12 eller
  5. http://vegetarforening.dk/content/brochurermaterialer
  6. MacDonald, Mia Where’s the Beef? Cancun Climate Conference Should Take Animal Agriculture Seriously www.huffingtonpost.com/mia-macdonald/at-cancun-wheres-the-beef_b_790836.html
  7. Filmen Meat the Truth
Kategorier: Åsikt & debatt, Tema: COP16 2 kommentarer

Reflektioner från Cancún

Skribent:

Tänk er en före detta mangroveskog på randen till den näst största regnskogen i Latinamerika. Ta bort mangrovevegetationen och kör dit en förfärlig massa sand. Bygg ett 50-tal enorma hotell och en flygplats med direktavgångar till de flesta stora Nordamerikanska städer med badsugna invånare. Där har du Cancún. Flyg sedan dit 15000 delegater (varav en förvånande stor andel representerar ngo’s), så har du COP-16.

Så i någon mening handlar COP-16 om allting som Cancún inte är.

Själv är jag här för att koordinera FAO’s delegation. Som FN-organisation deltar vi inte i förhandlingarna, men vi har fullt upp med en mängd events som organiseras mer eller mindre direkt länkade till förhandlingarna. Jag har rapporterat en del av dessa på min FAO blogg.

Jämfört med Köpenhamn har frågor som rör mat och jordbruk klivit framåt rejält. Visserligen inte i förhandlingarna, eftersom man fokuserar på de områden där man hoppas på avslut i Cancún. Därmed förpassas jordbruksfrågorna till framtida förhandlingar. Undantaget är förstås REDD+, dvs Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation. Det är uppenbart att framgång i REDD+ kommer i hög grad att bero på förändringar inom jordbruket, se t.ex. här.

Men det är utanför förhandlingarna man märker hur mat och jordbruksfrågorna har avancerat. Agriculture and Forest Days drog storpublik. Jag var just i en paneldiskussion om fortsatt arbete efter The Hague conference i november, se här. Det finns ett genomgående tema i sidomöten att vi måste åstadkomma högre produktivitet, bättre food security och mindre klimatpåverkan i jorbruket. Det vill säga, vi kan inte isolera de resurser som kan göras tillgängliga genom klimatfinansiering, utan vi måste kombinera resurser från flera politikområden.

Detta är också ett grundtema i FAO’s rapport om Climate-smart Agriculture.

Nu väntar alla på svaret ifall det är möjligt att nå ett avtal i Cancún. Läget verkar vara mycket bättre än i Köpenhamn. Det står mellan att hålla fast vid nationella positioner om tex finansiering, mot att man måste nu visa på någon form av framgång ifall processen skall behålla sin trovärdighet.

Bloggat av Peter Holmgren, FAO.

Kategorier: Fördjupning, Tema: COP16 1 kommentar

Klimatbovarna i din matkasse

Skribent:

I måndags den 29/11 startade klimattoppmötet i Cancun. Vi hoppas alla på bättre resultat än vid fiaskot under COP15 i Köpenhamn förra året. För att genomföra de omställningar som krävs för en hållbar planet måste vi jobba på alla plan. Detta innebär inte bara en utmaning för politikerna i Cancun, det är dags att även vi konsumenter börjar tar vårt ansvar för klimatförändringarna!
Maten står för 30 % av växthusutsläpp .
Varje svensk förbrukar 8 ton koldioxid per pers /år. Enbart maten står för 3,5 ton, och då är inte importerade varor inräknade så siffran ligger troligtvis mycket högre. I ett hållbart samhälle, där vi inte exploaterar jordens resurser, kan vi förbruka max 1 – 2 ton koldioxid per pers / år.
Alla måste vi ändå äta, så ett bra sätt att minska sin klimatpåverkan är att börja med maten.
Här är de största klimatbovarna i matkassen:

Ris
Risodlingar bidrar till stora metangasutsläpp i atmosfären. Bor man i Sverige så kan man lika gärna använda matvete, pasta, potatis och bulgur istället.

Exotiska frukter och grönsaker
Flygfrakt orsakar 200 ggr mer utsläpp än båtfrakt.
Produkter med kort hållbarhet, ex jordgubbar, avocado och mango, är troligtvis flygfraktat.
Bananer fraktas ofta i kylbåtar vilka är mycket mycket mer energikrävande än vanliga
fruktbåtar för exempelvis apelsiner.

Mejeriprodukter och kött
Köttindustrin idag, inkl. mejeriprodukter står för 18 % av alla utsläpp av växthusgaser.
70% av all svensk åkermark används för odling av djurfoder.
Nötkött – Såvida du inte köper naturbeteskött, så består fodret ofta av importerad genmodifierad soja och majs. Dessa grödor odlas ofta på mark där regnskog skövlats, vilket hotar den biologiska mångfalden. Kyckling och fläskkött har lägre klimatpåverkan än nötkött. Deras foder består dock också av soja och majs som vi människor skulle kunna äta direkt istället, vilket skulle bli betydligt energisnålare.

Palmolja
Finns i buljonger, kakor, pulversåser, soppor, färdigmat, och halvfabrikat.
Även här skövlas regnskog ned för att skapa odlingsmarker för oljepalmer.
Ofta maskeras palmolja i innehållsförteckningen under namnet ”vegetabilisk olja.”

Fisk från utfiskade bestånd.
90 % av alla matfiskar kommer från ohållbara bestånd. Till 1 kg odlad lax krävs 2,5 kg fiskad fisk som foder. MSC-märket är en certifiering för fisk från hållbara bestånd och WWF har på sin hemsida en lista över fisksorter det fortfarande finns gott om.

Butiksbakat bröd
Det ”butiksbakade” brödet är ofta frysta helfabrikat som har rest långt i energikrävande kyl- och frysbilar, och som sedan värms upp i butiken för att ge sken av att vara butiksbakat.

Allt detta kan man tänka på i affären, men kanske den största klimatboven av alla är svinnet. 10% av all mat i restauranger och 20% av maten i offentliga kök slängs idag. Detta motsvarar 10 – 30 000 ton eller 200 – 600 milj kr per år. Om vanliga hushåll skulle räknas in så skulle siffran bli betydligt högre.

Du påverkar både din egen och andras framtid varje gång du går in i mataffären.
Ingen kan rädda världen ensam, men alla kan göra någonting!

Läs mer om mat och klimat på: http://www.unt.se/blogg/blogg.aspx?blogg=573445

Elsa

Bild från: fotoakuten.se

Kategorier: Åsikt & debatt, Tema: COP16 4 kommentarer