Vi kräver dyrare mat, NU! « Dyrare mat, NU!

Vi kräver dyrare mat, NU!

Skribent:

Vi har tröttnat på den bittra eftersmaken av billig mat, av förstörda ekosystem, överanvändning av konstgödsel och bekämpningsmedel och minskad biologisk mångfald. Konsekvenserna av jakten på billig mat är förödande. Den driver oss mot ett läge där vi alla är förlorare.Vi kräver dyrare mat, NU!

För en månad sedan startade Facebook-initiativet Dyrare mat, NU. På bara 10 dagar hade över tusen personer genom sitt medlemskap i gruppen manifesterat budskapet att de inte accepterar den billiga matens negativa konsekvenser. Idag har över 3000 personer slutit upp bakom kravet och allt fler ansluter sig!

En del blir kanske provocerade av artikelns rubrik. Bra, det är just vad vi vill. Vi ska förklara vad vi menar och vad vi vill åstadkomma.

Vi vill skapa förståelse för matens verkliga pris

Priset vi betalar för jakten på låga matpriser har lyfts i såväl traditionella media som på internet genom avslöjanden om misshandlade julgrisar, reportage om brasilianska lantarbetares skador av bekämpningsmedel och holländsk paprikaodling vars utsläpp av koldioxid är enorma. Det var upprörande avslöjanden om vad som ligger bakom de allt billigare priserna på vårt dagliga bröd. Hur våra val av livsmedel i butiken hänger ihop med människors och djurs välfärd, miljöförstöring och klimatförändringar över hela jordklotet.

Sedan slutet av 40-talet har livsmedelsproduktionen industrialiserats, specialiserats och globaliserats för att få fram billig mat. Priserna har pressats med hjälp av kemiska insatsmedel, rovdrift på jord och regnskog, och undanträngande av familjejordbruken för att ge plats åt storskalig industriell produktion och monokulturer. Ta tomaten till exempel. Den har blivit stapelingrediens i våra sallader – året om. Fast om den produkt som finns i våra butiker så här års har så mycket annat gemensamt med en riktig tomat än färg och form är väl tvivelaktigt. Den som smakat en tomat som har vuxit och mognat i riktig jord och sommarljus förstår vad vi menar. Så länge vi bara ser till priset i affären är den industriella tomaten billigare. Men om vi tar hänsyn till vad samma tomat faktiskt kostar att producera blir prisbilden en helt annan.

Vi vill som konsumenter lära oss prioritera hållbart

Det finns en föreställning om att maten vi äter är dyr. Men vi har faktiskt aldrig förr har lagt så liten andel av våra pengar på mat som nu.  Maten har blivit så billig att vi har råd att slänga mer än var fjärde matkasse vi köper hem och lägga en stor del av våra resurser på att köpa halvfabrikat till betydligt högre kostnader än det skulle bli att laga den själv. Dyrare mat behöver inte kosta mer om vi utgår från varans icke-förädlade form och vad som är säsong just nu.

Som konsument besitter vi en stor makt gentemot så väl handlare som producenter. Varor och produkter som vi aktivt köper i större utsträckning blir snabbt favoriter och förändrar så väl inköps- som producentmönster.

Vi vill som bönder producera hållbar mat med mervärden

Producenter är förvaltare av resurserna jord, skog och hav som ska räcka för att försörja många generationer framöver. Det finns många förväntningar på bondens tjänster: mat, bioenergi och andra råvaror men också kollektiva nyttigheter och samhällsvärden. Men så länge konsumenters, handelns och politikers yttersta mål är råvaror till så lågt pris som möjligt ser sig flertalet producenter tvingade att ta genvägar för att möta kraven. Genvägar där matens pris betalas av miljön, samhället eller framtida generationer.

Det finns vägvisare som tar viktiga steg mot en hållbarare produktion. Det ekologiska lantbruket visar att det går att producera utan kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel, att djurens foder till största delen kan produceras på den egna gården och att maten kan förädlas med hög kvalitet och god smak utan onödiga tillsatser. Men om vi vill producera mer värd mat behöver vi förändra synen på produkterna, genom att sprida kunskap om matens ursprung och kvalitet.

