Vi kräver dyrare mat, NU! « Dyrare mat, NU!

Vi kräver dyrare mat, NU!

Skribent:

Vi har tröttnat på den bittra eftersmaken av billig mat, av förstörda ekosystem, överanvändning av konstgödsel och bekämpningsmedel och minskad biologisk mångfald. Konsekvenserna av jakten på billig mat är förödande. Den driver oss mot ett läge där vi alla är förlorare.Vi kräver dyrare mat, NU!

För en månad sedan startade Facebook-initiativet Dyrare mat, NU. På bara 10 dagar hade över tusen personer genom sitt medlemskap i gruppen manifesterat budskapet att de inte accepterar den billiga matens negativa konsekvenser. Idag har över 3000 personer slutit upp bakom kravet och allt fler ansluter sig!

En del blir kanske provocerade av artikelns rubrik. Bra, det är just vad vi vill. Vi ska förklara vad vi menar och vad vi vill åstadkomma.

Vi vill skapa förståelse för matens verkliga pris

Priset vi betalar för jakten på låga matpriser har lyfts i såväl traditionella media som på internet genom avslöjanden om misshandlade julgrisar, reportage om brasilianska lantarbetares skador av bekämpningsmedel och holländsk paprikaodling vars utsläpp av koldioxid är enorma. Det var upprörande avslöjanden om vad som ligger bakom de allt billigare priserna på vårt dagliga bröd. Hur våra val av livsmedel i butiken hänger ihop med människors och djurs välfärd, miljöförstöring och klimatförändringar över hela jordklotet.

Sedan slutet av 40-talet har livsmedelsproduktionen industrialiserats, specialiserats och globaliserats för att få fram billig mat. Priserna har pressats med hjälp av kemiska insatsmedel, rovdrift på jord och regnskog, och undanträngande av familjejordbruken för att ge plats åt storskalig industriell produktion och monokulturer. Ta tomaten till exempel. Den har blivit stapelingrediens i våra sallader – året om. Fast om den produkt som finns i våra butiker så här års har så mycket annat gemensamt med en riktig tomat än färg och form är väl tvivelaktigt. Den som smakat en tomat som har vuxit och mognat i riktig jord och sommarljus förstår vad vi menar. Så länge vi bara ser till priset i affären är den industriella tomaten billigare. Men om vi tar hänsyn till vad samma tomat faktiskt kostar att producera blir prisbilden en helt annan.

Vi vill som konsumenter lära oss prioritera hållbart

Det finns en föreställning om att maten vi äter är dyr. Men vi har faktiskt aldrig förr har lagt så liten andel av våra pengar på mat som nu.  Maten har blivit så billig att vi har råd att slänga mer än var fjärde matkasse vi köper hem och lägga en stor del av våra resurser på att köpa halvfabrikat till betydligt högre kostnader än det skulle bli att laga den själv. Dyrare mat behöver inte kosta mer om vi utgår från varans icke-förädlade form och vad som är säsong just nu.

Som konsument besitter vi en stor makt gentemot så väl handlare som producenter. Varor och produkter som vi aktivt köper i större utsträckning blir snabbt favoriter och förändrar så väl inköps- som producentmönster.

Vi vill som bönder producera hållbar mat med mervärden

Producenter är förvaltare av resurserna jord, skog och hav som ska räcka för att försörja många generationer framöver. Det finns många förväntningar på bondens tjänster: mat, bioenergi och andra råvaror men också kollektiva nyttigheter och samhällsvärden. Men så länge konsumenters, handelns och politikers yttersta mål är råvaror till så lågt pris som möjligt ser sig flertalet producenter tvingade att ta genvägar för att möta kraven. Genvägar där matens pris betalas av miljön, samhället eller framtida generationer.

