Ekoreko skolmat « Dyrare mat, NU!

Ekoreko skolmat

Skribent:

För några år sen började jag arbeta som ”ekorekokock” i ett litet skolkök med stora ambitioner. Vi ville göra en Jamie Oliver, och få eleverna med oss i kampen mot fördumning och dålig livsmedelskvalitet. Dessutom behövde en del av föräldrarna smörjas, eftersom de kunde uppleva skolmaten som lite underlig. För att få en positiv stämning krävdes tydlighet och dialog, insyn och lyhördhet. Man tjänar inget på att banka folk i huvudet med att något ”är nyttigt”.

Tyvärr har media inte varit det minsta intresserade av att visa upp skolköket som gott exempel, trots att flera försök gjorts. Det har hellre skrivits spektakulära artiklar om skräckexempel. Eleverna fick sig dock en tankeställare när de jämförde sin skolmat med andras genom Matakuten på tv…

Steg 1, att skriva en policy eller vision. En vision som är tillräckligt byråkratisk för myndigheter och kommun, kortfattad nog för att föräldrar skall orka läsa och ta till sig samt  så inspirerande att den kan vara till glädje. Ungefär så här blev det:

Skolköket serverar varje skoldag lunch beräknad till 65 personer. Två deltidsanställda ansvarar för alla i ett storkök förekommande sysslor. Specialkost serveras till vegetarianer (kött/fiskdagar), vegan, glutenintolerant samt laktosintoleranta.

Med en kost bestående av största delen grönsaker, spannmål och baljväxter kan en ny generation på ett tidigt stadium lära sig att uppskatta detta, något som är högaktuellt med tanke på dagens diskussioner angående barns och ungdomars matvanor. Även den globala frågan är aktuell i detta fall, på ett mycket påtagligt pedagogiskt sätt visas  alternativ till den stora köttkonsumtionen.

Tyngdpunkten ligger på vegetariskt kost, kompletterat med en eller två dagar nöt/lamm/vilt/fisk per vecka, helst från närområdet. Olika typer av baljväxter är annars vanligt förekommande. Flera typer av sallad samt knäckebröd/smör erbjuds varje dag. Soppdagar finns det nybakt bröd. På fredagar serveras efterrätt.

Maten lagas i allmänhet från rena råvaror, med ytterst få halv/helfabrikat. I princip alla råvaror är av ekologisk kvalitet, och i mån av tillgång prioriteras närodlade produkter. Återigen en pedagogisk vinst, att kunna visa på att maten kommer från närområdet, istället för att ha transporterats långväga. Ofta känner flera av eleverna t o m den som odlat råvarorna.

Måltidssituationen bör präglas av lugn och ro, därför äter eleverna i två omgångar. Bordservering gör att rörelsen i matsalen minskar. Rummet dekoreras enkelt, efter de olika årstiderna. Personalen presenterar maten för, och läser en enkel bordsvers med, de yngre eleverna före måltid. Alla elever skall närvara i matsalen, därför äter samtliga något till skollunch.

Matsedel kommer inte ut till eleverna i förväg, detta för att slippa onödig positiv eller negativ förväntan, och för att ge köket större utrymme till förändringar i det redan planerade. Däremot kan föräldrar som önskar detta få en preliminär matsedel via mail.

Skolköket strävar överhuvudtaget efter att ha en dialog med föräldrarna och ge dem en viss insyn, genom att föra samtal angående t ex matsedelns innehåll och dela ut recept, både via skoltidning och efter förfrågan. Under allmänna föräldramöten brukar kökets vision (någon gång per år) presenteras.

Enkelt och kort sammanfattat ser visionen eller filosofin ut ungefär som följer: mycket grönsaker/rotfrukter, mer baljväxter och mindre kött, lagat från råvaror av ekologisk kvalitet, närodlat, vackra färger, doftande mat, god smak, glad personal… Och förhoppningsvis mätta, glada barn!


.

Kategorier: Åsikt & debatt, Fördjupning
Dela

Etiketter: , ,