Vi vill som handlare sälja bra mat till rätt priser

De tre matjättarna ICA, COOP och Axfood har tillsammans nästan total kontroll över den svenska matmarknaden, och har därmed ett stort ansvar för situationen. Det är ett dubbelt ansvar: Att betala producenten ett skäligt pris och att genom att vara transparenta och berätta matens historia skapa ett mervärde för konsumenten. Och handeln, inte minst den enskilde handlaren kan också göra skillnad. Det finns det många goda exempel på.

Det handlar inte bara om exponering, att placera bra mat på strategiska platser. Utan om insikten att det inte bara är industriella produkter som säljs utan varor som har en historia. Som har vuxit i en jord, fyllts av näring från naturens kretslopp och som skördats av en lantbrukare. Konsumenten handlar inte bara mat, den vill stanna, smaka, känna, lyssna till hur varan har producerats och inte minst vem som har producerat den.

Det finns många exempel på vad den enskilda handlaren kan göra i sin butik. I vissa butiker finns en kock anställd med uppgiften att laga färdigrätter av det i butiken som annars skulle blivit för gammalt och slängts. Andra handlare väljer att bjuda in bönderna för att berätta om produkterna direkt i butiken.

Vi vill ha en politik där maten bär sina egna kostnader

Matens dolda kostnader får inte bli en ökande skuld som ska betalas av kommande generationer. Inte heller kan lantbrukare, konsumenter och marknad förväntas betala hela merpriset för omställningen till en hållbar livsmedelsproduktion. Vi behöver också en politik som styr rätt. FN, OECD m fl antog begreppet PPP, Polluter Pay Principle. Det betyder att den som orsakar negativa effekter också betalar kostnaderna. I praktiken fungerar det inte. Man bör exempelvis återinföra och höja kväveavgiften, låta kadmiumskatten finnas kvar och dubblera avgiften på bekämpningsmedel.

Avgifterna kan då gå tillbaka till lantbruket som betalning för arbete som ger positiva effekter vi alla har nytta av när lantbrukare övergår till mer hållbara produktionsmetoder. Åtgärderna kan vara att slopa de kemiska bekämpningsmedlen och importerat sojaprotein till foder för att övergå till bättre växtföljder, hemmaproducerat foder och frigående djur som betar vall och hagmarker och därmed ökar den biologiska mångfalden och ger oss vackra öppna landskap.

Vi vill tänka tillsammans!

Det behövs mer förståelse för hur vår matkonsumtion är del av en lång och komplicerad kedja av konsekvenser, både bra och dåliga. Eller som en av facebook-sidans skribenter uttrycker det: ”Vi måste satsa på mat med kvalitet, en hälsosam, ekologisk, näringsrik, uppbyggande, klimatsmart mat som ger matupplevelser, njutning, välstånd och mervärden för både producent, förädlare och konsument. Mat utan onödiga och farliga tillsatser.”

Med kunskap kommer också ansvar. Uttrycket ”ingen kan göra allt, men alla kan göra något” passar bra, alla måste vi göra vad vi kan för att vända trenden. Det gör vi bland annat genom att utöva konsumentmakt, skapa transparens i leverantörskedjorna och delta i den politiska debatten.

Vi tar vårt ansvar och förvaltar den manifestation som skapats på bloggen dyraremat.nu och via Facebook, genom att starta tankesmedjan Dyrare mat, NU! Syftet med tankesmedjan är att vara forum för diskussion om matens verkliga pris och lyfta fram positiva exempel på vägen. Tankesmedjan stärker oss som konsumenter, producenter, handlare och politiker i vårt arbete med att ta ansvar för att skapa en hållbar framtid..

Kategorier: Åsikt & debatt
Dela

Etiketter:
  • Pernilla

    Hittade en bra sida från USA där det bl.a står en hel del matnyttigt om soya, länken dit är: http://www.westonaprice.org/Soy-Alert/ Jag är själv medlem i Miljöpartiet och Greenpeace och vi måste börja se maten på allvar och inte smutskasta LCHF eller veganer, vi måste se på maten ur ett ursprungsperspektiv, tex att inte säsongsvaror året runt och att koka köttbenen så vi får i oss glukosamin naturligt från brosk och märg.

  • Pernilla

    Jag tänkte bara komplettera mitt inlägg med denna länk, väldigt intressant tycker jag. http://www.livlinan.eu/html/stenalderskost.html

  • Pingback: Tweets that mention Vi kräver dyrare mat, NU! « Dyrare mat, NU! -- Topsy.com()

  • Jan-Erik

    Det finns ett antal föreningar som under många år arbetat för att få stopp på GMO och bekämpningsmedel och tillsatser ur vår mat. Här är två intressanta länkar http://www.smabrukaren.se/website/?documents
    http://www.konsumentsamverkan.se/ Att folk skulle smutskasta veganer etc. är väl att ta i, det är väl snarare så att det är veganer etc. som bl.a. har grupper inom sig som släpper ut minkar etc. vilket är helt förkastligt. De talar om barmhärtighet att släppa djuren lösa men på det sättet som detta görs släpps de ut till ett stort lidande och fasansfull död då dessa djur inte kan klara sig själva i naturen. Veganer etc. upplever jag har svårt att acceptera oss som äter kött. Själv anser jag att var och en får bli kung för sin egen tro. Låt var och en äta det den själv vill och låt bli att lägga sig i vad andra äter.

  • Bo Grahn

    Det är lätt att vilja ha dyrare mat om man har råd.
    Men många har inte det.
    Välj istället en butik som LIDL där det är billigast.

    Vad gäller veganer så känner jag ett par som är verkligt
    fanatiska.
    Deras tonårsbarn, liksom dom själva, är benrangel och så
    smala att det ser sjukt ut.

    Ås. Är denna sida sponsrat av Sveriges bönder? Ds.

  • bo: ja är inte helt säker på vad du menar. om du tycker att folk som inte har råd borde gå till lidl håller jag inte alls med dig, lösningen är inte att jaga låga priser, utan om att förändra kostvanor och konsumtionsvanor. en stor del av problemet handlar om att man inte ser kostnaderna man egentligen betalar. många kan sänka sina matkostnader genom att betala mer för bra råvaror.

    när det gäller veganers kosthållning tycker jag inte att det är en fråga för dyrare mat. Men här finns flera texter som ger tips kring hur man kan laga mat, det finns också flera som kan ge råd. att leva som vegan går alldeles utmärkt, på samma sätt som att de flesta andra dieter och val går att göra bra. men varje diet ställer också krav på kunskap. saknar man kunskap kan alla matvanor vara farliga för hälsan.

    mvh
    mattias

  • Anna Orrell

    Bo: Jag (och min familj) ”har inte råd”. Det händer att jag handlar på lidl, även där finns ekologisk spenat och fair trade-varor av bra kvalitet, men de är inte ”billiga”. Alla kedjor säljer produkter av skiftande kvalitet, i olika prisklasser. Jag väljer i princip alltid de som innehåller mest för pengarna, och de som är schysst producerade. Att MINA pengar inte räcker, gör inte automatiskt att jag vill suga ut tredje världen. Jag har inte heller någon absolut rättighet att konsumera t ex chips, cola och färdigrätter från frysdisken, det som tar största delen av matkontot för många.

  • Olle Göransson

    Hittade en kul aforism apropå hela temat; ” De´t är en underlig tid vi lever i, saften vi dricker består av diverse kemikalier, och möbelpolishen av citronsaft.”

  • S.

    Mycket möjligt att ni har tagit upp detta någonstans men ifall man kräver dyrare mat, hur ställer ni er då till dessa frågor:

    Ska en större del av vår konsumentkraft gå till basala behov som mat?

    Eller,

    Ska konsumenten få mer pengar till sitt förfogande så att han/hon/hen känner att de har råd att konsumera dyrare mat såsom ekologiskt odlad, närproducerad?

    Eller,

    Ska vi bygga upp ett ännu mer byråkratiskt och skattefinansierad subventionssystem för jordbruket än de vi prövat och det vi har idag?

    Själv kommer jag nog fortfarande att fortsätta att försöka köpa råvaror (som inte är speciellt dyrt) och undvika halvfabrikat. Dock gärna till billigare pris.

    Med vänlig hälsning

    S.

  • Dålig rip-off på slow food? Varför inte engagera svenska folket i en sådan rörelse istället för att kräva dyr mat.

  • hej S

    ja, jag tror att en större del av vår konsumtionskraft behöver gå till mat, inte för varje person, men eftersom vi lägger mindre andel av vår inkomst på mat nu än vi gjort tidigare finns det anledning att tro att maten blivit för billig.

    ja jag tror att det är viktigt att få mer pengar tillgodo för att handla ekologiskt och närproducerat, jag tror att många kan dra ner sina kostnader genom att göra som du skriver, köpa fina råvaror och laga bra mat, gärna mycket linser och bönor för att hålla nere priset. jag tror också att det finns en poäng i att fundera över vad det är pengarna går till, kanske handlar man saker av ren slentrian som man egentligen inte prioriterar så mycket.

    närdet gäller jordbrukssubvetnion har jag för lite koll för att yttra mig. jag tror på ett jordnära och soldrivet jordbruk. jag tror att staten kan hjälpa till och jag tror att konsumenter vill bidra. precis hur, tycker jag att andra ska bestämma. vi vill påverka opinionen för att värdesätta maten och råvarorna.

    så jag tror att vi är helt överens. fina, ekologiska, säsongsanpassade och klimatsmarta råvaror är precis vad vi vill se också. det handlar inte om att hörja alla priser generellt, utan om att skapa en medvetenhet om att kvalitet måste få kosta.

    tack för ditt inlägg.

  • Peter

    Låter inte oävet?!

    I vår tid, när man lär ut att det egna ”fria” valet är det allena saliggörande, krävs en del provokation för att få förståelse för att andra människor påverkas av ens val. Att det blir enklare om man fuskar, och att allt blir billigare om någon annan är med och betalar, det vill få inse idag.

    Vissa påstår på nå’t slags allvar att det räcker med att visa omsorg mot de människor man har närmast omkring sig, att man måste välja mellan dessa och mer avlägsna människor – för att inte tala om djur och natur!

    Men om det nu är sant att en totalt sett mindre del av våra livsutgifter går till mat jämfört med för bara några decennier sedan, varför klarar de inte att diskutera vad skillnaden i pris beror på? Ta ett paket billigt mjöl eller billig köttfärs och föreställ dig vart pengarna de kostar tar vägen. Några kronor till moms, några till affären, några till grossist och lastbilsförare… och se’n? Hur många öre till bonden – och i vilket land? Vilka gifter eller arbetsmiljöbrister håller priset nere? Skulle du själv eller dina nära & kära gå med på sådana villkor?

    Här brukar diskussionen sluta – jag anser att den borde börja här ;-)

    /Peter

  • Martin Camitz

    Vi vet att så fort vi tar steget över tröskeln till livsmedelsbutiken så kommer vi bli grundlurade. På min Ica måste man idag ha machetes för att ta sig igenom grönsaksdisken med alla gula ”Super vardag” skyltar. Riktigt vad de betyder vet jag inte. Det är inte samma som rea, för vad jag kunnat bedöma har det blivit dyrare med grönsakerna och färre tillfällen med extrapriser. När tomaterna i veckan kostade 60 kr/kg gjorde jag demonstrativt helt om och köpte eko-tomater hos Kajsa Warg för samma pris.
    Arkitekten bakom den här sajten skulle kunna vara den samma som gjorde ”Super vardag” skyltarna. Det här är guld för Ica. Vad kan möjligen åstadkommas förutom dyrare mat?
    Landet Brunsås inleds med att ”aldrig har vi intresserat oss för mat, talat om mat så mycket som nu” och det är förmodligen sant. Äntligen är vi i ett läge där konsumentmakten riktigt känns inpå skinnet. Ska vi då äntligen lyckas bryta Icas och de stora grossisternas hegemoni och deras skoningslösa press på producenterna eller sluta upp kring en devis som spelar Ica handlarna rätt i händerna. Varför inte bättrematbilligare.nu?
    Vi svenskar är värdelösa på att bedöma kvaliteten på maten, i butiken och till och med när vi har maten i munnen. Vi kollar på priset. Jag vill slå ett slag för att ursprungs- och sortmärka maten. Som det är nu finns det inget som hindrar Ica från att sälja samma fläskfilé som Lidl dumpar ut för 49.90 kr/kg för 120. Den här sajten vill att vi ska föredra Icas bara därför att. Jag vill veta rasen, gården och slaktaren för att göra min bedömning. Jag vill att olika producenter ska konkurrera i samma köttdisk. Jag vill svenskarna lär känna olika producenter och får förtroende för deras mat. Kanske gjorde jag ett lyckosamt köp av en mindre känd gård tidigare och gläds åt att priset nu har höjts välförtjänt. Men just idag väljer jag en billigare producent för att experimentera. Kanske blir även det ett lyckokast.
    Idag tvingas producenterna dansa efter handlarnas pipa och någon marknad i konsumentledet finns egentligen inte. Det vi åstadkommer med uppmärkt mat är att låta marknaden omfatta hela produktionskedjan. Producenterna så att de konkurrerar med pris, kvalitet, odlings- och uppfödningsmetoder. Handlarna konkurrerar med pris och genom att välja vilka producenter de vill ha sitt sortiment, sluta exklusiva avtal osv. Producenterna belönas för sina ansträngningar och det öppnar för fler nischade butiker.
    Därför: uppmärktmat.nu.

  • Anders Bäckström

    Importen av livsmedel bara ökar, och importandelen då det gäller kött och mejeriprodukter ligger i dag på 25-50 procent av konsumtionen.
    Det som importeras producerats inte på ett sätt är i överensstämmelse med de krav inom till exempel miljö- och djurskydd som ställs på svensk produktion.
    Svensk livsmedelsproduktion är ju dyrare därav dessa siffror, men köper vi lokalt producerad mat så gynnar vi ju egentligen våran egen börs vår miljö och även vår närmiljö.
    Vi får ju minskade transporter, en levande landsbygd med fler arbetstillfällen, produktion som vi kan kontrollera hela vägen.
    Köper vi dessutom produkter som passar in efter årstiderna så tror jag att både planeten och vi skulle må lite bättre.
    Svensken äter ju i snitt 17 kg godis varje år så jag tror ju att många skulle kunna lägga några kronor till på bra mat som är producerat lokalt.
    Men det är väl bara konsumenttrycket som kan ändra det här.
    En annan faktor som spelar in är att handlarna lägger ett större påslag på det lokalt producerade för att det blir en lite exklusivare vara och det gör det ju inte lättare för den som har en lite plattare börs att välja rätt.

  • evert olsson

    Hur länge ska vi acceptera att ICA tar en ut en avgift på 20-25kr.per kg.
    innan det når konsument.Handla därför i butiker som styckar själva.Det blir billigare. Frukt och grönt kan man också sälja till bättre priser.
    ICA-kallhäll kastar färskvaror för 40miljoner om året.Det är bara färskvaror.

  • Det finns dyrare mat. Men då måste ni fokusera på andra marknader än de vanliga livsmedelsbutikerna. Det finns gårdsbutiker, prenumerationssystem (CSA, finns bara en gård i Sverige dock) och marknader även i Sverige.
    Själv ser jag gärna dyrare mat om jag tycker det ligger i nivå kvalitet eller ifall det är ett koncept jag vill stödja, t.ex. en odlare som knappt går runt på sin lilla areal.
    Jag använder cirka 10% av min månadsinkomst till mat. Jag är för närvarande student, vilket innebär att jag har ganska låg inkomst.
    Jag undrar egentligen hur ni som arbetar resonerar? Vi lever i en konsumentkultur där det mesta vi köper in är designat för att bytas ut inom de närmsta åren. Kan det inte vara så att ni som gnäller på att ni inte har råd prioriterar allt annat före mat? Att materiellt lyx går före kvalitativ mat.
    Att kräva dyrare mat av livsmedelsbutikerna tror jag inte är något problem. De höjer så gärna. Ordna kontakter, studiecirklar, föreningar eller över huvud taget ett engagemang för att få in fler odlare på marknaden. Hur bra tror ni egentligen att en odlare med 3 hektar klarar sig utan alla dessa stöd som kan sökas? Jag tror inte man går runt över huvud taget. Men detta skulle förstås kunna förändras.
    Som nämt ovan så försvinner mycket på vägen. Såväl ekonomi för bonden som kvaliteten på produkten. För lokala producenter måste det dock finnas vettiga distributionssystem. I överklassens områden där alla har bil kanske det fungerar för folk att åka direkt till producenten istället för till affären. Men då måste lokalt verkligen vara _lokalt_. Att hundratals konsumenter åker i sina bilar till ett en ”lokalproducent” av jordgubbar och lite grönsaker 20 mil från sitt hem för att få en naturupplevelse och få med sig lite mat hem är inte hållbart. Ifall vi ska hitta system för framtidens livsmedelsförsörjning så räcker det inte med att räkna på hur långt en grönsak har åkt, man måste också räkna på utsläpp och energiåtgång per kilo producerad grönsak. Detta har jag inte sett tas upp någonstanns tyvärr. Dessutom har jag svårt att tro på ett homogent system. Hur logistiken ska skötas måste anpassas till de lokala förutsättningar vi har. Idag vill alla bo i våra resursöknar (städer), redan där har vi ett stort problem. En utdöende landsbygd och större och större arbetslöshet i städerna. Är det det vi ska sträva efter?
    Jag vill i alla fall slå ett slag för en närmre kontakt med maten vi äter. Morötterna växer inte på ICA!

  • grönsaken:

    du har så klart många poänger. kolla gärna runt bland gamla inlägg, ja tror att flera har skrivit om det du efterlyser. det svåra tycker jag äör att hitta en balans. för vi riktar oss ju inte i första hand till de som redan har insett problemen och redan har en strategi för att gåra något åt det. i början försökte vi skriva mycket om hur man lagar billig mat så att fler skulle ha råd med dyrare mat. det är för mig att laga mycket mera linser och bönor och mycket mindre kött. det ledde till en stor diskussion om köttets vara eller inte vara. att prata om vad man kan handla är givetvis en del av detta.

    jag tänker att det är svårt att rikta upmaningar som passar alla. jag tror att det behövs fler som kärnar sitt eget smör, som maler sitt eget mjöl från egen säd och så vidare. jag tror att det behövs fler som odlar i städer, jag tror att fler måste bå på landet, jag tror att det finns mycket att förändra i vårt konsumtionsmönster på ICA och jag tror att mycket kan göras för att slippa handla i butikerna.

    men jag tror att det är farligt att måla in sig i ett hörn, att hitta ett alternativ som funkar för alla. som jag skrev i ett annat inlägg, det faktum att vi tänker olika möjliggör att vi tillsammans blir mer klimatsmarta. vi väljer inte ett alternativ, men vi tar alla ett steg i rätt riktning.

  • Javisst. Baljväxterna är bra. Men det utesluter inte att man äter kött ibland heller. Jag tycker hela den etiska biten om köttindustrin ligger lite utanför detta område egentligen. Jag äter nästan bara vegetarisk mat. Tycker det är svårt att hitta något som är svenskproducerat dock, trots att både sojabönor och kidneybönor går att odla i Sverige. Vad gäller avkastning är jag dock osäker på ifall det går att få någon ekonomi i det. Men oavsett så finns det helt klart förutsättningar för att odla mer av ärtor och bönor av olika slag.
    Precis som du säger så finns det inte en lösning på ett problem. En början kanske vore att verkligen arbeta för att få in lite individualism i sin tankeverklighet. Rent politiskt tror jag på en stark stat med många gemensamma tjänster på lika villkor, men jag vill inte ha ett samhälle där människor är totalt lamslagna och apatiska och räknar med pappa staten ska ordna precis allting. Man ska inte glömma att samhället och dess gränsdragningar i grunden är en rent intellektuell konstruktion. Människor finns inte i samhället, samhället finns i människor. Om du förstår skillnaden. Vi är något större än alla dessa gränsdragningar. När man ser potentialen i människors samarbete så blir jag åtminstonde positiv. Kubas matförsörjning är häftig. Men jag skulle såklart vilja veta fler detaljer i hur den fungerar. Men spontant är det ett talande exempel på att man gå andra vägar. Likaså tycker jag fenomen som Linux, flickr och wikipedia är häftiga. Där människor utan egen ekonomisk vinning har deltagit och skapat saker gemensamt som i mångt och mycket överträffar miljardföretag. Corporations vs. collaborations alltså.
    För egen del så är det egentligen bara envisheten och modet jag saknar. Jag tror inte det är något egentligt praktiskt problem att skapa mindre samhällen i samhället. Någon nämde lokala valutor man kan använda just för livsmedelskonsumtion. Dessa ska då enligt utsago blir oberoende av marknadsekonomins instabilitet. Sådana här modeller tycker jag är häftiga. Jag är helt övertygad om att det finns massvis med idéer om hur man skulle kunna skapa mer lokala samhällen där dess invånare faktiskt känner riktig delaktighet och meningsfullhet. Idag har vi t.om. kommit så långt att det finns många forskare som hävdar att varken marknadsekonomin eller vårt utnyttjande av resurser och ekosystem är bärkraftigt för människans långsiktiga överlevnad. Likaså har vi nobelpristagare som förespråkar lokal ekonomi.
    Jag tror inte vi kan konsumera oss ur det här. Det krävs förändring från grunden och jag hoppas att det inte ska behöva en katastrof med många döda som följd för det.
    Dessutom är jag övertygad om att det precis vi som måste förändra oss. Det är bara löjligt att peka på växande länder som Kina, Indien, Bangladesh mfl. och hävda att dom minnsann inte ska få leva välfärdslivet för att det ger för mycket utsläpp.
    Jag tror inte heller att man ska förspråka globalisering för att vi skulle ha något slags ansvar mot fattigare producentländer. Jag tror helt enkelt inte på idéen om att ekonomi kan lösa alla kriser, även fast det tycks se ut så i alla siffror. En del hävdar att vi måste köpa varor från exportländerna för att gynna deras välfärd. Jag tror snarare att kunskap, gemenskap, delaktighet och smarta lösningar är något för framtiden.

  • Pingback: Konsumenter kräver dyrare mat nu! - Framtidens land()

  • Ett tankefel som jag tycker görs här när det gäller att vi spenderar mycket mindre pengar på mat idag, är inte det att andra kostnader har ökat som t.ex. boende och kläder? medans matpriserna har legat rätt så still?

    Någon är säkert mer insatt men med en högre lön idag men med matpriser som inte ökat i samma takt så kanske vi helt enkelt spenderar ungefär lika mycket idag? eller tänker jag fel?!?!?

  • farmor Viola

    Äntligen en rörelse som jag har väntat länge på!!! Bra fortsätt att påverka Ica och Coop och alla andra + livsmedelsverket så att vi kan bli befriade från alla gifter och tillsatser och E-nummer som nu finns i all mat . Jag vill ha så giftfri mat som möjligt till mina barnbarn!! Så kan vi sluta att kast så mycket mat också!

  • Jo, jag tänkte också på det om vi verkligen är villiga att betala mer för maten. Har man t.ex. en hög hyra så kan det ju bli jobbigt, men själv klarar jag mig bra med bara bidragsdelen och en del extrajobb. Det kanske är vettigt att konsumera smartare om man inte har ”råd” att konsumera dyrare? Släng mindre, prioritera annorlunda, undvik kött.