Det finns vägvisare som tar viktiga steg mot en hållbarare produktion. Det ekologiska lantbruket visar att det går att producera utan kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel, att djurens foder till största delen kan produceras på den egna gården och att maten kan förädlas med hög kvalitet och god smak utan onödiga tillsatser. Men om vi vill producera mer värd mat behöver vi förändra synen på produkterna, genom att sprida kunskap om matens ursprung och kvalitet.

Vi vill som handlare sälja bra mat till rätt priser

De tre matjättarna ICA, COOP och Axfood har tillsammans nästan total kontroll över den svenska matmarknaden, och har därmed ett stort ansvar för situationen. Det är ett dubbelt ansvar: Att betala producenten ett skäligt pris och att genom att vara transparenta och berätta matens historia skapa ett mervärde för konsumenten. Och handeln, inte minst den enskilde handlaren kan också göra skillnad. Det finns det många goda exempel på.

Det handlar inte bara om exponering, att placera bra mat på strategiska platser. Utan om insikten att det inte bara är industriella produkter som säljs utan varor som har en historia. Som har vuxit i en jord, fyllts av näring från naturens kretslopp och som skördats av en lantbrukare. Konsumenten handlar inte bara mat, den vill stanna, smaka, känna, lyssna till hur varan har producerats och inte minst vem som har producerat den.

Det finns många exempel på vad den enskilda handlaren kan göra i sin butik. I vissa butiker finns en kock anställd med uppgiften att laga färdigrätter av det i butiken som annars skulle blivit för gammalt och slängts. Andra handlare väljer att bjuda in bönderna för att berätta om produkterna direkt i butiken.

Vi vill ha en politik där maten bär sina egna kostnader

Matens dolda kostnader får inte bli en ökande skuld som ska betalas av kommande generationer. Inte heller kan lantbrukare, konsumenter och marknad förväntas betala hela merpriset för omställningen till en hållbar livsmedelsproduktion. Vi behöver också en politik som styr rätt. FN, OECD m fl antog begreppet PPP, Polluter Pay Principle. Det betyder att den som orsakar negativa effekter också betalar kostnaderna. I praktiken fungerar det inte. Man bör exempelvis återinföra och höja kväveavgiften, låta kadmiumskatten finnas kvar och dubblera avgiften på bekämpningsmedel.

Avgifterna kan då gå tillbaka till lantbruket som betalning för arbete som ger positiva effekter vi alla har nytta av när lantbrukare övergår till mer hållbara produktionsmetoder. Åtgärderna kan vara att slopa de kemiska bekämpningsmedlen och importerat sojaprotein till foder för att övergå till bättre växtföljder, hemmaproducerat foder och frigående djur som betar vall och hagmarker och därmed ökar den biologiska mångfalden och ger oss vackra öppna landskap.

Vi vill tänka tillsammans!

Det behövs mer förståelse för hur vår matkonsumtion är del av en lång och komplicerad kedja av konsekvenser, både bra och dåliga. Eller som en av facebook-sidans skribenter uttrycker det: ”Vi måste satsa på mat med kvalitet, en hälsosam, ekologisk, näringsrik, uppbyggande, klimatsmart mat som ger matupplevelser, njutning, välstånd och mervärden för både producent, förädlare och konsument. Mat utan onödiga och farliga tillsatser.”

Med kunskap kommer också ansvar. Uttrycket ”ingen kan göra allt, men alla kan göra något” passar bra, alla måste vi göra vad vi kan för att vända trenden. Det gör vi bland annat genom att utöva konsumentmakt, skapa transparens i leverantörskedjorna och delta i den politiska debatten.

Vi tar vårt ansvar och förvaltar den manifestation som skapats på bloggen dyraremat.nu och via Facebook, genom att starta tankesmedjan Dyrare mat, NU! Syftet med tankesmedjan är att vara forum för diskussion om matens verkliga pris och lyfta fram positiva exempel på vägen. Tankesmedjan stärker oss som konsumenter, producenter, handlare och politiker i vårt arbete med att ta ansvar för att skapa en hållbar framtid..

Kategorier: Åsikt & debatt
Dela

Etiketter: