Att slåss mot väderkvarnar « Dyrare mat, NU!

Att slåss mot väderkvarnar

Skribent:

Då var det dags igen. De tre professorerna på SLU, Holger Kirchmann, Lars Bergström och Thomas Kätterer, flankerade av den tidigare programchefen Rune Andersson får en ny chans att sprida desinformation och vilseleda konsumenter. Den här gången på SvDs Brännpunkt, en debattplats man näst intill prenumererat på de senaste 15 åren.

För artikeln är närmast en kopia på den senaste debattartikeln man skrev i samma tidning för fem år sedan. Och den man skrev 2004 eller 2002. För att inte tala om vad som skrevs på debattsidan i Aftonbladet 2005 eller i Forskning och framsteg 2006.

Dessa män har envetet under en stor del av sina yrkesliv använt sina statligt finansierade forskningstjänster till att skapa en polarisering mellan ekologiskt och konventionellt jordbruk. En kamp som närmast kan beskrivas som att slåss mot väderkvarnar. För vem blir egentligen vinnare när det ekologiska och konventionella jordbruket målas upp som varandras antagonister? Såväl det konventionella som det ekologiska jordbruket i Sverige drivs av strävan efter att minskad miljöpåverkan och den forskning som sker gynnar inte sällan båda produktionsmetoder.

Men vi ska inte heller låta oss luras av forskarnas spelade globala samvete. Författarna menar att ekologisk odling skulle vara vägen till svält. Ett påstående de upprepat i flera av sina tidigare artiklar också. Vad de där emot inte skriver är att ekologiska odlingsmetoder står sig väldigt väl gällande avkastningen i många delar av världen. Dessutom importerar vi mycket av vår konventionella mat från länder där användningen av bekämpningsmedel är betydligt mer omfattande och strävan efter hållbara produktionsmetoder långt ifrån högsta prioritet.

Några reflektioner kring professorernas argumentation.

Författarna menar att ”Ekologiska livsmedel är inte giftfria”. Man skulle kunna tro att detta åsyftar de spår av bekämpningsmedel som påträffats i ekologiska produkter som media rapporterat om. I en tidigare artikel utvecklar dock författarna vad man avser:

Jordbruksgrödor själva producerar giftiga substanser mot svampinfektioner, insektsangrepp och andra skadegörare. Potatisen producerar höga halter av solanin, som kan framkalla diarré och huvudvärk, i jordgubbar finns allergiframkallande proteiner och i spannmål hittar vi svampgifter. Sammanlagt få vi i oss 1,5 g naturliga gifter med för föda per dygn. Giftfri mat finns med andra ord inte.

Författarna gör alltså inte skillnad på bekämpningsmedel som i vissa fall påvisats vara hormonstörande även i mycket små doser och grödornas egna försvarsmekanismer.

I en artikel publicerad 2009 skriver författarna att:

Vi vet mer om effekterna av de preparat som tillåts idag. Preparat som visat sig ge väsentliga negativa effekter har plockats bort. De rester vi i Sverige hittar i födoämnen och vatten är mycket låga och har ej kunnat kopplas till några tydliga negativa effekter på ekosystemen eller vår hälsa.

Sedan 2009 har enligt Kemikalieinspektionens statistik minst 30 verksamma ämnen blivit otillåtna. Bland annat förbjöds bekämpningsmedlet Cougar 2012 då det innehöll det verksamma ämnet Isoproturon. Ämnet har i djurstudier visat sig vara cancerframkallande och har upptäckts i höga halter i vattendrag nära fält som besprutats med ämnet.

Isoproturon var precis lika giftigt 2009 när professorerna skrev sin artikel som det var 2012 när det förbjöds.

Det leder mig in på forskarnas användning av andras forskning än sin egen. Debattartiklarna innehåller av naturliga skäl inga källhänvisningar och jag har inte haft möjlighet att läsa deras bok som publicerades i dagarna. Men i den artikel som publicerades i Forskning och framsteg 2006 finns en förteckning över källor med. Totalt listas 11 artiklar. Av dessa är 7 skrivna av dem själva och resterande av Anthony Trewavas vid University of Edingbourgh. Även Trewavas har gjort sig känd som ekokritiker och han ska ha gått så långt i sin kamp att han åtalats för ärekränkande anklagelser mot sina meningsmotståndare. Maria Wivstads kommentar till dagens debattartikel och det faktum att professorernas argument förblivit desamma under åren utan att nyanseras av aktuell forskning antyder att artikelförfattarna inte är intresserade av en progressiv diskussion i syfte att utveckla lantbruket.

Vi behöver en konstruktiv debatt och gynnsamt forskningsklimat som inte polariserar lantbrukets produktionsmetoder. Det enda sättet att nå ett hållbart produktionssystem är att vi hela tiden strävar efter utveckling, såväl inom det ekologiska som det konventionella jordbruket.

 

Kategorier: Åsikt & debatt
Dela

Etiketter: , , ,